london, baby pt II

på söndagen var vi aningens möra men vid gott mod. morgonens väder visade sig inte från sin allra bästa sida, men både vi och londonborna trotsade det kalla och gråa vädret och gick ut på stan.

mmmm, snö.

_DSF1126

första stoppet: brick lane. på vägen dit såg vi bra utomhuskünst.

33517112498_62bef86acb_o-2
40427607693_371e97995b_o-2

som givetvis behövde dokumenteras. ser nu att jag har samma färger som muralmålningen ovan. givetvis ringde vi varandra dagen innan för att synka våra outfits.

sen stillade vi behovet ytterligare av lite vår.

_DSF1114

i närheten av brick lane ramlade vi över libreria, en helt underbar bokhandel där böckerna är kurerade efter teman, som exempelvis wanderlust, the city, enchantment och så vidare. att besöka andra bokhandlar är förresten något jag alltid brukar göra när jag är utomlands (utöver att leta efter motsvarigheten till södermalm förstås, men det vet ni ju). en riktigt bra bokhandel får det att pirra till i magen. bokhandelsletandet är förmodligen en gammal arbetsskada eftersom jag (och johanna) har jobbat på pocket shop.

på pocket shop pratades det mycket om att stilla olika kundbehov. hyllorna utgjorde fackhandel, dvs när man letade efter en specifik bok. marknadsplats var borden där vi inspirerade de som ville läsa något, men inte visste riktigt vad. hela den här butiken, inklusive hyllorna, var alltså en marknadsplats. helt underbart! men också lite jobbigt eftersom jag faktiskt var på jakt efter en bok (tana frenchs the witch elm). ett besök dit rekommenderas i alla fall!

sedan strosade vi runt i butiker, myset och blåsten (som tur var hade det i alla fall slutat snöa).

_DSF1135

åt lunch på ett falafelställe som serverade oliver med lite finhackade citroner, olivolja och korianderfrön. så sjukt gott! ska göra detta hemma!

46670009594_d304d9615a_o-2

sedan fick vi bråttom, för min kompis jenny hade tipsat om dennis sever’s house. det är ett slags sinnenas museum i ett townhouse i spitalfields, där man följer livet i en hugenottfamilj från 1700-talet fram till 1900-talet. huset tar bara åtta personer åt gången och innan vi gick in fick vi strikta order om att inte prata med varandra eller fotografera under rundvandringen. vilket var så himla synd för det var instagramvänliga vinklar i ja, praktiskt taget alla vinklar. samtidigt bidrog det ju såklart till känslan att det var bäst att passa på att njuta, för när vi väl gått ut genom porten på 18 folgate street var det slut på det roliga.

dennis sever’s house avnjuts bäst om man inte avslöjar allt för mycket. men familjens närvaro känns i hela huset. det brinner i den öppna spisen och det ser ut som någon precis blivit avbruten mitt i en måltid eller ett kortspel och alldeles trax är tillbaka. en sällsam upplevelse i ordets rätta bemärkelse!

Dennis Sever's House, London

vi avslutade med en söndagsöl på puben old blue last, där bla amy winehouse, hot chip, leon bridges och kylie minogue(!) haft spelningar.

The old blue last, London

tydligen har puben också varit ett horhus. en synnerligen ypperlig söndag!

Annonser

lilla kultürlistan februari

det är dags för vinterns sista kulturlista (inte en dag försent!) och snart byts mörka netflixkvällar i soffan mot bokläsning i eftermiddagssolen på farstubron på julita.
u-n-d-e-r-b-a-r-t-!

senaste filmen jag såg
var på bio och såg the favourite häromveckan, och jädrar vilken pangfilm! två timmar roligt, mörkt och drastiskt triangeldrama, precis så mustigt som jag föreställer mig att livet tedde sig i historiska tider.

senaste serien jag sträcksåg
tv-serien russian doll klämde jag och calle i två sittningar. jag tyckte att den började lite segt, som en sämre version av groundhog day, men efter ett tag var jag helt fast. jag såg the favourite i samma veva och kan inte undgå att jämföra dem. båda huvudpersonerna söker frihet, vill övervinna ödet och skapa riktig förändring. man kan ju säga att det går bättre för en av dem i det avseendet …

läste för övrigt en artikel om att russian doll egentligen handlar om de tolv stegen, vilket jag tyckte var en intressant synvinkel, speciellt med tanke på natasha lyonnes egna erfarenheter inom aa.

senaste boken jag läste
sen jag slutade på pocket shop för tre år sedan har jag fortfarande ett oräkneligt antal olästa böcker kvar och nu börjar bokhyllorna svämma över. så det kommande året är det operation hyllvärmare som gäller. först ut är kvinnan på övervåningen av claire messud. den handlar om en kvinna i sena trettioårsåldern, singel och utan barn, som var menad för stordåd men som lite för sent inser vad livet har att erbjuda duktiga flickor:

jag trodde jag kunde uppnå storhet, min storhet, genom att kämpa på och reda ut problemen allt eftersom de uppstod, precis som att man lär sig att äta upp grönsaker innan man får efterrätt. men det visar sig att det är en regel för flickor och mesar, eftersom berget med grönsaker är lika stort som everest och glassen i skålen längst bort smälter lite mer för varje sekund som går. snart kommer det är kräla myror på den. och sen kommer de och dukar av alltihop.

insikten har gjort henne både bitter och förbannad, vilket hon såklart döljer väl eftersom hon är en duktig flicka. men när hon lär känna en nyinflyttad familj rubbas hela hennes tillvaro.

efter ett tag blir boken ganska tradig (jag förstår verkligen inte hennes fascination för den här familjen) men jag älskade inledningen av boken. det fick mig att tänka på något en bekant berättade för mig en gång, om en tjejkompis till henne som var sommarvikarie på en tidningsredaktion. hon ville verkligen få förlängt så hon gav järnet i precis allt, även minsta trafiknotis. hennes kollega däremot, också sommarvikarie, han skötte småpotatisen med armbågen och gav istället allt när det gällde de stora grejerna. båda fick förlängt, men gissa vem som fick fortsätta att skriva om påkörda älgar och vem som fick gå på de tyngre grejerna? sensmoral: ingen kommer att tacka dig för att du känner ett större ansvar än alla andra.

att inte ständigt överkompensera för sina svagheter eller ta sig an saker med siktet på att jämt vara bäst är ett tröstlöst jobb, det har jag lärt mig sent i livet (och kräver sina påminnelser). lyckligtvis har ett stråk av lättja letat sig in i min personlighet de sista åren. och jag är hellre lat än utbränd.

hyllvärmare nummer två har jag precis börjat med: broken monsters av lauren beukes. jag älskade hennes övernaturliga deckare the shining girls så har varit väldigt peppad på denna. hittills är det väldigt spännande och välskrivet, men jag tycker att det är lite väl många perspektiv och karaktärer. varje gång det blir ett byte av perspektiv måste jag läsa i två sidor innan jag kommer på vem det handlar om och vad som hänt senast.

annat jag har tuggat på i bokväg den senaste tiden: lyssnade klart på deckaren skulden till daniel av ann-christin hensher, som kändes märkligt daterad (kom ut sent nittiotal eller tidigt 00-tal). håller nu på med kastanjemannen av søren sveistrup, som skrivit manus till den fantastiska tv-serien brottet. ploten är bra och händelserna svischar fram, men jag har lite svårt för tv-manussjukan, det vill säga att ALLT skrivs ut. ”han går fram till kylskåpet och öppnar det med en hand. han plockar ut en såsflaska, stänger kylskåpsdörren, vrider på såsflaskans kork, lägger korken ifrån sig och häller på sås på pastan innan han sätter på korken, öppnar kylskåpet och ställer tillbaka flaskan.”

tv-serie som jag blev pepp på
den sjätte säsongen av chef’s table börjar på the grey i savannah där köksmästaren mashama bailey berättar om den matlagningstradition hon växte upp med i den amerikanska södern och hur den präglat henne. ett inte helt okomplicerat arv för dagens afroamerikaner eftersom maten förknippas med fattigdom och härstammar från att slavarna i usa behövde en kaloririk kost för att överhuvudtaget klara av sitt dagliga arbete.

jag trodde för övrigt att min savannah-vurm var på väg att ge med sig men när jag såg det vackra fotot från saltängarna utanför savannah fick jag akutlängtan. blev dessutom väldigt hungrig.

The Grey, Savannah

senaste låten jag lyssnade på repeat
har av oklar anledning haft denna på repeat i huvudet:

senaste restaurangen jag besökte
jag hade uppkörning på alla hjärtans dag förrförra veckan OCH KLARADE DEN!!!! ville fira loss med hela världen, så när björn föreslog sitt stamhak thai rung på liljeholmstorget kände jag att det bara var att gå med kärleksflowet, även om det innebar att ta sig ut till förorten (obs, är ej innerstadssnobbig, men har slutat med åkkort eftersom jag har promenadavstånd till jobbet nuförtiden, så varje resa medelst kollektivtrafik kostar svinmycket). mitt enda krav denna kväll var att de serverade bubbel. tjejen som tar beställningar såg lite osäker ut när jag frågade, men efter ett tag kom hon tillbaka och meddelade att det gick bra. sedan gick det en kvart och tjejen kom tillbaka med en okyld flaska. förmodligen sprang hon iväg till bolaget och handlade.

men oavsett var det ett av de de godaste och mest välförtjänta bubbel jag nånsin druckit. dessutom väldigt lösningsorienterad service måste jag ändå säga!

senaste kulturella event jag var på
utställningen med jenny nyström på sven-harrys. jag gillar verkligen detta konstmuseum, de brukar ha utställningar som tar max 45 minuter att gå igenom, en perfekt tidsrymd för mig som lätt blir uttråkad på konstmuséer (till skillnad från calle som tårögd kan stå i över tio minuter framför ett och samma konstverk). dessutom har de en alldeles fantastisk bar. men den här utställningen var jag faktiskt lite besviken på. jag fick för mig att den skulle visa en annan sida av nyström, den utan tomtar och beställningsverk. men det kanske bara var jag som hade fel förväntningar helt enkelt.

Untitled

månadens foto
jag må se helt drogad ut, men bjussar på denna bild av mig utanför bilskolan. här har jag haft körkort i en hel halvtimme.

Untitled

tre grejer jag vill rekommendera
stockholm ost och chark på renstiernas gata är en trevlig ost- och charkbutik som också har fullständiga rättigheter. ett perfekt ställe för lördagslunchen medan man funderar över vilka ostar och oliver som får följa med hem. de har också sjukt gott bubbel för 119 kronor glaset, det får bli tips nummer två. tips nummer tre är systembolagets beställningssortiment där man kan köpa hem sagda bubbel.

nostalgifabriken genom linsen 2005

det verkar som om ni gillade min nostalgitripp från 2004. så nu får ni skylla er själva, jag tar detta som en uppmuntran att mula på med fler gamla bilder, he he. nästa år på tur i  arkivet är således 2005!

Emma_Aspudden_Bild 131

år 2005 var jag 25 år och även året då jag flyttade ihop med min dåvarande pojkvän tomas. vi knökade in oss i hans etta på manhemsgatan i aspudden. lägenheten var liten men som tur var fanns en balkong.

jag och tomas gick i samma klass när vi pluggade journalistik på jmk och blev ihop när vi skrev c-uppsats tillsammans. fast vi hade faktiskt pluggat i samma klass tidigare, när vi båda läste etnologi. då pratade jag aldrig med honom, men jag och min klasskompis jenny hade ändå ett smeknamn på honom (det något fantasilösa ”han den snygga på etnologin”). väldigt intressant val av lektyr på bilden ovan förresten, i väntan på smartphonens intåg ser det ut som att man får nöja sig med clas ohlson-katalogen …

Urlika_Tanto_Bild 141

den här tjejen, ullis, skrev jag b-uppsats med. samt hängde i tanto med.

Maria_Tanto_Bild 138

just de här åren när jag pluggade var det abnormt mycket parkhäng kommer jag ihåg. bland annat med maria, en av tomas kompisar.

Emma_Tanto_Bild 139 Emma_Skinnarviksberget_Bild 222

ytterligare ett parkhäng, den här gången på skinnarviksberget. blir så himla nostalgisk när jag ser de här bilderna på sommarstockholm. älskar sommarstockholm! nuförtiden får jag känna mig nöjd om jag lyckas få till ett parkhäng om året.

Casha_Bild 211 årCasha_Johanna_and_Emma_Södermalmstorg_Bild 218

jag, johanna och casha står och väntar på nattbuss på den tiden man åkte nattbuss efter en, att döma av  mitt utseende, ganska härjig kväll. jag och casha lärde känna varandra när vi jobbade på pocket shop centralen. johanna jobbade också där men vi kände varandra redan innan, sedan gymnasietiden på södra latin. det jag minns mest från den tidiga pocket shop-tiden var att vi var uppdelade i två läger. musikmässigt alltså. casha och min dåvarande chef bia (som nu är min kollega på storytel) spelade hiphip och rnb i butiken medan jag och johanna var team pop. bittra strider utkämpades.

för er som var för unga för att minnas 2005: casha bär en truckerkeps som då var allra högsta mode.

Bild 281 Bild 282 Bild 283 Bild 284

vi firade midsommar hos några av kenneths kompisar utanför öregrund i deras ofärdiga hus som de höll på att bygga. jag hade tvingat tomas att komma upp under midsommarhelgen från karlskrona, där han sommarjobbade på blt. den enda avgången som klaffade var nattåget som tog typ tio timmar med byte i någon obskyr liten håla tidigt på morgonen. kommer ihåg att vi hade många hetsiga diskussioner om resan, han ville verkligen inte åka upp, men jag tjatade. när jag tänker på det nu idag tycker jag att jag verkligen betedde mig som en idiot. men det är väl det som är grejen med att bli äldre, man blir helt enkelt lite smartare med åren.

Köpenhamn 2005 Bild 302-2

ännu mer parkhäng!  samtidigt som tomas sommarjobbade i karlskrona satt johan ting i ronneby. när jag hälsade på tomas bestämde vi oss för att åka en helg till köpenhamn eftersom det helt enkelt är lite dejligare där än i ronneby eller karlskrona. med på resan var per och hans förra tjej. kommer inte ihåg om han redan då hade flyttat ner till ystad och hade öppnat sitt café söderberg & sara eller om det hände senare.

Köpenhamn 2005 Bild 304-2

sedan en liten historielektion för bloggens yngre garde: det stora arket på bilden kallas karta. det är en analog version av google maps. ytterst manskapsberoende. en dålig kartläsare riskerade att skicka iväg hela sällskapet i fel riktning, någonting som möjligtvis inträffat här på bilden.

Aegina 2005 Bild 525-2 Aegina 2005 Bild 399-2 Athen 2005 Bild 415-2 Aegina 2005 Bild 518-2 Aegina 2005 Bild 523-2

jag och tomas åkte på semester till ön aegina utanför aten. min första semester med riktiga semesterdagar. klordoftande hotellrum, en pool man aldrig fick bada i och menyer på svenska. vi gick på upptäcksfärd i ett gammalt övergivet hotell, min första och enda urban explorer-upplevelse.

Aegina 2005 Bild 481-2 Aegina 2005 Bild 513-2 Aegina 2005 Bild 493-2 Aegina 2005 Bild 486-2

och det var 2005 summerat!

årssammanfattning 2016

jag inser att jag stretchar gränsen för antalet listinlägg man kan göra på raken i en blogg. till mitt försvar skulle det här egentligen vara ett inlägg med analoga konstnärliga bilder från kuba men det var visst något tjall med cd-skivan så det får vänta ett tag.

så i brist på bättre underhållning och i den typiska efterkälksanda som kännetecknar denna blogg kan vi väl utvärdera mitt 2016? jaaa!

det känns som att det gångna året varit ett riktigt skitår för folk (källa: min rss-feed med random bloggar), men mitt år har varit ett av de bättre på många år, tackar som frågar.

gjorde du något i år som du inte gjort tidigare?
besökte en ny världsdel. bytte jobb och fick helt nya arbetsuppgifter. åt på fäviken. det var väl ungefär det.
havana, cuba | december 2016Åre and Fäviken
åre and fäviken

höll du några av dina nyårslöften?
jag hade två nyårslöften inför 2016. det ena höll jag, nämligen att byta jobb. det andra är hemligt men det får jag helt enkelt flytta över till 2017. kanske att jag lovade att fota mer analogt också? eller var det nåt annat år jag lovade det? jaja. en rulle blev det i alla fall.
IMG_5964

har du några nya för 2017?
ja, vi har det där hemliga nyårslöftet. det andra kanske blir att damma av friidrotten som jag så sturskt skrev om i ett tidigare inlägg. eller i alla fall våga utsätta kroppen för större utmaningar.

och kanske det ständiga att fota mer analogt? utöver det självklara, som att bilderna får ett helt annat djup och att man helt enkelt får lita mer på slumpen för ett bra resultat märker jag att en analog kamera inte gör folk lika självmedvetna. den gör också mig modigare, jag märker att jag vågar fota i utsatta miljöer där jag vanligtvis inte skulle dra fram kameran. så rimligtvis borde det bidra till att mitt bildspråk utvecklas.

borde väl också nämna något om körkort eller åtminstone övningsköra. men det känns så otroligt tråkigt att behöva sätta sig i skolbänken jag nog måste samla mig nåt år till.

vilka länder besökte du?
tyskland och kuba.
havana, cuba | december 2016Brauhaus in Rixdorf, Berlin

vilka datum kommer du att minnas?
dagen efter valet i usa den nionde november. calle jobbade på valnatten och jag bad honom skicka ett sms på morgonen när det började bli klart åt vilket håll som resultaten pekade. vid halvsextiden fick jag ett sms där det stod trump. jag avfärdade det som ett av calles skämt (den mannen har märklig humor, det kan vi prata om någon annan gång). jag kände ändå att jag ville dubbelkolla så jag surfade in på dn och läste det helt ofattbara. senare på morgonen satt jag med gråt i halsen tillsammans med mina kollegor i loungen och kollade på när trump höll sitt vinsttal och jag tror att vi alla delade känslan av overklighet.

31 maj som var min sista dag på pocket shop. 15 juni som var min första dag på nya jobbet.

vad var din största framgång 2016?
att jag fick världens roligaste jobb. på riktigt världens roligaste. dessutom med så himla härliga kollegor. det är livskvalitet. varje dag.

vad är du mest nöjd över?
se ovan.

största misstaget?
har jag redan förträngt.

vad spenderade du mest pengar på?
förutom mat, bostad och csn-lån så är det väl resan till kuba.

bästa köpet?
2016 var ett dåligt shoppingår. har tröttnat på femtiotalsklänningar och överprissatta loppisar och har för mycket prylar hemma rent allmänt. så vad sjutton handlar man då?

gjorde någonting dig riktigt glad?
mitt csn-lån är uppdelat ungefär 50/50 i lån från gamla och nya systemet. i evigheter har det känts som om lånesummorna inte har rört sig över huvudtaget. men nu i december gjorde jag min sista inbetalning på det gamla lånet och har har således 1200:- extra i månaden att röra mig med som jag inte hade förra året. en av få saker som gör en glad att man blir äldre.

vilka låtar kommer påminna om 2016?
har ju gett upp allt som är i närheten av nyproducerad musik men här finns en lista på min mest spelade musik 2016. anton ewald har skämmigt nog gått från en femteplats 2013 till en TREDJEPLATS 2016. utvecklingen går alltså bakåt i alla riktningar (om det nu ens är fysiskt möjligt).




favoritprogram på tv?
ja, det får ju bli skam dårå.

bästa boken under året?
lyssnade på lo kauppis eminenta inläsning av malin persson giolitos rättegångsdrama störst av allt. lo, vilken stjärna!

här kan du se tidigare årssammanfattningar (ber om ursäkt för diverse konstiga avstavningar och annat typ att bilderna sträckts ut och så, har att göra med de olika bloggmallarna jag haft genom åren):
2009 genom linsen januari till juni
2009 genom linsen juli till december
2010 i mobilbilder januari till juni
2010 i mobilbilder juli till november (?)
2011 januari till juli
2011 augusti till december
2012 utgick tydligen
2013 på instagram
2014: högtiderna, kulturkonsumtionen och projekten
2014: resorna, maten och prylkonsumtionen
2015 i frågor