hänt sedan sist

ett matigt bildinlägg kommer lastat! så vi kan väl börja här, på ersta terrass en solig aprildag. märta var nöjd för här hade hon precis lärt sig att sitta. saker som enbart en förälder kan tycka är exalterande, i konw, men nu är det ju såhär att ni fick nästan tretton år av icke barnrelaterat content på denna blogg så lite slack kan man väl ändå få.

jag var också nöjd för jag hade hittat fina och billiga fynd på ersta secondhand i form av en femtiotalsklänning och träskor från swedish hasbeens x hm-kollektionen som kom för en massa år sen. en liten kakbit på det och dagen var komplett.

men dagen skulle faktiskt bli ännu bättre, för jag såg att kenneth befann sig på kontoret, som inte ligger långt från ersta terrass. så jag bjöd in mig själv och märta på en kaffe.

instant skägg-love.

den ömma modern dokumenterades också.

fikade också med min numera exkollega mia ute i spenaten. den här bilden får summera våren hittills, soligt men blåsigt och kallt.

körsbärsblommorna slog ut. klyschig bild tagen på bysistorget. men blommorna är ju något slags startskott för att våren officiellt är här och bör således dokumenteras. år efter år.

märta började med fast mat.

ni bara ”zzzzzzzz”.

den evig promenaden vid årstaviken. har nött dessa promenadstigar så mycket att jag börjar känna igen de andra barnvagnspromenerande mammorna.

tror att detta kan vara märtas första aw.

intogs på stans förmodligen brantaste uteservering rackarbacken. i vintras passerade jag två äldre kvinnor som stod och betraktade träbygget. ”det kanske är en läktare? men vad sjutton ääääär det som man ska titta på isåfall?”.

ett par dagar senare befann jag mig på kungsholmen i detta fina trapphus. aka min nya arbetsplats!

eller ja, inte trapphuset alltså men ni fattar.

för ett par månader sedan fick vi veta att storytel behövde dra ner på 20% av personalstyrkan och jag var en av dem som omfattades av organisationsförändringen. orkar inte gå in på några detaljer men det var ett par rejält svettiga veckor där i april. men slutet gott allting gott. i augusti är det dags för en ny början som förläggare på förlaget lind & co.

eftersom förlaget delvis ägs av storytel, och jag dessutom har jobbat med några blivande kollegor tidigare, är det lite som att komma hem fastän det är nytt. känner mig otroligt lyckligt lottad att något som från i början var så förbannat jäkla trist i slutändan blev så himla bra! nu slut på tacka livet-meddelande.

här tror ni säkert att jag köpt blommor för att fira mig själv, men så är icke fallet.

min faster fyllde 90 och det vankades bjudning.

släktens äldsta och yngsta förmåga på bild.

sedan köpte jag ett par apdyra solglasögon. kommer förmodligen förlägga dem i sommarens hyrbil eller nåt sånt så kände mig manad att dokumentera dem.

märta var på sin första demonstration. varje onsdag samlas motståndare till putins krig i ukraina, däribland mina fastrar, utanför ryska ambassaden för att höra olika tal. vi har gjort det till lite av en tradition att demonstrera och sedan gå och fika efteråt.

bagarn slutade tidigt en fredag. vi gick en promenad med ett pit stop på wollmars. en av de bästa barnledighetsperksen är att man kan knipa solplatser på uteserveringar redan tidigt på dagen. obs, ring ej soc, jag gör annat på min barnledighet också.

gick på gårdsloppis. träffade en kvinna med en katt i barnvagn. totalt normalt på södermalm. hade det varit en knähund i vagnen inbillar jag mig att det hade varit totalt normalt på östermalm.

märtas nya favoritsysselsättning är att sitta. notera den oroliga moderns kuddinhägnad. om märta nu skulle falla och göra sig illa.

våren fullkomligt exploderade.

tog en sväng in på beyond retro och provade en mössa. köpte ej.

en fredags-aw på rackarbacken.

andreas var mer pepp än vad bilden förtäljer.

när rackarbacken stängde gick vi hem.

alltså vårljuset. ❤

en lördag. vi startade dagen lugnt.

sedan gjorde jag mig i ordning. jag skulle nämligen på fest! evelina fyllde 40 och det ville jag givetvis fira. inser att jag inte tog en enda bild på självaste födelsedagsbarnet, men ni har henne på vepan på väggen i alla fall.

guvadmanharsaknat såna här skohögar under pandemin.

förevisar calles födelsedagspresent. en äldre louis vuitton-scarf i silke.

han brukar gå förbi en vintagebutik på östermalm på vägen hem från jobbet. för några månader sen hade de fått in en modeintresserad östermalmstants hela garderob av märkeskläder från sextiotalet och framåt. mina presenter från calle har gått från hög nivå redan innan till att slå i taket. tack, tack tanten <3.

högt och lågt får plats i min blogg. från kläder till storpolitiska skeenden. historiskt.

från seriösa grejer till oseriösa igen. nu är det ju som bekant piontider. min favorit är dessa pioner som skiftar i rosa till cremevitt på ett par dagar.

dag ett.

dag två.

dag tre.

mötte upp cecilia för en aw på sardin ville jag säga, men det heter ju bar agrikultur nuförtiden. tog inga bilder på sällskapet men väl en av deras signaturrätter. gurka, smetana och honung.

tog också en bild på detta sinnessjukt goda vin. om man gillar smöriga viner med tåbira-toner vill säga. rödtjutet finns ju på systembolaget. men det vita verkar det sämre ställt med.

ny dag! vi fikade på röda korsets café på östgötagatan. på fredagar kan man köpa budapeststubbe hälsar märta.

sedan avslutar vi med ett gäng promenadbilder, som sig bör.

roliga saker som hände i februari

detta var ju en högst otippad rubrik att komma från mig då jag ju inte är känd för att hysa några varmare känslor för vintern. men efter att ha upplevt molnlocket under december och januari, parat med pandemi, omfamnade till och med jag februaris kyla – och framförallt – sol! så vi kan väl titta på vad min mobil dokumenterade under februari?

det första bilderna är förvisso tagna i slutet av januari men bådade liksom gott inför vad som komma skulle. ett sällsynt tillfälle då jag faktiskt var lite social (corona-anpassat såklart) och hälsade på en kompis som precis flyttat in i ett stört fint 1700-talshus.

om jag är avundsjuk? har påven rolig mössa?

vi inspekterade hennes tidstypiska kakelugn … (!!!)

lagade lite mat …

och spelade ett himla roligt kortspel som jag tyvärr glömt bort namnet på.

från en annan dag då jag handlade blommor på medis. kämpar på mot vinterblekheten medelst ett piggt läppstift.

blev tvungen att dokumentera årets första solstrålar som trevande tog sig in i vardagsrummet. en medeljobbig vinter är detta en stor happening. ni kan ju gissa hur stort det kändes i år?!

sen kom snön.

och med den kom kylan och solen. TACK OCH LOV!

en lördag var vi på överjärva byggnadsvård (med brasklappen givetvis c-anpassat, men det vet ni väl såklart?)

jag köpte en jättestor bagerispade för jättemycket pengar, som jag sen tvingade calle att bära. så många imaginära ostbrickor jag kommer ha denna till, ni anar inte!

från överjärva promenerade vi till bergshamra. vi gick förbi ulriksdals slottskapell på vägen.

ny promenad. ny sol.

färdkost.

en annan promenad. man börjar förstå hur otroligt utsvulten man varit på sol när man blir tvungen att dokumentera sitt nöjda ansikte så fort solen är framme.

med risk för att det blir tjatigt, men här är en ny promenad i solen. men innan ni dömer mig, tänk ändå att detta är mer exalterande än allt som hände under november till och med januari.

till sist: tulpansäsongen är igång. köpte dessa monstruösa franska tulpaner till mig själv på alla hjärtans dag. på dagen exakt två år som körkortsinnehavare!

skansen vintage

förra veckan fick jag ett mejl från skansen som berättade att de har börjat gallra ut kläder och andra tyger från sent 1800-tal och framåt. prylar som tidigare använts i verksamheten men som nu läggs ut till försäljning i skansenbutiken under namnet skansen vintage.

skansenbutiken är ju en av mina bästa butiker i stockholm (och ett av förra årets loppisledord), så vid lunchtid kastade jag mig på båten (prylar känns så mycket viktigare än mat om jag ska vara ärlig). under båtfärden byggde jag upp scenarier i huvudet att det var superlång kö in i butiken och att allt skulle vara utplockat när jag väl kom in. men som tur var visade det sig inte alls stämma, den enda besökaren i butiken var en japanska med munskydd som blev alldeles förskräckt när jag ångade in, alldeles svettig och andfådd. och när pulsen gått ner till det normala hittade jag så himla mycket fint.

kvinnan i kassan berättade att skansen planerat att ta uti med utgallringen i flera år, men att man inte riktigt fått tid till det. förrän nu. det var på något sett fint att höra, att man ändå hittar något positivt i allt elände som corona har inneburit. planen är att ha fler plagg och tyger till försäljning allteftersom de tar sig igenom samlingarna.

hon berättade också att hon fått reda på utförsäljningen tidigt i våras och att hon blev så himla GLAD när det sen visade sig att hon skulle jobba på dagen för lanseringen. och för varje plagg som jag plockat på mig sa hon ”åh, den HÄR är så himla fin, jag undrade precis vem som skulle välja den” och jag hörde att det verkligen var ett genuint påstående. så jag förklarade att allt kommer att älskas djupt hemma hos mig.

men nog prat, nu kollar vi på vad jag köpte!

en fantastisk underkjol i tjock bomull, eller är det kanske linne? oavsett vilket tycker jag den funkar att bära utan överkjol också!

en fin broderad duk. kanske har den en gång funnits i boktryckarbostaden, folkets hus eller kanske i någon av kolonistugorna på skansen?

ursäkta katten, det är liksom omöjligt att fota något utan att hon kommer och stör.

till sist: en superfin, superstor duk i tjock bomull eller linne.

jag passade också på att hämta ut mitt årskort på skansen. i dessa tider är det ju urviktigt att supporta kulturlivet, så har du ännu inte ett årskort på skansen är det bara gå in här och stödja stiftelsen på något av följande sätt.

med ett årskort får du dessutom 10% rabatt i skansenbutiken. kan meddela att den dragna rabatten var halva kostnaden för årskortet. ett besök till inför nästa släpp och jag har tjänat in hela årskortet, hehe.

en zombie på långholmens julmarknad

medan ni har fått läsa inlägg om mitt tiotal har jag varit på semester i usa i två veckor. urhärligt på alla sätt och vis och jag ska snart berätta för er vad vi pysslat med. men innan dess serverar jag ett purfärskt inlägg från idag.

jag vaknade klockan nio och låg kvar i sängen i två hela timmar för att samla ork till att gå upp. ett verk av gårdagens fyra och en halv enheter samt massiv jetlag. jag funderade på att inte gå upp överhuvudtaget, men det kändes himla förmätet att vaska en soldag, speciellt som att jag förstått att sol varit en bristvara de senaste veckorna. så av respekt för er, gott folk, kravlade jag mig upp.

nåt måste man ju göra av dagen, kanske en promenad skulle hjälpa mitt zombietillstånd? fick rapporter om konstfacks julmarknad och den halvtimmeslånga kön folk förnedrade sig i för att komma in. detta var mer än vad mitt tillstånd tillät så jag, björn och andreas bestämde oss för att besöka långholmens julmarknad istället.

träffade en häst på vägen dit, hej hej.

långholmen är så himla vackert. försöker lindra min rasande avundsjuka på de som bor där genom att tänka att det säkert är jobbigt med badinvasion och alla nattliga skrålande bad- och efterfestare på sommaren. vad är väl en bal på slottet och så vidare.

julmarknaden var belägen i långholmens fängelse. historiska sammanhang kräver lite re-enactment. andreas föreställer fängelseplit. björn kanske är barbro alving eller hjalmar branting?

det bjöds på fängslande sång. he he.

fotade håglöst lite pynt i hopp om att jetlagbakfyllan skulle försvinna. det gjorde den inte.

jag har aldrig varit inne på långholmens fängelse, som nu är ett hostel. ganska spännande! själva julmarknaden var dock kanske inte så spännande även om jag stod och fingrade på fyrarmade handstöpta ljus ett tag. men jag har köpstopp till ca år 2025 på grund av usaresan och kommande kattoperation så det blev inget med den saken.

sen avslutade vi dagen på ölstugan i hornstull där jag, namnet till trots, drack en cola.

hejdå från den här ytterst tärande lördagen!

lilla kultürlistan maj

senaste filmen/tv-serien jag blev pepp på
om man korsar australiensisk såpa med downton abbey får man hemma igen. måste hinna se de första säsongerna innan de försvinner från svtplay om en månad.

senaste tv-serien jag sträcksåg
nu har ju sista säsongen av game of thrones börjat! vi har börjat koordinera på jobbet så att man får säga till i förväg i vår skrivbordsgrupp om man har missat att kolla senaste avsnittet, allt för att undvika att höra några spoilers.

senaste boken jag läste
fick låna min chefs exemplar av virginie despuentes bok vernon subutex. jag älskar ju böcker som är mer känsla än intrig och denna kändes precis som en efterfest. eller snarare det som händer efteråt. när du är på väg hem i morgonrusningen är du uppfylld av nattens händelser och lite småimpad av dig själv; hur otroligt snygg och rolig du var – ja, kanske till och med en smula spirituell? fast när du sitter inklämd i tunnelbanevagnen tillsammans med dina medtrafikanter börjar nattens magi falna. varför sa jag det där? varför har jag skrapat upp ena knät, ramlade jag? hur mycket drack jag egentligen? och var i helvete är min halsduk? sen kommer du på att det förmodligen syns lång väg att du har festat hela natten och att du med största sannolikhet ser för jävlig ut medan den här tjugonåntingtjejen som sitter mittemot dig ser sjukt snygg och fräsch ut, fastän hon inte ens har smink på sig. tack och godnatt.

omslaget ser ut som ett skivomslag med shoegazebandet ride och boken skildrar de som var unga och hippa i musiksvängen på det tidiga 90-talet. de som nu, över 25 år senare, inser att de förvandlats till sin värsta mardröm: de har blivit föredettingar. antingen har de blivit en del av den tillbakalutade medelklassen eller så har det gått käpprätt åt helvete. och alla har blivit hopplöst gamla. de som fortfarande lever vill säga.

jag tycker att den här boken var intressant och, faktiskt, lite smärtsam att läsa. hade jag inte åldersnoja innan så har det definitivt såtts ett frö här. jag såg upp till just den här generationen när jag var tonåring. och nästa generation på tur att bli hopplöst mossig är min egen, vi som var unga på tidigt 00-tal. så jag ser det väl det här som lite kbt inför det som komma skall.

annars har precis börjat läsa amanda svenssons supertjocka roman ett system så magnifikt att det bländar. älskade hey dolly så har sjukt höga förväntningar på denna eftersom jag har hört att den jämförs med både den hemliga historien av donna tartt och nattfilm av marisha pessl, två riktiga favoriter.

sånt jag har haft i örat senaste tiden är bland annat hemmet av mats strandberg (johan ehn läser fantastiskt som vanligt) och hidden bodies, uppföljaren till caroline kepnes hipsterpsykopathistoria you, som också blivit netflix-serie. har också lyssnat på kåda av ane riel som vann glasnyckeln 2016. den klassas som deckare man jag skulle nog snarare säga att det är en väldigt sorglig roman om mental ohälsa snarare än en spänningsroman eller en deckare.

den bok jag lyssnar på just nu är en fest för livet av ernest hemingway som är baserad på hans liv i paris som ung på 20-talet. gillar mycket! har läst the paris wife av paula mclain som skildrar samma period men ur hans frus perspektiv. det ska bli intressant att jämföra när jag är klar.

jag tycker för övrigt att de hemingway-böcker jag lyssnat på (den här och farväl till vapnen) funkar riktigt bra i ljud, kanske på grund av att berättelsen skildras i första person.

senaste museibesöket
vi har en kulturklubb på jobbet, och för några veckor sedan var vi på en jobbsponsrad guidad visning om renoveringen av nationalmuseum. själva upplägget på visningen lät väl inte sådär jättespännande men det var faktiskt oerhört intressant att höra både originaltanken när huset byggdes och hur man tänkt under renoveringen i nutid. kanske lite töntigt att säga, men det känns som att nationalmuseum har gått från att vara avlägsen facebook-kompis till att faktiskt bli en lite närmare vän som man kan hälsa på när som helst.

kommande album att bli pepp på
det var ju otroligt länge sedan jag orkade lyssna på en hel skiva. men jag har hört ryktas att dixie chicks ska släppa nytt 2019. då kommer jag lyssna från start till slut!

senaste låten jag lyssnade på
idag har jag alternerat mellan den här emoakustiska dängan:

och den här lite plastiga, men fantastiska, countrydängan:

senaste matbesvikelsen
mitt bästa matminne är från fäviken (glass på ensilage!!!). att äta där kostar som att åka på solsemester i eruopa, men det är en underbar och lite märklig känsla att få ta del av nya smakpaletter i vuxen ålder. jag och calle har pratat lite löst om att vi måste åka dit när de serverar vintermenyn. därför damp en himla tråkig nyhet i början av veckan när fäviken meddelade att de lägger ner. till tröst: står nu på väntelistan, så det finns en mikroskopisk chans att vi åker dit i december.

annan anledning att åka dit: det är så oerhört vackert uppe i krokarna kring åre.