hur gick det med sommarens (och de föregående somrarnas) löfte att bli klar med köksrenoveringen på torpet? berätta mer! said no one ever, men det är min blogg så nu får ni vackert följa med.
så för att svara på den högst hypotetiska bloggläsarfrågan: mja, det gick faktiskt inte helt åt skogen.
ser du den gråa färgen på golvfodret? det är originalfärgen, samma färg återfinns på en dörr som undgåtts att målas om med vit plastfärg i torpets ursprungliga hall. tycker den funkar rätt bra med guldockran på fönster och fönsterfoder så den kommer vi ta fram för att behålla.
planen var först att måla väggarna med matt linoljefärg men den innehåller terpentin vilket är ett big nono när man är gravid. så när jag var i stan för ultraljud passade jag på att kvista in på byggfabriken och köpa putsgrund och färg från auro som har den fina egenskapen att den både är ekologisk och giftfri.
det enda problemet är att färgen blev flammig på grund av underlagets olika färgnyanser. detta även efter putsgrundning och tre varv färg. nästa år får vi gå på originalplanen och måla med matt linoljefärg. men nu ser det i alla fall lite mindre ut som att vi bor mitt i en renovering.
fönster och foder inomhus målades med guldockra. kanske en av de finaste kulörerna? vanlig linoljefärg går att måla med som gravid. såvida man inte späder ut färgen med terpentin men det brukar jag aldrig göra ändå.
ett annat lyft var att vi uppgraderade vår kökssoffa till en mer nätt modell. även om calle tycker att den ser ut som ett dass. han må ha rätt men det blev ändå ett lyft från mammas till mig fyndade, enligt egen utsago ”en jättegammal kökssoffa med massor av charm”. kökssoffan visade sig vara från kanske 80-talet, skruvad med skruvar som funkar till inseksnycklar och en skiva i mdf i basen. älskar verkligen omtanken men min mor bör nog inte jobba som värderare på ett auktionshus.
taket började jag måla i en varmgrå ton som förvisso passade bra med guldockrakulören, men som på plats blev en väldigt obestämbar grågrön färg. dessutom var just den tillverkarens linoljefärg lite väl glansig. så nu är tanken att vi målar med matt linoljefärg även här. calle vill ha pompejanskt rött, och tycker att mitt förslag med kimröksgrå, här provmålat i lite olika nyanser, är utråkigt. för att kompromissa har jag i ett svagt ögonblick lovat honom att vi ska måla väggarna i en rödaktig ton istället (hoppas han hinner glömma detta till nästa sommar).
kvar att göra är sen att befria spiskåpan från plastfärg och måla nytt, fräscha upp det gamla femtiotalsköket med ny färg och måla golvet, i nuläget lutar det åt att det blir något slags rutigt mönster. och SEN är vi äntligen klara.