den alternativa rubriken till det här inlägget skulle också kunna vara ”när vi åkte till san francisco och ägnade en hel förmiddag åt att hitta en parkeringsplats”. visserligen fanns det ett svindyrt parkeringshus i backen nedanför vårt hotell men när vi väl började leta efter en ledig plats på gatan (som var betydligt billigare) kunde vi liksom inte sluta. men till slut blev vi så kissnödiga och hungriga så vi gav upp och parkade i parkeringshuset. gissa vad vi hittade efter fem minuters promenad på vägen till lunchstället … jaja.
i alla fall, efter att ha uträttat de basala behoven kände vi oss som människor igen och promenerade ner mot vattnet. vi hann precis ner till hamnen i tid till de sista solstrålarna.
obligatoriskt besök på pier 39 för att säga hej till sjölejonen.
tre sekunder efter att jag tagit den här bilden låg krabban i måsens mage.
efter att solen gått ner promenerade vi till chinatown och slank in på chinatown äldsta bar, red’s bar, som serverar ”reasonable drinks at reasonable prices”. jag bad om en drink ”precis vadsomhelst med ingefära i” och tyckte jag var väldigt casual, men det visade sig att det var lite väl höga krav för jag erbjöds vodka med citron istället. hehe.
klockan sju hade vi bord på z & y restaurant, som enligt källor bjuder på stans bästa szechuanumat. dessutom råkar det vara barack obamas favorit. kör alltid på säkra kort när jag äter szechuan; la zi ji det vill säga chilikyckling med szechuanpeppar och gan ban si ji dou som alltså är frasiga gröna bönor. calle tvingade mig också att beställa en oxsvansrätt, som smakade precis som svensk husmanskost. allt var ot-e-ro-ligt gott!
sen avslutade vi på sunkbaren med den snyggaste neonskylten, där bland annat anthony bourdain gillade att dricka chinese mai tai.
dagen efter drog vi norrut!
är du överdrivet intresserad av när jag var i san francisco för tio år sen, det sista stoppet på en månadslång roadtrip, så kan du förresten läsa om’et här:
nostalgifabriken 
