2017 började med brunch hemma hos hanna och richard, vilket betydde att jag och calle tydligen höll i nyårsfesten dagen innan. i en massa år hade vi nämligen uppdelningen att det ena paret anordnade nyårsfesten och det andra paret anordnade brunchen och vice versa efterföljande år.
sedan ett långt hopp till februari och en solig promenad på djurgården. fy fan vad vinter är tråkigt alltså.
helena flyttade tillbaka till stockholm från gotland. vi var glada men det var inte hon, så hon flyttade tillbaka strax efter denna kombinerade födelsedags-, inflyttnings-, och hejdåfest. skön åttitalsfeeling på denna bild förresten.
jag, calle, johan och johanna åkte på utflykt till sorunda och besökte en gammal fabrik.
den här baskern tappade jag senare bort på ett vernissage. kan det bli mer kulturtantigt än så? svar nej.
hösten 2016 började rutan gå ner i vikt. i januari fick jag reda på att hon hade sköldkörtelcancer och i början av mars fick hon somna in. min fina katt som varit med i hela mitt vuxna liv. björn sammanfattade rutans liv nedan.
det var fest på jobbet. fotoautomaten gick varm.
firade min födelsedag genom att se ut som en medlem i ramones. kommer aldrig ihåg vem av dem dock. joey? dee dee? hur många är de egentligen?!
vi åkte till portugal över påsken! på arlanda stötte vi på björn som skulle fira påsk i tyskland så vi utbringade en gemensam skål för jesus.
lissabon var fint som vanligt.
sen drog vi söderut mot det som kallas portugals provence, som jag dock glömt bort det riktiga namnet på. jaja.
där tog vi in på ett sjukt härligt lyxboende i en pinjeskog där vi låtsades vara superrika kändisar på rehab. fast med den stora skillnaden att vi hade örtio flaskor douro-vin med oss i bagaget.
hemma i sverige igen överraskade vi katarina med en babyshower. fast det fattade hon inte förrän en timme in. ”hörrni, är det här en sån här … vad heter det … babyshower?”
i maj satte loppissäsongen igång igen. gjorde ett par riktigt starka fynd som synes nedan.
var så sjukt nöjd över dessa grythyttanstolar, kanske årets bästa loppisfynd.
sen åkte jag, anders och kristoffer till tbilisi i georgen.
vi åt och fotade oss genom stan.
tillbaka i sverige igen hade det äntligen blivit tillräckligt varmt för öl på uteservering.
mina första egenodlade grönsaker började titta fram på julita. det första året jag odlade egna grönsaker exploderade pallkragarna. sen dess har det varit lite mer skralt. ser nu att jag körde på både täckodling och duk det första året. kanske något att ta upp igen?
i juni sprang vi blodomloppet med jobbet.
det blev juni och dags att stå i en syrénhäck och lukta på blommorna. bäst att passa på, innan man vet ordet av är det dags för mordornovember igen.
i juni flyttade mitt jobb från valhallavägen in till riddarholmen. slussen såg ut såhär.
vi hade fest på jobbet. det visade sig att alla hade en fäbless för prickigt.
2017 års drink måste väl ändå ha varit aperol spritz? det är så roligt när alla helt plötsligt börjar dricka samma sak.
dagen innan midsommar stod tågen stilla. men en dag försenade kunde vi ändå fira midsommar på julita.
det blev semester och jag skrapade möbler och målade. varje gång jag körde ett varv med linoljefärgen var det som att be om regn. slog ALDRIG fel.
jag läste böcker och drack gin och tonic.
ingen dag på semestern utan jordgubbar.
efter ett tag blev det tråkigt att läsa och dricka drinkar så vi började renovera i köket på julita. de sista spikarna i det här taket togs för övrigt ner sommaren 2019. festina lente och så vidare …
johan och johanna hälsade på oss på julita. här är de lyckligt ovetande om att den uppblåsbara sängen vi hade i beredskap åt dem, och som vi försökte blåsa upp vid tvårycket på natten, visst hade gått sönder så att de blev tvungna att sova på golvet …
det blev augusti och kräftskiva.
september är lika med bokmässa och tossiga saker.
hittade en klänningsbestie.
sedan blev det dags för det årliga besöket hos helena på gotland. det innehöll loppis, promenader och surfers. samt storm och tre meter höga vågor på båtfärden hem.
sen tillbaka till stockholm en kortis.
för i början av december drog jag och calle iväg till savannah i usa där vi skulle stanna i tre månader. calle skulle göra lite research för ett projekt och jag skulle jobba på distans.
till jul kom också den bästa julklappen i form av hanna och richard som stannade över jul och nyår.
en av årets stora milstolpar – och väl värd att dokumentera – är uteserveringspremiären. tillsammans med vårsko-premiären är det något av det ljuvligaste som händer under året tycker jag. fem månaders (i bästa fall) uppdämt uteserveringsbehov får forsa ut under en enda sittning! (jag besparar er de uppenbara toalettliknelserna här …)
min uteserveringspremiär skedde på skärtorsdagen i dessa herrars sällskap. som synes väldigt naturliga på bild efter att jag instruerat dem att se just naturliga ut.
styrman jonny, till vänster, bor vanligtvis i london men hade kommit till sverige lagom till påsk. andreas hade kommit hela vägen från aspudden.
sak man hinner glömma under de mörka månaderna: det är faktiskt ganska jobbigt att sitta i solen efter ett tag.
efter ett tag tog vi det gemensamma beslutet att omgruppera. björn föreslog förvånande nog wollmars vid mariatorget, ett ställe vi inte besökt på flera år efter att björn påstått att han fått en saltad nota (”det är ju typ helt fysiskt omöjligt att dricka 14 bärs själv”), vilket ledde till att wollmars hamnade på björns svarta lista. listan innehåller en uppsjö av ställen som av varierande orsaker inte uppfyller björns hårda ölställe-krav och det är ett sjå att hålla sig updaterad. björns vägar äro outgrundliga när det gäller den där listan men kanske var det det fina vädret som bidrog till det förlåtande humöret?
på vägen mot mariatorget blev jag och jonny lite sugna på att testa en elskoter, men det funkade inte riktigt och helt plötsligt började de pipa och sen råkade jag välta ett par-tre stycken. jag är uppenbarligen smart enough att få köra bil men too dumb för att förstå hur en elskoter fungerar. jaja.
så vi sprang ikapp de andra och så förenades vi alla i en stor försoningsskål. sen gick jag hem före de andra som den pensionär jag är, så jag vet inte exakt vilken status wollmars har i just detta nu. men förhoppningsvis är det en fortsatt go-zone.
i nästa inlägg kommer en spännande rapport från mitt påskfirande, stay tuned!
år 2007 var jag 27 år. det jag minns mest från detta år var att jag hade en hel del jobbångest. jag hade fått en tjänst som marknadsassistent på pocket shop (lite oklart vem jag var assistent till, låt oss kalla det arbetsgivarlogik). fast jag ville egentligen arbeta med det jag var utbildad till, nämligen som arkeolog. eftersom jag var väldigt dålig på och ointresserad av att gräva visste jag att jag antingen skulle bli tvungen att söka doktorstjänst eller bli skrivbordsarkeolog. när riksantikvarieämbetet flyttade till visby gissade jag att det förmodligen skulle hända saker med nya tjänster. problemet var att jag inte ville flytta till gotland. men det här året tog jag beslutet att stanna kvar i stockholm. hade jag flyttat hade nog mitt liv sett helt annorlunda ut.
livskris eller ej, jag fortsatte att klä mig skrikigt och samtidigt matchande, med ett överdåd av accessoarer.
johan hade äntligen suttit ting klart i ronneby och flyttade hem. väl värt en skål!
om 2006 var klubbhängets år var 2007 hemmafesternas år. här hos moa.
moa och jonas hade precis varit i brasilien och vi drack cachasa på burk. mycket classy.
förfest hos hanna. otroligt exotiskt att röka inomhus.
kenneth och evelina flyttade till grimsta och hade inflyttningsfest med tema mustasch.
det här tror jag är moas 25-årsfest. hon och några andra hade gemensam födelsedagsfest i en villa i nacka, tjugofem eller ej.
minns att jag var så imponerad av färgtemat – och chokladfontänen!
hanna var 70-talssnygg.
singstar. obligatoriskt på varje fest under det sena 00-talet.
om jag inte missminner mig hade monki precis öppnat året innan och alla var klädda i monkimönstrat.
som den sociala medier-skadade kvinna jag är kan jag bara tänka när jag ser dessa bilder igen: varför fanns inte instagram förrän 3 år senare?! totalt instagramvärdig fest alltså!
jag och tomas flyttade från aspudden till en vindsvåning i två etage i midsommarkransen. typisk dink-lägenhet asså! en mardrömsflytt enligt de som hjälpte oss att flytta. antalet småbord och stolar övergick deras förstånd.
vi hade i alla fall en rejäl inflyttningsfest med typ alla vi kände (förlåt grannarna).
hjälmen åkte fram.
2007 var inte bara fest. jag ägnade mig också åt en del stillsamma aktiviteter. boule med hanna, magnus, tomas, mia och hennes kille i vitabergsparken en kväll i april när träden var kala men då solen värmde. älskar såna här dagar, när våren liksom vinner över vintern.
fortfarande så fascinerad av mitt val av accessoarer.
lite oklart vad den här ryske gängmedlemmen gjorde på boulebanan dock.
dagen efter, den femtonde april, var det tydligen så varmt att det var dags för årets första parkhäng. i tanto såklart.
nostalgifabriken 