en helg med finfrämmande, loppis och kräftor

med vår makliga renoveringstakt på torpet kommer vi kunna ta emot övernattande gäster ca år 2035. men en helg för ett par veckor sen kom faktiskt johanna ut till oss på landet. tapper som hon var tältade hon i trädgården, guldstjärna på det alltså.

på lördagen gjorde vi en sedvanlig loppisrunda (vi köpte en blompiedestal som vi inte riktigt vet var vi ska ha, typiskt livsviktigt loppisfynd med andra ord) och på kvällen köpte vi kräftor av den lokala förmågan bernt.

jag och calle är otroligt fascinerade av bernt och pratar orimligt mycket om honom. detta gör oss till supercreepy personer, speciellt med tanke på att vi ser honom kanske två gånger om året i max fem minuter. bernt är i alla fall en mycket brunbränd äldre man med ett gnistrande stomatolsmajl som har råkat nämna för oss att han tidigare bott på en karibisk ö. det var startskottet för våra fria fantasier. han ser ut som en typisk person som har ägt en stor segelbåt, ni vet. så jag och calle misstänker att han möjligtvis har varit en playboy på 70-talet. eller varit något coolt som typ smugglare. eller kanske både och. varje år får man en ny liten pusselbit så lagom till att vi kan börja ta emot övernattande gäster har vi löst gåtan bernt!

jag hade för övrigt totalt gett upp om våra hallonbuskar som i år antagit formen av ogenomtränglig djungel, men johanna (återigen så tapper) lyckades få tag på lite rött guld.

har inte orkat rensa något ogräs i grönsakslandet på tre veckor. då blir det som på bilden nedan. växtkraften i jorden här är helt sinnessjuk. på gott och på ont.

men sen får man skörda grönsaker och då glöms allt genast bort.

vi hälsade på våra närmaste grannar.

ibland bjuder de till.

men allt som oftast måste de mutas.

en man och en grill. vi har på riktigt ingen ugn på landet eftersom calle med bestämdhet påstår att det inte behövs. ”vadå, allt man lagar i en ugn kan man ju laga på en grill!”. jag låter honom hållas ett tag till.

och för en gångs skull fick calles favoritpryl på landet vila. vi skulle ju trots allt äta kräftor.

som vanligt levererade bernt belgian blue-kräftor med enorma klor.

om ni undrar varför calle ser så nöjd ut är det på grund av hans servettuppfinning. den har han kört på sedan 2015.

det åts och skålades.

efteråt fångade johanna mig in disk-action så att säga.

sen blev det monsterkallt och johanna fick flytta in på köksgolvet. ändå mycket bra helg!

fler kräftskivor kan beskådas här:
2017 på julita
2016 på julita
2015 på tynningö
2015 på julita
2013 på julita
2011 på malmgårdsvägen
2010 på karlbergsvägen
2010 på värmdö

sommaren 2019: utflykterna och bilkörningen

jag är nog världens mest planlösa människa. inga fem- och tioårsplaner här inte, utan har halkat in på utbildningar och jobb av en ren slump, driven av det jag upplevt varit lustfyllt i stunden. men förra året lovade jag mig själv att till semestern 2019 ha körkort. ni som följt mig ett tag vet ju att det där inte var världens lättaste sak för mig. men skam den som ger sig. efter tusen lektioner blev jag i februari så äntligen innehavare av söders dyraste körkort!

men dessa dyrköpta kunskaper har tyvärr förvandlat mig till naturens fiende nummer ett. min största mardröm är nämligen att vakna upp en morgon och ha glömt bort hur man kör. så denna sommar har jag bränt en hel massa gummi i preventivt syfte (no pun intended).

så, jag ger er en summering av semesterns utflykter, sett ur en nybliven körkortsinnehavares perspektiv. roligt va?

en dag åkte vi till metropolen kungsör. fortfarande väldigt fascinerad över 2-1-vägar eftersom jag aldrig övningskörde på såna.

här står vi och hänger läpp utanför thor modéens gästgifveri som tyvärr var stängt. norrsylta strödde salt i såren genom att upplysa om att det var riktigt bra. jaja, det är väl bra att spara lite upplevelser för framtida utflykter …

vi åkte och badade titt som tätt. när jag skriver titt som tätt menar jag tre gånger. är egentligen för bekväm för att blöta ner mig så tycker att svenska sommarbad är överreklamerade. speciellt inte om utomhustemperaturen inte orkar sig upp över 25 grader. *lutar mig tillbaka och inväntar shitstorm*

men på tal om väder outsmartade vi 11 grader och regn i katrineholm och åkte upp till mockfjärd, där det var hela 14 grader och sol. vägen mellan julita och mockfjärd kan lätt kvala in som sveriges hastighetskameratätaste (säg det fem gånger på raken om du kan).

också fascinerande att alla kör minst 10 km/h under hastighetsgränsen mellan djurås och leksand. varför?!!

är för övrigt så fashion här med vinglas och helly hansen. notera också att jag bär jeans, vilket alltså bara händer på landet.

(vi passade också på att tvätta. hoppas ni antecknar detta)

en dag stånkade vi oss upp på tvåans växel till kalkbrottet på gruvberget i djura. bilden visar tyvärr inte hur vackert turkost vattnet var, men jag vet att ni är ett fantasifullt gäng så ni kan föreställa er detta.

och återigen, so much fashion going on på semestern!

tillbaka i sörmland åkte calle hem och jobbade medan jag och hanna utflyktade till andra sidan öljaren och äppelgårdens design & trädgård. det är en urmysig handelsträdgård som bland annat säljer grönt kulturarv-växter som samlats in i programmet för odlad mångfald. grönt kulturarv är trädgårdens antikviteter kan man säga, med fantastiskt fina berättelser om var och hur växterna insamlats. så förutom att man får en trädgård to die for synliggör projektet också ett stycke förbisedd historia om helt vanligt folk.

just nu är jag på jakt efter rosor till framsidan på torpet och fick veta av mannen som driver äppelgården att det finns en ros bland grönt kulturarv-rosorna, blomsterhult, som är lokal för bygden. en sån får det bli! dock först nästa år för det var nån tant som hade köpt upp alla 55 exemplar i våras. undrar hur hennes trädgård ser ut …

en annan dag åkte vi på utflykt till brevens bruk, ett gammalt nerlagt järnbruk som nu är ett välbesökt utflyktsmål i en vacker bruksmiljö, med ett museum och ett kombinerat café och antikvitetsbutik. vi skulle egentligen gå på hembygdsgårdens årliga loppis men hittade tyvärr inte så mycket. däremot var själva platsen ett fynd så hit åker vi igen. urmysigt ställe!

att köra landsväg i sörmland är som att ta på sig en t-shirt där det står annoying people on the road since februari 2019. detta eftersom jag, till skillnad från precis alla andra, håller mig till hastighetsgränsen. lyckan när det kommer en raka och alla bilförare i svarta bilar (varför är det alltid svarta?) ÄNTLIGEN kan köra om går inte att ta miste på. jag fattar ärligt talat inte hur de lyckas köra snabbare än 80 km/h på dessa supersnirkliga och backiga vägar, men men.

en annan dag tog vi en sedvanlig tur ner på julita gård och spanade in växtbutiken och orangeriet.

kan konstatera att jag har lång väg kvar på torpet till julita gårds rabatt-perfection. nästa år kanske?

en söndagskväll ville vi ha lite highlife, dvs glo på folk och äta pizza. vi åkte till vårt lokala vattenhål äsköping som har en matbutik med förvånansvärt bra utbud, en loppis, en pizzeria samt butiken ”vackert med vitt”. pizza fick vi, men i övrigt var byn helt öde. misstänker att det inte bara var för att det var söndag …

men jag har ju inte bara kört bil! en gång tog vi cyklarna och for över till hanna för en lasternas kväll.

instruktionen för detta foto löd: ”se ut som att ni har ett ytterst spirituellt samtal”. jag tycker de lyckades ganska bra måste jag ändå säga.

när livet ger dig citroner i form av temperaturer på femton grader, gör upp en eld och grilla marshmallows.

sen åkte vi hem i natten utan att åka i diket eller få punka. en mycket bra kväll.

stay tuned för nästa sommaren 2019-inlägg, då blir det the loppisfynd edition!

sommaren 2019: köksrenoveringen, odlingarna och en (eventuellt) försvunnen kamera

heeeje! vad händer här då? inte så mycket va? hoppas ni har en superhärlig ledighet och allt det där! själv har jag varit tillbaka på jobbet i två veckor redan. det är skrämmande hur mycket man hinner när man inte har några möten och när inkorgen gapar tom. men nu ska vi inte prata jobb utan vad jag gjorde på semestern!

rent vädermässigt var det ju inte världens toppensemester. helvete vad det har regnat. å andra sidan innebär det att jag har sluppit att extravattna i pallkragarna så mitt lata jag har verkligen uppskattat detta.

dessutom gjorde det underverk för renoveringen i köket på torpet. vi har nu skrapat hela taket och jag har bara lite kvar med att ta bort gamla tidningsrester på väggarna och sen ska vi ”bara” laga med puts och måla alltihopa. de dammigaste och skräpigaste momenten är alltså i princip klara, hurra!

jo, just det, ni får hålla tillgodo med mobilbilder. jag plockade inte fram kameran en endaste dag på semestern. och nu är grejen att den liksom är borta. jag vet att jag packade ner den i landetpackningen (för hemma är den inte), men har inget minne att jag packade upp den på landet. har också ett minne att jag packade ner ett gäng hamam-handdukar som skulle ner till landet som jag nu också saknar. i värsta fall råkade vi väl lämna en ikea-kasse på gatan när vi packade in i bilen tänker jag …

jaja, på fredag åker vi till landet igen, ska ta mig en ordentlig titt om jag har råkat lägga den i någon låda eller så. oavsett vad är jag glad över att jag inte saknade kameran förrän vi var hemma igen. om jag nu har råkat slarva bort min kamera och jag hade vetat det på semestern hade jag liksom irriterat mig under hela ledigheten.

status på odlingarna då? sådär måste jag säga.

salladen dök inte upp, förutom nån liten stackars stängel. rädisorna trivdes bra, men hade hunnit bli lite trådiga. moroten behövde växa till sig, hoppas på att de är klara tills att vi kommer ut nu i helgen. sockerärterna blev klara precis till att vi skulle åka hem igen. persiljan kom starkt men dillen var tanig. däremot insåg jag att vi har smultron på ett område som calle har röjt sly på förra året. tyvärr kom ett hårt regn precis innan jag skulle plocka av dem så det blev inte mycket i magen. men i teorin har jag alltså njutit av enorma mängder smultron, om så bara okulärt. hehe.

honungsrosen jag planterade förra året har vuxit till sig ordentligt. tyvärr har jag haft stora problem med bladlöss, men efter ett par omgångar med såpvatten har det blivit bättre.

tre veckor sammanfattas inte så lätt i ett enda blogginlägg, så jag tänker att ni får hålla tillgodo med renoveringen och pensionärsrapporten från trädgården nu. sen tar vi utflykterna, loppisfynden och läsningen (har hunnit läsa en hel del, varav några riktiga guldkorn) i senare inlägg. stay tuned!

kristi himmelsfärd på torpet

utanför fönstret är det supersommar ute, men nu hoppar vi tillbaka i tiden till kristi himmelsfärd och övergången från vår till sommar. orkade inte ta med mig kameran över helgen, så här kommer ett par random bits and pieces från kristi himmelsfärd.

en kväll i eskilstuna köper vi gaffatejp (den kända från förra inlägget), äter middag på eskilstuna ölkultur och jag spanar in världens finaste pionbuske.

övar trafikplanering och vänstersväng på landsväg genom att reagera på varje loppisskylt mellan katrineholm och julita. köper livsnödvändiga saker som blåvitt porslin.

vi rundar av loppisrundan på en restaurang vid hjälmaren. vi dricker cocktails (hanna och calle), mocktails (jag aka the designated driver) och äter wallenbergare på hjälmargös.

frukost med ett loppisfynd. kioskvältaren ensam i köket då och då. ”läs om 245 män företrädesvis från örebro län och deras favoriträtter”.

ostsoppa? jomantackar.

köksrenoveringen går sakta framåt. nu är alla 5473546556456654 spikar i taket borta.

funderar på om det här verkligen är smultron? isåfall blir det smultronfest lagom till semestern.

vi kan på riktigt ha sörmlands största rabarber.

vi (det vill säga calle) har kapat träd och röjt vid dasset. nu börjar den ursprungliga trädgården titta fram, med krusbärsbuskar, rosor och humle. skrek rakt ut av lycka när jag hittade. var glad ända tills att hanna sa: jag hatar min humle, den tar över allt!

fast nu när jag kollar och jämför med humleblad har de en helt annan bladställning. vad sjutton kan det vara?

plockade med mig ett fång lupiner och pioner hem. vi var inte på julita på midsommar så kommer missa när schersminen blommar, det är jag lite ledsen över.

men om mindre än en vecka har jag semester. ska bli så skönt.

#2018bestnine på instagram

december är ju som bekant summeringarnas tid i bloggvärlden och nu har vi kommit till de mest gillade bilderna på instagram. förra året fick alla mina nio bästa bilder över 100 likes, i år sprängde jag 200-likesgränsen. (intressklubben antecknar va?). allt som allt fick jag 11 077 likes fördelat på 139 inlägg.

9. på nionde plats kommer detta gröna hus i savannah, mitt näst sista foto innan vi satte oss på planet och åkte hem till stockholm. ett riktigt bra spanläge från verandan, skulle lätt kunna tänka mig att bo här. 125 likes.

8. på plats nummer åtta kommer detta 1/4 skillingmynt från 1807 som jag hittade när jag grävde i grönsakslandet på julita. vårt torp dyker upp på en karta från 1850 så det här är förmodligen en hälsning från den första familjen som bodde här. 128 likes.

7. boom shackalack, ja tack! det här rosa huset i savannah kan jag också tänka mig att bo i. 130 likes.

6. låt inte piffigheten lura er. detta var precis efter bokmässan och jag var helt slut. men uppenbarligen mycket nöjd över att ha överlevt bokmässan. 132 likes.

5. i februari blev det riktigt varmt i savannah och magnoliablommorna slog ut i forsyth park. 135 själar törstade efter våren och tryckte gilla.

4. katarina kyrka i vinterskrud, som jag tog förra veckan. 141 likes.

3. ”senaste gången jag bar randigt utbrast en fullgubbe: här kommer gb-gubben! vi får se vad som händer idag”. 148 likes.

2. min favoritbild från 2018. detta är jag i mitt naturliga habitat, på en veranda i amerikanska södern. 157 likes

1. #knytblus. 254 förkrossande likes.

vill man följa mig på instagram heter jag @nostalgifabriken