år 2006 var jag 26 år. jag jobbade på pocket shop med hanna och moa, var ute mest varje helg och det var sommar mest hela tiden. att somrarna var evighetslånga är faktiskt det jag kommer ihåg mest från den här tiden. på ett sätt var det extremt bekymmerslösa år, med stadig lön och betald semester och förmågan att gå direkt från efterfest till jobbet utan att se för jävlig ut.
vi firade midsommar hos moas kusins föräldrar på lidingö. vädret var traditionsenligt med ömsom sol, ömsom regn. tomas var med oss på dagen och sedan åkte han på eget midsommarfirande på kvällen. kommer ihåg att jag var väldigt irriterad på honom av den anledningen. också en av de där känslorna som jag idag tretton år senare, slash visare, tycker var ett riktigt slöseri med energi. man gör det man vill. punkt slut.
fast det kanske är lätt att känna idag då jag lever tillsammans med någon som gillar att umgås tillsammans under storhelger. jaja. i alla fall, vi badade i poolen.

och i badkaret. jag gillar verkligen den här bilden. den känns dekadent, lite som att jag var på en dagfest hos en filmproducent nånstans i los angeles på 1970-talet.

parkhänget fortsatte. oftast i tanto. kenneth och evelina var så unga här, nu är de tvåbarnsföräldrar ❤

precis som den här donnan.

när vi inte hängde i tanto hängde vi på debaser, med roggan bland annat. roggan hade vi lärt känna på spraydate. han är också extremt lik min kusin så de första trettio gångerna vi hälsade på varandra ute blev jag tvungen att nämna det för honom. otroligt charmigt, eh.

det här är typiska 2006-färgkombinationer skulle jag säga.

vid sällsynta tillfällen hängde vi också norr om slussen. här i humlegården i väntan på att depeche mode skulle spela på stadion.


mycket hinner hända på tretton år. kärleksrelationer tar slut, även om hannas dåvarande kille för ett par år sen helt plötsligt dök upp i ett helt annat sammahang som arbetskamrat till mina kompisar björn och mattias. stefan finns inte längre hos oss, det är fortfarande helt obegripligt. men jag är glad att hanna fortfarande finns kvar i mitt liv.


år 2006 hade hanna för övrigt den ultimata rocklooken. ingen kunde se så dekadent och samtidigt så snygg ut som hon.

så mycket obegripligheter som äger rum på denna bild.

det blev dags för vår tradition the annual white russian marathon, då vi drack vitryss i vinterviken och badade.



jag cyklade överallt och överanvände hjälm.

fikade på louie louie.

välkommen till den kommunistiska matklubben i aspudden, där vi diskuterar maos lilla röda över en bit mat varje vecka!

ibland tog vi oss till trädgården! 2006 låg det på fleminggatan, alltid lång kö in (hade inget trädgårdenkort) och alltid ännu längre kö till tjejtoan. men uppenbarligen roligt ändå. har för övrigt fortfarande kvar den där adidasträningsjackan. bra köp uppenbarligen.

på trädgården kunde man dansa, eller slåss.

efterfest hos moas kusin jonas till tonerna av obegripligt instrument (förlåt grannarna).

så här tretton år senare tycker jag att min klädstil var otroligt fascinerande. så skikig och samtidigt matchande på samma gång.



jag lärde min mobiltelefon alla fula ord jag kunde. inget att skämmas för, eh,

på tal om fyllo: jag hittade en förresten bild på klänningen som fick en fullgubbe att utropa: här kommer gb-gubben!

orange och 70-tal var ledorden i vår lägenhet i aspudden. besticken har jag för övrigt fortfarande kvar, om än i decimerad skala.

älskar tekniken här! här står vi och väntar på tunnelbanan in mot stan. en inte för avancerad gissning är att vi är på väg till debaser.

nattbad på långholmen en sommarnatt som aldrig ville ta slut.
