jamen hej och välkommen till vårt lilla torp hälsar the village idiots.
nu ska jag inte tala för de andra familjemedlemmarna men så fort vi kör upp på uppfarten till torpet är det som att modemässig vett och sans försvinner. jag tror inte det har att göra med avsaknad av rinnande vatten, kanske snarare att vi bara har två speglar i hela huset så man går runt i någon villfarelse att man är råsnygg. tills man råkar kasta en blick i spegeln.
piggt barn, trött förälder. story of my and calles lajf just nu.
en helg var barnets ena gudfar med. han var i alla fall pigg.
det bjöds inte på något vidare väder men det stoppade inte vår utflyktslusta. vi åkte till stora sundby slott.
och fikade i deras fantastiska orangeri. jag är döavis, vill ha ett sånt här. ”mer än du vill ha stora sundby slott?” frågade calle. jag svarade ja.
märta glatt omedveten om att jag precis gav bort ett slott i utbyte mot ett orangeri. hon kommer givetvis bli arg på mig senare i livet för detta.
hemma igen. mattias något modstulen över att behöva återvända till de fattiga torparförhållandena.
till middag serverades en något i ugnen överburen granbarksost. ja, jag kanske tjatar om denna ost hela tiden, men det är verkligen något extra.
vi rev av alla sevärdheter i grannskapet denna helg.
på söndagen besökte vi magdakullan i näshulta, en ekologisk gårdsbutik, restaurang och loppis.
och så var min första mors dag till ända. inte så pjåkig om jag får säga det själv.
var var vi? jo, jag skröt om hur bra jag mått under graviditeten och att jag är så rörlig trots att jag snart ska föda. låt oss fortsätta i samma vidrigt positiva anda!
vi var på landet och besökte svart/verkstan som ligger på trantorps gård i närheten av eskilstuna. det är ett hobbyprojekt som drivs av bagaren johan sörberg som ibland får lite feeling och bakar. jag har känt till stället i ett par år men aldrig orkat stå i den massiva kö som varje tillfälle genererar. men i år orkade vi oss faktiskt dit.
ibland får brödet och bakverken sällskap av andra lokala mathantverkares alster.
brödbaserat i all ära, men det största fyndet var ändå nyboglass, lokal småskalig ekologisk glass med urspännande smakkombinationer. rosmarin och brynt smör-glassen är i paritet med fävikens ensilageglass. rekommenderas å det varmaste!
tillsammans med min historiska vapendragare jenny var jag på vernissage av nordiska museets nya utställning ”nordens paris – nk:s franska damskrädderi”.
för en vars garderob består till 99% av klänningar var ju detta ett ytterst trefvligt tidsfördrifv!
dessutom var det inte bara en väldigt fin utställning utan också helt magiskt att uppleva saker tillsammans med okända människor. blev lite överraskad av känslan faktiskt, jag som vanligtvis inte brukar hysa så varma känslor för folk generellt.
såg den gudomligas klänning som hon bar i gösta berlings saga. fick gåshud.
björn fyllde år och bjöd hem till mat och festligheter. denna gravida kvinna höll ut till tvårycket vilket förmodligen är mer än om jag inte skulle varit gravid. det finns faktiskt fördelar med att inte dricka alkohol och detta är nog en av dem.
gick och röstade i min gamla mellanstadieskola.
jag och calle testade kebaben på meat on a stick på skånegatan. det var gott men aningens för mycket sås. har väl aldrig hänt förut att någon invänder att kebab behöver mindre sås?
åt frukost med hanna efter att hon rensat ut sin lägenhet. fick en present 🙂
var på kontoret. försöker att inte vara så dödsavis på mina kollegor som får komma tillbaka till kontoret på fulltid den första november, till en helt nyrenoverad arbetsplats dessutom. går sådär. efter min barnledighet kommer jag inte ha träffat vissa kollegor på två och ett halvt år, helt sinnessjukt egentligen.
jag har tagit mina dagliga sejourer kring årstaviken som jag gjort sedan coronans intåg.
en söndag. jag och calle gick en promenad i årstaviken och åt lunch på freddas (gamla nyfiken gul). tydligen var det på denna plats som bomberna i eriksdal föll år 1944 upplyste calle mig.
just denna söndag föll inga bomber, men det var smockat av lediga stockholmare som njöt av solen på uteserveringen, och på dansbanan sprallen bredvid bjöds det på salsalektion. otroligt gulligt! alla ni som undrar varför man i hela friden vill bo i trång stad istället för på landet, här är svaret.
min nyfunna kärlek till helt okända personer som delar något tillsammans vet visst inga gränser. pandemi-effekt eller graviditetshormoner? ingen vet. vi får se hur länge detta håller i sig …
på tal om graviditetshormoner. blev så otroligt rörd av det faktumet att min syster och mina vänner ordnade en babyshower åt mig. jag har ju velat ligga lite lågt med min graviditet (bloggen är faktiskt det enda stället på internet som vet), dels för att det var lite tjorvigt där i början, men också för att jag känner mig rätt obekväm med att ta folks uppmärksamhet i anspråk. (det här med att fylla 40 under pandemin passade mig väldigt bra till exempel.)
glad chey på johannas gård!
upptakten till babyshowern var att jag skulle träffa min syster och systerson på lykke för att fika. på vägen dit ertappade jag andreas och katarina utanför fiket som mumlade något om att de skulle träffa johanna som bor i samma hus som fiket. jag tyckte att de betedde sig aningens skumt och korthugget men tänkte att de kanske var gravt försenade eller något så att de inte hade tid att chatta loss med mig.
först när jag blev uteskorterad på johannas gård trillade poletten ner. dags att omvärdera bilden att jag inte drabbats av graviddimma, heh.
nu är jag lite busig för den här bilden ovan tog jag i slutet av maj. den får komma med ändå för att jag ville illustrera transformationen i ens sommarselfies när man är på landet. från piffig till ”men den här klänningen har jag bara haft tre dar i rad, praktiskt taget nytvättad med andra ord”. här är det iofs inte så konstigt att jag var hel och ren. även om jag var på landet så jobbade jag ju fortfarande, nån slags lägsta standard måste man ju ha då. jag tycker för övrigt att jag ser ut som min mormor här, samma gossiga kinder.
en annan bild från maj.
hanna och hennes bror och tjej var ute på landet. vi grillade och spelade storyatzy. det framkom att calle aldrig spelat yatzy tidigare. är inte det jätteskumt?
en helg. jag googlade ”mysigt café eskilstuna” och vi hamnade på café gröna villan, en grosshandlarvilla i torshälla där vi fikade i trädgården och åt deras hemgjorda glass.
här är jag osminkad men verkar ändå ha ansträngt mig genom att dra en kam genom håret.
det är så smärtsamt vackert ute på landet tidigt i juni. är så glad att jag har fått uppleva det under en längre tid. senast var 2016 under två veckor mellan jobb. har aldrig haft en så bra ledighet någonsin (som du kan läsa om här och här). förutom kanske just årets semester.
8 juni. vi var på restaurang parken i katrineholm (tips om du är i krokarna!). jag tog en toaselfie.
i själva parken ser det ut så här. alla parker borde se ut så här!
fåren i hagen kom på plats. denna årgång har varit mycket angenäm. väldigt sociala, och lammen har varit extraordinärt söta. fem av fem!
sommarkontoret.
sen åkte jag tillbaka till stan för ultraljud och barnmorskan och sånt. passade även på att hämta tårtan </3 på bagarmossens djursjukhus efter kremering.
hon fick somna in en solig dag i maj efter att ha blivit akutsjuk. i samma veva var det en massa andra jobbiga, sorgliga och på samma gång bra grejer med min graviditet som hände. april och maj var fasen tuffa. är så glad att vi har kunnat lägga dessa till handlingarna.
hann även socialisera lite med herrarna björn och andreas i stan. vi gick till skanskvarn som genomgått någon slags förvandling från sömnigt café till untzig restaurang. alla kring bordet enades om att musikvolymen var på tok för hög (sista spiken i kistan, nu är vi medelålders).
så vi omgrupperade till tbilisis hörna.
tillbaka i spenaten. sällskapet på morgonpromenaderna innan jobbet.
en annan helg. vi åkte till katrinelunds gästgiveri och sjökrog där jag åt en underbar skagensmörgås till lunch. calle tog den grillade makrillen. detta är ett annat supertips om ni råkar vara i västsörmland (även om katrinelund formellt sett nog ligger i närke när jag tänker efter).
även om restaurangen ligger vid hjälmaren är skärgårdsviben påtaglig. gästerna består 50% välmående och uppsnofsade människor, 50% småfeta bonnbränne-män utan kläder på överkroppen som varit på sjön och druckit lite väl många öl. mysigt ändå!
en lunch. fabriksgjorda plättar, glass och lite pistaschkräm. ser kanske inte jätteaptitligt ut, men smaken var det sannerligen inget fel på.
en annan lunch. otroligt näringsvärde, min barnmorska skulle vara stolt om hon såg det här, eh.
men what to do när man inser att man glömt att handla samtidigt som man bara har en halvtimme på sig att hinna laga och äta maten innan nästa möte börjar igen? fast sen gick jag ju tack och lov på semester, stay tuned för mer random bildstaplande i juli!
jag ber om ursäkt för radioskuggan. mina dagar består av jobb och sen när jobbdagen tagit slut är det dags att ta fram studentlitteraturen.jag pluggar ju en strökurs i amerikansk historia och den första inlämningsuppgiften la jag ner rätt mycket tid på och råkade visst göra rätt bra ifrån mig (som ni märker är jag en otroligt humblebrag), vilket har lett till att jag nu inte kan förmå mig att lämna in något som kvalitetsmässigt ligger under den nivån. således har jag inte haft något liv den senaste månaden. men sen är det bara fyra veckor till och efter det kan ni fråga mig allt om amerikansk historia …
calle retar mig för att jag är en sån plugghäst. men vad ska jag säga, jag älskar fan att plugga humanistiska ämnen. man får läsa en massa information som man får värdera och dra slutsatser kring. kort uttryckt: tycka en massa saker utan att för den skull behöva agera på det. till skillnad från hur det ser ut i arbetslivet där en åsikt kan leda till att man helt plötsligt har får ett nytt ansvarsområde eller ett nytt projekt av varierande rolighetsgrad i knäet. hehe.
sen är det det här med direkt feedback. antingen så klarar man av en uppgift eller inte. så befriande, rakt och systematiskt liksom …?
jaja, det var ju inte det här jag skulle mässa om egentligen, utan jag ska visa lite bilder från mobilen som jag tagit den sista tiden.
köpte ett par härliga sommarbyxor för ett par tior på loppis tidigare i våras. lagom till att sommaren tog slut lämnade jag in dem hos skräddaren som lade upp dem och tog in dem. kände mig ändå ganska nöjd som överhuvudtaget orkade fullfölja ett projekt. så intressant att man fixar och donar och projektleder på jobbet like a pro men när det kommer till privata saker blir allt oöverkomligt.
efter ett halvårs hemmajobbande har jag kommit på att vi faktiskt har ett kontor i lägenheten. trist bara att det svaga wi-fit inte riktigt räcker till för videomöten här. men det är ju alltid härligt att jobba under överinseende av 4 x jan guillou.
calle gjorde en urgod mezcaldrink nån fredag. jag köpte rökt salt i savannah när vi var där för tre år sen och det var MAGISKT till denna dryck kan jag meddela.
en annan fredag såg det ut såhär. fest!
calle matchar en plastpåse med naturvin. tycker förresten han ser ut att komma straight outta sjuttiotalet på den här bilden.
efter dessa alkoholromantiska bilder är det dags för färgkoordinerad lunchpaus på söndagspromenad i årstaviken.
en annan söndagspromenad där jag tvingar calle att köpa ett par solrosor till mig.
en gullig tant med en gullig hund.
söndagsvin på kajsas i parken. vitan är alltid så rolig på söndagar. för ett par veckor sen var det en kvinna som gav en operaföreställning vid lusthuset, en annan gång var det ett folkmusiklag som övade vid utomhusteatern. och här var det någon som var ute och luftade sin saxofon som blev sugen på en liten stänkare.
fick post som inte var räkningar. en underbar bild på julita gård som @norrsylta hittat åt mig på loppis. blev så himla glad över både kortet och omtanken!
vi åkte ut till landet en vecka. jag har stoppat ner typ 100 tulpanlökar i jorden. sitter nu och googlar på hur 17 jag ska få hjorten att lämna dem i fred.
morgonpromenaderna på landet innan jobbet ger jag fem av fem.
en söndag åkte vi till magdakullan och för att äta lunch. blir alltid så glad av denna färgkombination.
bläddrade i det lokala näshulta-bladet och hittade denna putslustighet.
sommarn kämpar på.
på grund av rönnbärsmalen blev den sammanlagda äppelskörden tre äpplen. men solrosorna har haft ett starkt år!
råkade fota mig själv när mobilen låg på bordet. man undrar ju vad som var så roligt. bakom mig syns taket, som inte blev färdigmålat den här sommaren heller.
årets tomater hann inte riktigt bli färdiga utan får ligga på fat och eftermogna. nästa år ska de ner tidigare i jorden!
så här glad var jag i lördags då det inte vankades plugg utan umgänge med hanna och andreas.
till sist en ganska onätt pizza. man blev inte omätt så att säga.
jag tycker det är bitterljuvt när sommaren övergår i höst. i stan spelar det mindre roll, men det blir extra uppenbart på landet tycker jag. fågelsången tystnar och solen försvinner från baksidan av huset redan vid sex istället för runt åtta. himlen mörknar och stjärnhimlen träder fram. men grönsakslandet fortsätter att leverera (eller ja, det är ju först nu efter torkan som saker börjat växa). och på kvällarna kan man faktiskt sitta inomhus framför brasan med gott samvete istället för att småhuttra utomhus i sällskap av myggorna.
eftersom jag gillar att dela in året i årstider som är exakt lika långa har jag bestämt att sommaren består av juni, juli och augusti. enligt i min strikta tideräkning har vi alltså precis avnjutit den sista sommarhelgen. tyvärr glömde jag min kamera så vi får helt enkelt hålla tillgodo med inte så bra mobilbilder.
på fredagkvällen åt vi pizza, drack rödtjut och bubbel (sån eufori när jag insåg att vi hade en flaska cava i kylskåpet. jag var tydligen så förutseende vid förra besöket att jag sedan hann glömma bort det). sen var jag en riktig partyprisse och lade mig vid elvarycket.
på lördagen latade jag mig i sängen med den här.
jag gillar murakamis fantasifulla alster, som fågeln som vrider upp världen eller kafka på stranden. men hans ung-man-trånar-efter-tjej-böcker tycker jag är så fruktansvärt tröttsamma. den här känns som en upprepning av norwegian wood, som jag inte tål. men kommer givetvis att läsa ut den eftersom jag är en plikttrogen läsare som sällan hoppar av böcker jag börjat på.
sedan var det auktionsdags. en av bygdens mest färgstarka personligheter gick bort i början av året och nu skulle hans samlingar auktioneras bort.
så mycket fint som fanns!
gamla dräkter från operan.
gjutjärnsradiatorer.
egentligen gillar jag inte auktioner. det tar hela eviga dagen och eftersom jag sällan har möjlighet att köpa möbler pga avsaknad av bil så är det inte riktigt värt att vänta i tusen timmar på lådorna med småkrafs. dessutom var det supermycket folk så vi bestämde oss för att åka till katrineholm och äta lunch och komma tillbaka senare. trots allt var det över 700 poster som skulle auktioneras bort så vi räknade med att det skulle ta många timmar.
vi hann med ett besök till möbelmagasinet och kammarstugans loppis också. på möbelmagasinet fyndade jag två superbra grejer, men de måste monteras först för att ni ska förstå storheten, så får återkomma!
notera för övrigt calles bidrag på bilden nedan. ser ni?
den sanna landetlooken. har icke tvättat eller kammat mig.
när vi kom tillbaka till auktionen vid fyratiden hade de flesta droppat av och fyndlådorna gick för mer facila priser. möblerna med för övrigt. en hel och en trasig myranstol med karm gick för för bla 225 kronor. dessutom tittade solen fram!
jag hittade lite fint blåvitt 30-talsporslin i en gratislåda och gjorde ett annat fantastiskt fynd för en tjuga. visar sen, vilken cliffhanger va?
på söndagen jobbade vi i trädgården. nästan hela dagen gick åt att plocka upp fallfrukt. herregud vad tidsödande det är att ha en trädgård!
men sen blev vi rikligt belönade med äpplen och grönsaker så det var väl inte helt synd om oss.
nu ser jag fram emot höstkvällar framför brasan!
nostalgifabriken 