vi vandrar i historiens fotspår

för ett par helger sen bestämde jag och andreas oss för att vara såna där urmysiga utflyktsmänniskor som ägnar helgerna åt att sparka i gula lövhögar och andas frisk luft. så vi konsulterade min nyinköpta bok vandra i stockholm och bestämde oss för att vandra rönningesjön runt.

vi åkte roslagsbanan till hägernäs och sedan promenerade vi bort mot det urmysiga rönninge by, ett levande lantbruk med museum, kaffestuga och ponnyridning bland annat.

Utflykt till Rönninge by_DSF1008
Utflykt till Rönninge by_DSF1007

dagen innan hade det varit sådär soligt och guldigt som det bara kan bli på hösten, men nu var det mulet och trist.

Utflykt till Rönninge by_DSF1009

andreas hängde inte läpp för det utan kollade in raststugan.

Utflykt till Rönninge by_DSF1010
Utflykt till Rönninge by_DSF1012

jag är otroligt svag för kaféer i kulturmiljöer, vill typ alltid flytta in. kanske med undantag för fiket på julita gård, som har sån pangpotential men det sparsmakade och torftiga utbudet av bakverk får seven-eleven att framstå som en himmel av hembakat. dessutom har de gått över från charmigt omaka porslin till pappersmuggar och plasttallrikar. så bakvänt!

jaja, nog med gnäll.

Utflykt till Rönninge by_DSF1019

som tur var serverade kaffestugan bra kaffe och gudomliga bullar. annars hade den fått smaka på min besinningslösa VREDE. hehe.

Utflykt till Rönninge by_DSF1017

bagarn räknade ut vår rutt.

Utflykt till Rönninge by_DSF1020

och sen gav vi oss iväg!

Utflykt till Rönninge by_DSF1028

medan vi promenerade kom solen fram, jomantackar.

Utflykt till Rönninge by_DSF1027

vi sa hej till fåren också.

Utflykt till Rönninge by_DSF1031
Utflykt till Rönninge by_DSF1038

efter att vi lämnat rönninge by ramlade vi över militärhistoria från tidigt nittonhundratal. den här kulsprutebunkern ingick i norra fronten, även kallad korvlinjen, en befästningslinje som var en del av stockholms fasta försvar.

Utflykt till Rönninge by

annan kuriös historisk fakta om rönninge by och skavlöten: här landade flykthelikoptern efter det spektakulära rånet mot en värdedepå i västberga år 2009.

efter att ha smält denna information tog vi en tur in i skogen för att se om det fanns någon svamp.

Utflykt till Rönninge by_DSF1043

jag är ju med i en grupp på facebook som heter svampklapp. kommer ju max ut en gång per år för att plocka, men tycker det är fascinerade att se artrikedomen och roligt att se andras fångst (hej pensionär …). vi plockade trattkantareller och taggsvamp och kunde inte låta bli att plocka på mig ett par svampar enbart för att artbestämma. hittade skäggriska och biskopsmössa bland annat!

Utflykt till Rönninge by_DSF1044
Utflykt till Rönninge by_DSF1052

sedan ramlade vi över ytterligare lite historia. den här varggropen från 1600-talet är en av sveriges bäst bevarade. spännande och obehagligt på samma gång.

Utflykt till Rönninge by_DSF1047
Utflykt till Rönninge by_DSF1048
Utflykt till Rönninge by_DSF1046

vandringsleden gick också förbi löttingekullen, ett imponerande bronsåldersröse, 58 meter över havet. bronsåldersrösen är ofta placerade på höjder, gärna i anslutning till vatten eller den dåtida strandlinjen.

Utflykt till Rönninge by_DSF1059
Utflykt till Rönninge by_DSF1054

sidospår men: har jag berättat att jag har pluggat arkeologi förresten? jag gillade skrivbordsgörat men hade desto svårare för utgrävningarna (blött, smutsigt och lite väl natur:igt för min del). men har bland annat grävt ut en mittblocksstensättning på lovö, tidigare daterad till bronsålder, men som visade sig vara från vikingatid när vi väl började gräva. där hittade vi bla ett svärdsfäste och två torshammarringar.

på min andra utgrävning påträffade vi en miniatyrflöjel (en av endast åtta kända i världen). dessutom recenta lämningar från flyktinglägret på lovö, där baltiska flyktingar, och senare också en grupp överlevande kvinnor från koncentrationslägret bergen-belsen, togs emot under andra världskriget. även om jag inte jobbar som arkeolog i dagsläget fascinerar spåren av människor mig något enormt.

vi promenerade vidare. förutom svamp fick jag också med mig en massa fint skogspynt från ett par fällda granar.

Utflykt till Rönninge by_DSF1065

på vägen hem till stan kurrade det i magen. jag och andreas bestämde oss för en matbit på järnvägsrestaurangen på östra station som öppnade 1932, med bevarad inredning i original från nk.

Järnvägsrestaurangen Östra station_DSF1070
Järnvägsrestaurangen Östra station_DSF1074

givetvis beställde vi köttbullar med potatismos. och ett litet glas vin som vi sannerligen var värda efter tolv kilometers vandring.

Järnvägsrestaurangen Östra station_DSF1080

en MYCKET bra dag sammanfattningsvis.

lilla kultürlistan oktober

en redig dos kultür motar bort ungefär 12,5% av mörkret, regnet och andra tråkigheter som snart kommer vältra sig över oss. så låtom oss frossa!

senaste filmen/tv-serien som jag blev pepp på
har sett att this is us säsong tre och fyra har kommit i usa, men de verkar inte ha dykt upp på amazon prime än. väntan är således olidlig.

senaste boken jag läste
som så många andra älskade jag ett jävla solsken av fatima bremmer, som handlar om den egensinniga pionjärjournalisten ester blenda nordström. jag såg av en slump att vi hade en piga bland pigor som e-bok, där nordström – långt innan wallraff ens var född – wallraffade på en sörmländsk bondgård. eftersom den är utgiven för över hundra år sen visste jag inte hur läsbar den skulle vara idag. men hennes rappa språk gjorde denna till en sidvändare! som den usa-vurmare jag är har jag nu laddat ner amerikanskt, hennes reportageresa i usa från 1923 där hon bland annat arbetar som servitris, besöker mormoner och tjuvåker tåg med destination las vegas.

senaste serien jag sträcksåg
jag har världens superrekommendation här och det är amazon primes undone. en animerad tidsresenärsberättelse med träffsäker dialog som dessutom lyckas skildra ett handikapp utan att det känns krystat. passar dig som gillar fleabag (annan gudomlig tv-serie på prime). annars kollar jag just nu på netflixdramat unbelievable. riktigt stark och välproducerad dramatiserad true crime om en ung kvinna som inte blir trodd av omvärlden när hon rapporterar en våldtäkt. i övrigt harvar vi på med babylon berlin, som jag ärligt talat inte fattat så mycket av hittills.

senaste låten jag lyssnade på repeat
är inget fan av bruce springsteen, men de första 1,5 minutrarna är rekorderligt bra. så enkelt och snyggt.

senaste teaterpjäsen jag såg
inkasserade äntligen min födelsedagspresent efter att den första presenten blev metoo:ad på grund av örjan ramberg. calle lyckades istället få biljetter till linje lusta på dramaten. och vilken jädra tur, för den var OTROLIGT bra! detta sagt av en extremt svårflörtad person när det kommer till teater. berättandet sker bland annat genom livefilmning på scen via skärmar, så uppsättningen är ganska speciell. jag grät flera gånger under pjäsen, vilket ALDRIG har hänt på teater tidigare. skål för det!

senaste filmen jag såg på bio
calle fick bestämma film till vår söndagsdejt förra helgen och det blev once upon a time in hollywood. hade hört varierade recensioner men jag gillade den. det är en ganska fin skildring av manlig vänskap och kanske tarantinos straightaste berättelse hittills? något jag inte gillade dock var att den var två timmar och 42 minuter lång. swhooosh, så gick liksom hela kvällen utan att jag hann göra mina sedvanliga förberedelser inför arbetsveckan. (… och priset för mest inrutade liv gick precis till mig, heh).

senaste restaurangen
innan bion hade vi dejt på restaurang blå dörren på södermalmstorg, som jag gått förbi tusentals gånger utan att riktigt lägga märke till den. genom en liten oansenlig dörr kommer man in i en ölhall med panelkädda väggar och bord med rutiga dukar. husmanskost serveras, givetvis. på söndagar har de en extra billig söndagsmeny, vilket är ett tips för den snål-, prismedvetne.

senaste bokinköpet
förra veckan var det ju bokmässan och jag var nere torsdag till fredag. utöver det sedvanliga härjet (som ändå var ganska milt i år) stötte jag på min gamla klasskompis astrid som jobbar för ett förlag som specialiserar sig på vandringslitteratur. på helgerna vill man ju ofta göra små dagsutflykter men jag är så evinnerligt trött på hellasgården, djurgården, drottningholm och rosenhill, så jag köpte boken vandra i stockholm av henne. det bästa med den här boken, förutom att den vidgar vyerna, är att vandringarna är utformade för att man ska kunna ta sig runt kommunalt. i vissa fall är det till och med det smidigaste alternativet. har redan hunnit klämma en vandring på ett helt okänt ställe (alltså inte ett stockholmskt angkor vat, men okänt för mig i alla fall). det kommer givetvis komma upp på bloggen alldeles strax (läs: om ca tre månader med min makliga publiceringstakt).

tre grejer jag vill rekommendera
vintugg är ett instagramkonto som man kan följa för de fantastiska vintipsen (mycket naturvin och små partier), men också för den otroligt klämmiga copyn. jag vill att ema som ligger bakom kontot ska typ adoptera mig och hälla i mig vin varje dag.

bodycombat är den bästa boten för att få ut diverse inre demoner. jag bytte ju träningsställe från fryntliga friskis till superseriösa sats, delvis på grund av det här gruppasset. det går i princip ut på att man sparkar och sparrar i luften mot en tänkt motståndare. mycket koordinering och magstyrka, varav jag saknar båda. men skam den som ger sig och efteråt är man en liten blöt fläck av svett, vilket ändå har en viss charm. tjatade på min kollega anna att hon skulle följa med på ett pass. hennes omdöme: ”det var det fånigaste jag någonsin gjort. det blir ingen repris på det här kan jag tala om”. hehe.

voi. är verkligen SIST på bollen när det gäller elskootrarna som ligger och dräller överallt på stan nuförtiden, men gud vad roligt det är att åka!

lilla kultürlistan mars

nu är det vår och det spritter i kulturkroppen! hurra!

senaste filmen jag blev pepp på
en ytterst romantisk kväll sommaren 2004 hyrde jag och calle tv-serien riket (på VHS mina damer och herrar eftersom stockholms videobutiker inte hade den på dvd. jeez vad gammal jag känner mig …)

när calle somnade i soffan framåt småtimmarna nånstans i mitten på andra säsongen kunde. jag. bara. inte. sluta. titta. ena sekunden gömde jag mig bakom soffkudden för det var så otroligt läskigt nere i sjukhusets kulvertar, i nästa skrattade jag för att personalmötena i läkarnas mötesrum var så pricksäkert absurda. det hela var oerhört förvirrande.

sedan dess har lars von trier varit en av mina favoriter bland filmskapare. även om min förståelse av det implicita budskapet i melancholia visade sig vara extremt grund (så du menar att filmen inte handlar om att jorden går under, utan att huvudpersonen går igenom en depression? ja-haaa … ). men den drabbande känslan av ligga i en torktumlare full av ångest är densamma oavsett om undergången sker inuti eller utanför kroppen.

är därför mycket nyfiken på the house that jack built där matt dillon spelar en seriemördare som utför ytterst groteska mord, trots att den har fått blandade reaktioner (vilket snarare gör en film mer intressant än en som hyllas unisont tycker jag). jag besparar er ändå en trailer pga extremt våldsam, istället får ni den stökiga trailern till riket, vassego!

senaste boken jag läste
lyssnade klart på the echo killing av kristi daugherty, mest för att den utspelar sig i savannah. det visade sig vara en riktig formulär 1a-deckare, det vill säga extremt lättlyssnad. vilket i och för sig inte automatiskt betyder att den var dålig, kanske bara inte så minnesvärd. hehe.

köpte dock en bok på trädgårdsmässan i helgen (eget inlägg om den kommer) som jag är RÅPEPP på: en matbok av elisabeth svalin gunnarsson om karin larssons matlagning i konstnärshemmet lilla hyttnäs i sundborn.

senaste serien jag sträcksåg
förmodligen sist på bollen här men min och calles gemensamma serie just nu är arrested development. de första avsnitten tyckte jag var ganska plågsamma, förmodligen på grund av det dramaturgiska greppet med en berättare som kommenterar handlingen à la grekiskt drama. men efter att ha hunnit se den dysfunktionella familjen bluth leverera ett par rejäla skämt under bältet växer serien sedermera till en skratta-högt-fest utan dess like.

seriens roligaste skämt är för övrigt och, utan tvekan, det här:

dessutom framstår ens egen familj som ett väloljat maskineri i jämförelse, vilket får ses som en bonus.

när jag var i london tittade jag klart på ricky gervais netflix-serie after life, men kan inte riktigt rekommendera den. tyckte den var ganska trög och odynamisk, kanske för att ricky gervais karaktär tog allt syre och lämnade noll åt de övriga karaktärerna.

senaste låten jag lyssnade på
undrar om bibio inspirerats av svensk folkmusik? avgör själva här

senaste restaurangen jag besökte
jobbade i skrivande stund hemma idag så jag passade på att luncha på burgerian som, namnet till trots, inte alls serverar burgare utan falafel. ägaren är känd som söders svar på the soup nazi i seinfeld. om du inte kan bete dig som folk och följa reglerna som står listade vid kassan, ja då åker du ut. maträtterna är fantasifullt döpta, bland annat till tjuv, polis, separationsrulle och singelrulle. jag tog en falafelrulle med både feta OCH halloumi, höjden av vardagslyx! nu är klockan 19.27 och jag är fortfarande proppmätt.

tre grejer på youtube jag vill rekommendera
det är knappast någon hemlighet att ett av mina stora intressen är att data. the art of data har jag praktiserat sen urminnes tider, jag internetdejtade exempelvis ett decennium innan tinder ens fanns och skaffade instagram en vecka efter att det lanserades, och den här bloggen firar ju snart tioårsjubileum!

jag kommer ihåg ett tillfälle när jag datade runt på helgon.net i datasalen på jmk år 2003 när någon kommenterade att det var så urskumt att jag pratade med folk på internet, okända dessutom! jag sa beskäftigt att om fem år kommer ALLA göra det.

IMG_5059

men är det en datagrej jag har haft lite svårt för så är det youtube. jag förknippar det med att kolla pixliga biofilmer med dåligt ljud som innan streamingtjänsternas intåg gjorde att man försatte sig i något slags halvillegalt upphovsrättsligt gränsland. men ska man vara nere med datan idag är det ju tyvärr youtube som gäller. har därför gjort en kraftansamling för att ta formatet till mitt hjärta.

första tipset är kanalen vad vi pratar om när vi pratar om böcker. anna bågstam, en av våra författare medverkar i programmet och jag gillar verkligen den avslappnade stämningen mellan de medverkade och pendlingen mellan humor och allvar.

den här 108-åriga godbiten nedan ramlade jag över vid något datatillfälle och ger en bild av hur gatubilden i new york såg ut år 1911. man kan bland annat se flatiron building, och vad jag tror är brooklyn bridge(?), som flimrar förbi.

mandelmanns, släng er i väggen! mitt sista tips har hållit mig sängliggande slash trollbunden en hel lördagsförmiddag. li ziqi, eller 李子柒 som hon heter på kinesiska, är en ung kvinna som har flyttat tillbaka till hembyn på den kinesiska landsbygden för att hjälpa sin farmor (eller mormor) med gårdens sysslor. du kommer lägga till märke att nästan alla restprodukter tas tillvara. det gör mig varm i hjärtat. kanske finns det hopp för den här planeten ändå?

så nu har jag vilda planer på att flytta ut på landet och leva av naturen, ehehehe.

vi ses i kina, hejdå!

lilla kultürlistan februari

det är dags för vinterns sista kulturlista (inte en dag försent!) och snart byts mörka netflixkvällar i soffan mot bokläsning i eftermiddagssolen på farstubron på julita.
u-n-d-e-r-b-a-r-t-!

senaste filmen jag såg
var på bio och såg the favourite häromveckan, och jädrar vilken pangfilm! två timmar roligt, mörkt och drastiskt triangeldrama, precis så mustigt som jag föreställer mig att livet tedde sig i historiska tider.

senaste serien jag sträcksåg
tv-serien russian doll klämde jag och calle i två sittningar. jag tyckte att den började lite segt, som en sämre version av groundhog day, men efter ett tag var jag helt fast. jag såg the favourite i samma veva och kan inte undgå att jämföra dem. båda huvudpersonerna söker frihet, vill övervinna ödet och skapa riktig förändring. man kan ju säga att det går bättre för en av dem i det avseendet …

läste för övrigt en artikel om att russian doll egentligen handlar om de tolv stegen, vilket jag tyckte var en intressant synvinkel, speciellt med tanke på natasha lyonnes egna erfarenheter inom aa.

senaste boken jag läste
sen jag slutade på pocket shop för tre år sedan har jag fortfarande ett oräkneligt antal olästa böcker kvar och nu börjar bokhyllorna svämma över. så det kommande året är det operation hyllvärmare som gäller. först ut är kvinnan på övervåningen av claire messud. den handlar om en kvinna i sena trettioårsåldern, singel och utan barn, som var menad för stordåd men som lite för sent inser vad livet har att erbjuda duktiga flickor:

jag trodde jag kunde uppnå storhet, min storhet, genom att kämpa på och reda ut problemen allt eftersom de uppstod, precis som att man lär sig att äta upp grönsaker innan man får efterrätt. men det visar sig att det är en regel för flickor och mesar, eftersom berget med grönsaker är lika stort som everest och glassen i skålen längst bort smälter lite mer för varje sekund som går. snart kommer det är kräla myror på den. och sen kommer de och dukar av alltihop.

insikten har gjort henne både bitter och förbannad, vilket hon såklart döljer väl eftersom hon är en duktig flicka. men när hon lär känna en nyinflyttad familj rubbas hela hennes tillvaro.

efter ett tag blir boken ganska tradig (jag förstår verkligen inte hennes fascination för den här familjen) men jag älskade inledningen av boken. det fick mig att tänka på något en bekant berättade för mig en gång, om en tjejkompis till henne som var sommarvikarie på en tidningsredaktion. hon ville verkligen få förlängt så hon gav järnet i precis allt, även minsta trafiknotis. hennes kollega däremot, också sommarvikarie, han skötte småpotatisen med armbågen och gav istället allt när det gällde de stora grejerna. båda fick förlängt, men gissa vem som fick fortsätta att skriva om påkörda älgar och vem som fick gå på de tyngre grejerna? sensmoral: ingen kommer att tacka dig för att du känner ett större ansvar än alla andra.

att inte ständigt överkompensera för sina svagheter eller ta sig an saker med siktet på att jämt vara bäst är ett tröstlöst jobb, det har jag lärt mig sent i livet (och kräver sina påminnelser). lyckligtvis har ett stråk av lättja letat sig in i min personlighet de sista åren. och jag är hellre lat än utbränd.

hyllvärmare nummer två har jag precis börjat med: broken monsters av lauren beukes. jag älskade hennes övernaturliga deckare the shining girls så har varit väldigt peppad på denna. hittills är det väldigt spännande och välskrivet, men jag tycker att det är lite väl många perspektiv och karaktärer. varje gång det blir ett byte av perspektiv måste jag läsa i två sidor innan jag kommer på vem det handlar om och vad som hänt senast.

annat jag har tuggat på i bokväg den senaste tiden: lyssnade klart på deckaren skulden till daniel av ann-christin hensher, som kändes märkligt daterad (kom ut sent nittiotal eller tidigt 00-tal). håller nu på med kastanjemannen av søren sveistrup, som skrivit manus till den fantastiska tv-serien brottet. ploten är bra och händelserna svischar fram, men jag har lite svårt för tv-manussjukan, det vill säga att ALLT skrivs ut. ”han går fram till kylskåpet och öppnar det med en hand. han plockar ut en såsflaska, stänger kylskåpsdörren, vrider på såsflaskans kork, lägger korken ifrån sig och häller på sås på pastan innan han sätter på korken, öppnar kylskåpet och ställer tillbaka flaskan.”

tv-serie som jag blev pepp på
den sjätte säsongen av chef’s table börjar på the grey i savannah där köksmästaren mashama bailey berättar om den matlagningstradition hon växte upp med i den amerikanska södern och hur den präglat henne. ett inte helt okomplicerat arv för dagens afroamerikaner eftersom maten förknippas med fattigdom och härstammar från att slavarna i usa behövde en kaloririk kost för att överhuvudtaget klara av sitt dagliga arbete.

jag trodde för övrigt att min savannah-vurm var på väg att ge med sig men när jag såg det vackra fotot från saltängarna utanför savannah fick jag akutlängtan. blev dessutom väldigt hungrig.

The Grey, Savannah

senaste låten jag lyssnade på repeat
har av oklar anledning haft denna på repeat i huvudet:

senaste restaurangen jag besökte
jag hade uppkörning på alla hjärtans dag förrförra veckan OCH KLARADE DEN!!!! ville fira loss med hela världen, så när björn föreslog sitt stamhak thai rung på liljeholmstorget kände jag att det bara var att gå med kärleksflowet, även om det innebar att ta sig ut till förorten (obs, är ej innerstadssnobbig, men har slutat med åkkort eftersom jag har promenadavstånd till jobbet nuförtiden, så varje resa medelst kollektivtrafik kostar svinmycket). mitt enda krav denna kväll var att de serverade bubbel. tjejen som tar beställningar såg lite osäker ut när jag frågade, men efter ett tag kom hon tillbaka och meddelade att det gick bra. sedan gick det en kvart och tjejen kom tillbaka med en okyld flaska. förmodligen sprang hon iväg till bolaget och handlade.

men oavsett var det ett av de de godaste och mest välförtjänta bubbel jag nånsin druckit. dessutom väldigt lösningsorienterad service måste jag ändå säga!

senaste kulturella event jag var på
utställningen med jenny nyström på sven-harrys. jag gillar verkligen detta konstmuseum, de brukar ha utställningar som tar max 45 minuter att gå igenom, en perfekt tidsrymd för mig som lätt blir uttråkad på konstmuséer (till skillnad från calle som tårögd kan stå i över tio minuter framför ett och samma konstverk). dessutom har de en alldeles fantastisk bar. men den här utställningen var jag faktiskt lite besviken på. jag fick för mig att den skulle visa en annan sida av nyström, den utan tomtar och beställningsverk. men det kanske bara var jag som hade fel förväntningar helt enkelt.

Untitled

månadens foto
jag må se helt drogad ut, men bjussar på denna bild av mig utanför bilskolan. här har jag haft körkort i en hel halvtimme.

Untitled

tre grejer jag vill rekommendera
stockholm ost och chark på renstiernas gata är en trevlig ost- och charkbutik som också har fullständiga rättigheter. ett perfekt ställe för lördagslunchen medan man funderar över vilka ostar och oliver som får följa med hem. de har också sjukt gott bubbel för 119 kronor glaset, det får bli tips nummer två. tips nummer tre är systembolagets beställningssortiment där man kan köpa hem sagda bubbel.

lilla kultürlistan januari

nytt år, nya kulturella utsvävningar!

senaste tv-serien jag blev pepp på
min kompis björn har hetsat en massa på mig att jag ska se serien babylon berlin, som bygger på en roman av volker kutscher. serien skildrar weimarrepublikens sista år innan nazisterna tar makten och är den hittills dyraste tv-serie som producerats i tyskland. huvudperson är polisen gereon raths som har förflyttats från köln till berlin efter en mustig skandal. svt har köpt in rättigheterna men har tydligen inget sändningsdatum än.


senaste boken jag läste
har varvat tunga ämnen som nazityskland med cancersjukdom. lyssnar just nu på jag heter inte miriam av majgull axelsson om den romska flickan malika som överlever förintelsen genom att överta en död judinnas identitet. katarina ewerlöf läser helt magiskt. boken påminner både tematiskt och berättarmässigt om en av mina absoluta favoritböcker molnfri bombnatt av vibeke olsson, kan verkligen rekommendera båda två.

sedan har jag precis läst ut den sista resan av jenny diski. jag har alltid varit både rädd för och fascinerad av diski. en trulig och obstinat författare med en skarp iakttagelseförmåga och stor dos lågmäld humor. i den sista resan skriver hon om sin struliga uppväxt hos doris lessing och hennes vardag som cancersjuk i livets slutskede. efter att ha läst ut denna är jag numera även rädd för doris lessing, även om diski till stor del problematiserar och nyanserar hennes livsval.

lyssnade också precis klart på carolines pris av peter barlach, den fjärde delen om krögaren caroline som går sin alldeles egna väg. genren är väl feelgood eller chicklit, men den här serien har ett avgrundsmörker som döljer sig bakom allt klämkäckt. det kommer bli tomt efter caroline känner jag.

senaste låten jag lyssnade på repeat
kachi uchis killer, mycket bra!

senaste restaurangen jag besökte
pat’s place på folkungatan. thailändska tapas deluxe till ett facilt pris.

senaste serien jag sträcksåg
jag och calle kollade precis klart på you på netflix. läste boken av caroline kepnes för några år sedan och gillade mycket. inte helt lika såld på tv-serien dock.


senaste kulturella event jag var på
har inte varit så sugen på att besöka nationalmuseum efter att ha sett de sinnessjuka köerna när jag promenerat förbi på helgerna. tydligen har nationalmuseum haft ungefär lika många besökare sedan öppningen i oktober som de hade på hela år 2015, det sista året innan renoveringen. men för några veckor sen kom jag, hanna och katarina upp med en sneeky masterplan för att undvika massorna. de har öppet till klockan 19 på lördagarna, så om man kommer vid fyratiden high-fajvar man lunchbesökarna hejdå i dörren men har ändå tre timmar kultür tillgodo. vet inte riktigt om planen fungerade till 100% måste erkännas. förvisso slapp vi stå i kö utomhus men i salarna kände vi oss som makrillar i en konservburk. förresten, har jag dåligt minne eller har de smackat på med fler tavlor i salarna nu efter renoveringen? jaja, humöret var det i alla fall inget fel på!

Untitled Untitled Untitled

några favorittavlor.

Untitled

måste steppa upp cocktailglasgejmet känner jag.

månadens foto

Untitled

nu har ju halva januari gått. om jag hade haft några nyårslöften hade det definitivt varit dags att bryta dem vid det här laget. skylt spottad för ett år sen utanför ölbutiken white whale craft ales i savannah.

tre grejer jag vill rekommendera
på tal om savannah (förlåt, jag ska sluta tjata alldeles strax):

w duffy street savannah (photo: Keller Williams Realty Coastal Area Partners)
foto: keller williams realty coastal area partners
w duffy street savannah (photo: Keller Williams Realty Coastal Area Partners)
foto: keller williams realty coastal area partners

ett av mina favorithus i savannah (ja, jag har många) är till salu. för priset av en hyfsad trea på söder kan du få ett pepparkakshus i världens finaste stad, med en tornbalkong! jag vill ha detta hus! om inte annat för att rädda det från den minst sagt eklektiska inredningen (kolla länken så fattar ni).

alex raskin antiques
savannah dec 2017
Alex Raskin Antiques, Savannah_DSF1433

okej, nu scrollade jag vidare och ser att mitt ABSOLUTA favorithus i savannah också är till salu!!!! jag har ju redan tjatat hål i huvudet på er med alex raskin antiques så jag kan ju lika gärna fortsätta. det är alltså ett av de få stora hus i savannah som har fått stå i princip orört sedan huset byggdes och det säljs inklusive alla antikviteter och allt. jag gissar att alex raskin antiques dagar är räknade, och även om det kommer ta ett tag att hitta en köpare säger jag bara: skynda er att besöka denna pärla!

och när vi ändå är i husletarträsket kan jag ju tipsa om det här kanonfina huset som ligger i närheten av vårt torp. på lilla ulfåsa grundade fogelstadgruppen kvinnliga medborgarskolan, som verkade för att utbilda kvinnor i sina nyvunna medborgerliga rättigheter efter att ha fått allmän rösträtt. bilderna har valsat runt en massa på internet redan (hur de nu kan ha gjort det eftersom det inte verkar gå att spara ned bilderna? jaja), men de tål att tittas på och dräglas över igen. gå in på länken vettja!