mitt tiotal: 2016

vi har kommit till 2016, ett himla pangår om du frågar mig! hade en bra träningsrutin, åt och sov gott, så kände mig stark och smidig och pigg, sen var det så många roliga saker som hände också.

till och med håret och sminket var bra 2016!

året började med att vi fick ett alldeles eget torp på julita. mamma och pappa hjälpte oss att flytta in alla grejer.

calle ser ju alltid så rolig ut i rum med liten takhöjd.

det första som hände var att calle rev upp klickgolvet i vardagsrummet. ”jag ska bara kolla lite”.

året innan hade jag börjat söka nytt jobb så smått. var så otroligt less på mitt dåvarande jobb, men samtidigt lät alla andra jobb så himla tråkiga. fast det knepigaste var nog ändå att jag hade så svårt att göra reklam för mig själv. jag såg bara mina brister och att jag aldrig någonsin räckte till.

min gamla kollega bia jobbade på storytel och hon tipsade mig om att söka en tjänst på marknadsavdelningen. det kändes som det bästa av två världar, ett företag som stod med ett ben i techvärlden och ett ben i bokvärlden, och med en entreprenöriell företagskultur jag kände igen och trivdes med. det var ett par nerviga månader där jag gick på hundraörtio intervjuer då ”det var något som inte riktigt stämde”. efter varje intervju trodde jag det var helt kört tills en dag då de erbjöd mig en tjänst som förläggare istället. än idag är jag så imponerad över att de hade förstått vad min dröm var innan jag ens hade formulerat den för mig själv. bilden är tagen direkt efter intervjun samma dag jag hade fått jobbet. minns att jag var så vimmelkantig efter. vad sjutton var det som hade hänt?

och så här såg det ut i min telefon samma dag. för samtidigt som jag genomgick en massa intervjuer var hanna också med i en rekryteringsprocess. för varje intervju vi gick vidare till så firade vi, och eftersom vi var två blev det ju dubbelt firande. och sen kom det sig att vi bytte båda jobb på samma dag.

jag fyllde 36 och hade fest hemma. som den fullblodsegoist jag tydligen är fotade jag inget annat än presentbordet … hehe.

sen åkte jag, hanna, calle och andreas till berlin. vädrets makter hatade oss, men berlin är ju alltid berlin.

vi bodde i en airbnb-lägenhet i neukölln och åt sjuka frukostar på lokal.

det blev valborg och vi var på julita! varvade bubbel med trädgårdsarbete.

svirade på diverse olika lokaler under våren och tog selfies på toaletten.

jag var evinnerligt trött på att leva i en enda lång renovering.

men i maj blev i alla fall hallen klar.

promenerade i mitt älskade försommarstockholm.

och så efter 13 år blev det så dags för min sista dag på pocket shop. sen väntade två veckors semester innan jag började mitt nya jobb.

vi åkte ut till landet. det som i april kändes som en hyfsat kontrollerbar trädgård hade i juni förvandlats till en oigenomtränglig djungel. kampen mot naturen har fortsatt sedan dess.

vädret var helt fantastiskt minns jag. vi hade haft en ganska kall vår men den första juni var det 27 grader varmt. och jag fick chans att uppleva den vackraste tiden på hela året utan att behöva tänka på jobb och deadlines, otroligt lyxigt! det är fortfarande en av de bästa semestrarna jag någonsin haft.

det var långsamma frukostar och loppisar, mina två favoritaktiviteter.

sen började jag mitt nya jobb! inledde starkt på personalfesten en dag senare med att se ut som en idiot. min nya kollega johanna tyckte ändå det var starkt jobbat.

sen de sedvanliga uteserveringarna med de här två herrarna.

det blev midsommar och jag och calle åkte ner till julita igen.

tårtan älskade att vara ute på julita. för andra gången i sitt liv klättrade hon i träd.

sedan blev det första helgen i juli och det var dags för den årliga vitryssdagen.

i juli blev det också lite parkhäng. vågar knappt räkna antalet timmar jag har tillbringat med att dricka öl på uteservering eller i park det senaste decenniet …

en helg i juli åkte vi upp till mockfjärd. vi spanade ut över åkern och på badplatsen hade någon annan emma varit före mig.

mitt minne från 2016 var att jag jobbade hela sommaren, men av mina bilder att döma var jag sannerligen effektiv under den lilla ledighet jag ändå hade. som här när vi åkte upp till åre.

vi åt på fäviken, vilket är det godaste jag har ätit i matväg.

avslutade kvällen med cirka trehundra glas grön charteux.

det var inte så kul dagen efter kan jag meddela … men vi åkte ändå och tittade på vattenfall och körde en sväng in i norge.

sen blev det kräftskiva på julita. hanna och richard hade precis gjort i ordning baren i ett av deras uthus. vilket var tur, för vädret var inte det bästa.

tillbaka i stan sportade jag blå klänning och rutan hängmage.

sen blev det september och johan och johanna anordnade talko i sin trädgård. talko är alltså när man drar ihop en massa folk som får göra en liten sak var och vips så är en massa grejer fixade. sen bjöd värdparet på mat och dryck.

september övergick i oktober och jag, andreas, björn och martina utflyktade till ekerö bland annat. här i jakt på något slags utkikstorn som visade sig vara nedmonterat för längesen. jahaja.

det blev november och ann fyllde 40 år!

och sen kom min fiende snön. minns att jag var på väg till tunnelbanan på morgonen och efter ungefär fem minuter var jag helt täckt av snö. så jädra förbannad här.

ölandet flyttade inomhus.

vi hade julfest på jobbet och insåg att min outfit matchade tapeten i min hall.

i december hade jag äntligen skrapat ihop ett par semesterdagar på mitt nya jobb och jag och calle åkte till kuba.

kuba var … konstigt. härligt och ohärligt på samma gång.

vi var hemma lagom till jul och nyår, det sistnämnda firade vi hemma hos oss med kubanska cigarrer som vi hade svarthandlat på cigarrfabrik.

stay tuned för fler tokigheter 2017!

lilla kultürlistan maj

senaste filmen/tv-serien jag blev pepp på
om man korsar australiensisk såpa med downton abbey får man hemma igen. måste hinna se de första säsongerna innan de försvinner från svtplay om en månad.

senaste tv-serien jag sträcksåg
nu har ju sista säsongen av game of thrones börjat! vi har börjat koordinera på jobbet så att man får säga till i förväg i vår skrivbordsgrupp om man har missat att kolla senaste avsnittet, allt för att undvika att höra några spoilers.

senaste boken jag läste
fick låna min chefs exemplar av virginie despuentes bok vernon subutex. jag älskar ju böcker som är mer känsla än intrig och denna kändes precis som en efterfest. eller snarare det som händer efteråt. när du är på väg hem i morgonrusningen är du uppfylld av nattens händelser och lite småimpad av dig själv; hur otroligt snygg och rolig du var – ja, kanske till och med en smula spirituell? fast när du sitter inklämd i tunnelbanevagnen tillsammans med dina medtrafikanter börjar nattens magi falna. varför sa jag det där? varför har jag skrapat upp ena knät, ramlade jag? hur mycket drack jag egentligen? och var i helvete är min halsduk? sen kommer du på att det förmodligen syns lång väg att du har festat hela natten och att du med största sannolikhet ser för jävlig ut medan den här tjugonåntingtjejen som sitter mittemot dig ser sjukt snygg och fräsch ut, fastän hon inte ens har smink på sig. tack och godnatt.

omslaget ser ut som ett skivomslag med shoegazebandet ride och boken skildrar de som var unga och hippa i musiksvängen på det tidiga 90-talet. de som nu, över 25 år senare, inser att de förvandlats till sin värsta mardröm: de har blivit föredettingar. antingen har de blivit en del av den tillbakalutade medelklassen eller så har det gått käpprätt åt helvete. och alla har blivit hopplöst gamla. de som fortfarande lever vill säga.

jag tycker att den här boken var intressant och, faktiskt, lite smärtsam att läsa. hade jag inte åldersnoja innan så har det definitivt såtts ett frö här. jag såg upp till just den här generationen när jag var tonåring. och nästa generation på tur att bli hopplöst mossig är min egen, vi som var unga på tidigt 00-tal. så jag ser det väl det här som lite kbt inför det som komma skall.

annars har precis börjat läsa amanda svenssons supertjocka roman ett system så magnifikt att det bländar. älskade hey dolly så har sjukt höga förväntningar på denna eftersom jag har hört att den jämförs med både den hemliga historien av donna tartt och nattfilm av marisha pessl, två riktiga favoriter.

sånt jag har haft i örat senaste tiden är bland annat hemmet av mats strandberg (johan ehn läser fantastiskt som vanligt) och hidden bodies, uppföljaren till caroline kepnes hipsterpsykopathistoria you, som också blivit netflix-serie. har också lyssnat på kåda av ane riel som vann glasnyckeln 2016. den klassas som deckare man jag skulle nog snarare säga att det är en väldigt sorglig roman om mental ohälsa snarare än en spänningsroman eller en deckare.

den bok jag lyssnar på just nu är en fest för livet av ernest hemingway som är baserad på hans liv i paris som ung på 20-talet. gillar mycket! har läst the paris wife av paula mclain som skildrar samma period men ur hans frus perspektiv. det ska bli intressant att jämföra när jag är klar.

jag tycker för övrigt att de hemingway-böcker jag lyssnat på (den här och farväl till vapnen) funkar riktigt bra i ljud, kanske på grund av att berättelsen skildras i första person.

senaste museibesöket
vi har en kulturklubb på jobbet, och för några veckor sedan var vi på en jobbsponsrad guidad visning om renoveringen av nationalmuseum. själva upplägget på visningen lät väl inte sådär jättespännande men det var faktiskt oerhört intressant att höra både originaltanken när huset byggdes och hur man tänkt under renoveringen i nutid. kanske lite töntigt att säga, men det känns som att nationalmuseum har gått från att vara avlägsen facebook-kompis till att faktiskt bli en lite närmare vän som man kan hälsa på när som helst.

kommande album att bli pepp på
det var ju otroligt länge sedan jag orkade lyssna på en hel skiva. men jag har hört ryktas att dixie chicks ska släppa nytt 2019. då kommer jag lyssna från start till slut!

senaste låten jag lyssnade på
idag har jag alternerat mellan den här emoakustiska dängan:

och den här lite plastiga, men fantastiska, countrydängan:

senaste matbesvikelsen
mitt bästa matminne är från fäviken (glass på ensilage!!!). att äta där kostar som att åka på solsemester i eruopa, men det är en underbar och lite märklig känsla att få ta del av nya smakpaletter i vuxen ålder. jag och calle har pratat lite löst om att vi måste åka dit när de serverar vintermenyn. därför damp en himla tråkig nyhet i början av veckan när fäviken meddelade att de lägger ner. till tröst: står nu på väntelistan, så det finns en mikroskopisk chans att vi åker dit i december.

annan anledning att åka dit: det är så oerhört vackert uppe i krokarna kring åre.

årssammanfattning 2016

jag inser att jag stretchar gränsen för antalet listinlägg man kan göra på raken i en blogg. till mitt försvar skulle det här egentligen vara ett inlägg med analoga konstnärliga bilder från kuba men det var visst något tjall med cd-skivan så det får vänta ett tag.

så i brist på bättre underhållning och i den typiska efterkälksanda som kännetecknar denna blogg kan vi väl utvärdera mitt 2016? jaaa!

det känns som att det gångna året varit ett riktigt skitår för folk (källa: min rss-feed med random bloggar), men mitt år har varit ett av de bättre på många år, tackar som frågar.

gjorde du något i år som du inte gjort tidigare?
besökte en ny världsdel. bytte jobb och fick helt nya arbetsuppgifter. åt på fäviken. det var väl ungefär det.

höll du några av dina nyårslöften?
jag hade två nyårslöften inför 2016. det ena höll jag, nämligen att byta jobb. det andra är hemligt men det får jag helt enkelt flytta över till 2017. kanske att jag lovade att fota mer analogt också? eller var det nåt annat år jag lovade det? jaja. en rulle blev det i alla fall.

har du några nya för 2017?
ja, vi har det där hemliga nyårslöftet. det andra kanske blir att damma av friidrotten som jag så sturskt skrev om i ett tidigare inlägg. eller i alla fall våga utsätta kroppen för större utmaningar.

och kanske det ständiga att fota mer analogt? utöver det självklara, som att bilderna får ett helt annat djup och att man helt enkelt får lita mer på slumpen för ett bra resultat märker jag att en analog kamera inte gör folk lika självmedvetna. den gör också mig modigare, jag märker att jag vågar fota i utsatta miljöer där jag vanligtvis inte skulle dra fram kameran. så rimligtvis borde det bidra till att mitt bildspråk utvecklas.

borde väl också nämna något om körkort eller åtminstone övningsköra. men det känns så otroligt tråkigt att behöva sätta sig i skolbänken jag nog måste samla mig nåt år till.

vilka länder besökte du?
tyskland och kuba.

vilka datum kommer du att minnas?
dagen efter valet i usa den nionde november. calle jobbade på valnatten och jag bad honom skicka ett sms på morgonen när det började bli klart åt vilket håll som resultaten pekade. vid halvsextiden fick jag ett sms där det stod trump. jag avfärdade det som ett av calles skämt (den mannen har märklig humor, det kan vi prata om någon annan gång). jag kände ändå att jag ville dubbelkolla så jag surfade in på dn och läste det helt ofattbara. senare på morgonen satt jag med gråt i halsen tillsammans med mina kollegor i loungen och kollade på när trump höll sitt vinsttal och jag tror att vi alla delade känslan av overklighet.

31 maj som var min sista dag på pocket shop. 15 juni som var min första dag på nya jobbet.

vad var din största framgång 2016?
att jag fick världens roligaste jobb. på riktigt världens roligaste. dessutom med så himla härliga kollegor. det är livskvalitet. varje dag.

vad är du mest nöjd över?
se ovan.

största misstaget?
har jag redan förträngt.

vad spenderade du mest pengar på?
förutom mat, bostad och csn-lån så är det väl resan till kuba.

bästa köpet?
2016 var ett dåligt shoppingår. har tröttnat på femtiotalsklänningar och överprissatta loppisar och har för mycket prylar hemma rent allmänt. så vad sjutton handlar man då?

gjorde någonting dig riktigt glad?
mitt csn-lån är uppdelat ungefär 50/50 i lån från gamla och nya systemet. i evigheter har det känts som om lånesummorna inte har rört sig över huvudtaget. men nu i december gjorde jag min sista inbetalning på det gamla lånet och har har således 1200:- extra i månaden att röra mig med som jag inte hade förra året. en av få saker som gör en glad att man blir äldre.

vilka låtar kommer påminna om 2016?
har ju gett upp allt som är i närheten av nyproducerad musik men här finns en lista på min mest spelade musik 2016. anton ewald har skämmigt nog gått från en femteplats 2013 till en TREDJEPLATS 2016. utvecklingen går alltså bakåt i alla riktningar (om det nu ens är fysiskt möjligt).

favoritprogram på tv?
ja, det får ju bli skam dårå.

bästa boken under året?
lyssnade på lo kauppis eminenta inläsning av malin persson giolitos rättegångsdrama störst av allt. lo, vilken stjärna!

här kan du se tidigare årssammanfattningar (ber om ursäkt för diverse konstiga avstavningar och annat typ att bilderna sträckts ut och så, har att göra med de olika bloggmallarna jag haft genom åren):
2009 genom linsen januari till juni
2009 genom linsen juli till december
2010 i mobilbilder januari till juni
2010 i mobilbilder juli till november (?)
2011 januari till juli
2011 augusti till december
2012 utgick tydligen
2013 på instagram
2014: högtiderna, kulturkonsumtionen och projekten
2014: resorna, maten och prylkonsumtionen
2015 i frågor

vi åker till fäviken och äter jättestor middag eller historien om hur jag ofrivilligt blev gourmé pt II

jag avslutade ju mitt föregående fävikeninlägg när det var som mest spännande (?), så tänkte att jag inte ska hålla er på halster (no pun intended) utan leverera den rafflande upplösningen tämligen omgående. edit: det visade sig att tämligen omgående i mitt fall betyder en så där tre veckor senare.

på själva dagen d vi hade ett par timmar slå ihjäl innan det var dags för mumsig magi, så vi åkte bil över ett berg och vips så hamnade vi i norge. där promenerade vi i en fin skog, badade vi i en sjö och blev jagade av bromsar.



på tillbakavägen åkte vi förbi tännforsen. det gjorde sig mycket bra på bild mot domedagsmolnen i bakgrunden.

viktigt med dokumentationen av dokumentationen. obs! om ni ska åka dit och är sugna på äpplen gör ni bäst i att medtaga egna. om du inte vill betala 15 kr styck vill säga (inte bitter alls, verkligen inte).

sedan åkte vi in till åre för att äta lätt lunch på kebabställe. ett uppdrag som gick sådär, blev såklart proppmätt. tog i alla fall den här fina bilden med the shining-vibbar på åre sporthotell.

med magen full av falafel blev vi upphämtade med taxi till fäviken.

på grund av den stadiga lunchen var det lite uppförsbacke med äteriet, men det släppte där någonstans efter femtonde rätten. totalt 28 olika munsbitar/maträtter blev det, bland annat dashibuljong silad genom mossa, vaktelägg inrullat i aska och torkat fårbajs och höbalsglass. och det var hur många efterrätter som helst vilket ger ett stort plus i min bok!

nedan snygg presentation av pilgrimsmussla som var tillagad över björkkol och enbuske samt en av alla efterrätter.


kvällen avslutades utomhus med lössnus och chartreuse i skymningen.

vi åker till fäviken och äter jättestor middag eller historien om hur jag ofrivilligt blev gourmé

i ett svagt ögoblick i våras (läs aw gone överstyr) bokade jag och calle bord på restaurang fäviken när de släppte sommarsäsongens platser. efter en hetsig bokningsprocedur hade vi säkrat våra platser och kunde pusta ut.

jag har så lätt att dras med i olika sorters hets – tradera är således inget alternativ för undertecknads nervöst lagda personlighet – så i ärlighetens namn visste jag inte riktigt vad jag hade bokat (men jag VANN, ha ha!). när datumet för vår middag väl kröp närmare kände jag mig som världens mest otacksamma restaurangbesökare och kände mig tvungen att panikgoogla lite på vad sjutton jag hade gett mig in på. konstaterade att fäviken hade två stjärnor i michelinguiden och att det var någon slags nordisk inriktning. kände mig fortfarande ganska otacksam men kunde nu i alla fall svara på eventuella följdfrågor i diskussioner.

ungefär samtidigt hade jag börjat på nya jobbet och eftersom jag inte hade någon semester förutom en ynka dag för sagda restaurangbesök blev svaret på ”vad ska du göra på semestern?” att jag skulle till fäviken. sant förvisso, men inte helt representativt för min persona. så nu har jag fått ett oförtjänt rykte som gourmé. (detta rykte blev dessutom påeldat av en medtagen matlåda med hemrökt kött som fick alla mina kollegor att undra varför det luktade medeltidsveckan på gotland över hela kontoret).

i alla fall, en förmiddag i slutet av juli åkte vi upp mot åre, genom ett makalöst vackert sommarsverige. ända sedan jag 2009 firade ett gnistrande nyår och 2013 en magisk bröllopsfest har hälsingland seglat upp på listan över förbaskat trevliga och snygga landskap. när vi sen kom upp till jämtland blev jag alldeles tokig. har ju tidigare i bloggen uttryckt min vurm för bergskedjor, men blev himla glad att även sverige kan stoltsera med ett par rediga berg.

vi stannade till vid bystugan i kårböle för att fika och gå på loppis. där gjorde jag mitt första (och kanske sommarens bästa?) loppisfynd: en polaroid land camera 1000, inklusive bruksanvisning. en tia skulle de ha. bara att tacka och ta emot. det löste också mitt problem med att jag råkade köpa fel polaroidfilm när jag var i japan förra året så man kan säga att jag slog två flugor i en smäll.

när eftermiddagen gick över i kväll rullade vi in till åre. vi hann precis äta middag och gå ner till åresjön innan det mörknade.


denna magiska sommarhimmel alltså!

vi drack bubbel i ölglas nere vid stranden (OBS! notera att det är carolina gynnings eget bubbel, hi hi!)

magiskt, som sagt.

strandfynd.

för att dra ut lite på spänningen tycker jag vi avslutar här på stranden i björnänge. he he.

stay tuned för själva restaurangbesöket i nästa inlägg.