2021 års upplaga: kräftskivan på torpet

jag vet att jag lovade ett loppisinlägg senaste gången vi hördes men i väntan på att jag ska bli inspirerad att städa sovrummet pga vill fota en loppisfyndad möbel i sitt naturliga habitat så får vi chilla lite. eller kanske tom chilla mycket då vi har örtio ouppackade väskor från landet med smutstvätt samt ren tvätt från diverse olika tvättomgångar som ska in i skåp och lådor innan det kan bli tal om en fotosession.

men frukta icke, ty eder bloggare i bukten har lite annat kvalitetscontent att servera under tiden! närmare bestämt kräftrelaterat sådant. det är ju ändå augusti och så vidare. (även om dessa bilder togs i juli)

vi går starkt ut med en bild jag fotat i lönndom åt er kära bloggläsare. jag har ju tidigare berättat om vår fascination för den lokala kräftkranen bernt. jag har dock känt att beskrivningen inte gör honom rättvisa. så här har ni stiliga bernt i all sin prakt.

vi var ju lite oroliga för honom förra året då lappen han vanligtvis sätter upp på ica i kräfttider inte dök upp. det visade sig att han hade brutit benet lagom till kräftfisket. men han hade tydligen fiskat ändå. ”vadå, glömde jag att sätta upp lappen? det märkte inte jag, folk ringde ändå”.

sen snabbt hem igen för att förbereda välkomstdrink till gästerna. kan för mitt liv inte komma ihåg vad calle hade i dem men gissar att de som drack alkohol fick sin spetsad med bourbon eftersom det är calles standardsprit till allt. att döma av grumligheten kan drinken också innehålla cloudy äppeljos efter ett tidigare besök av johanna som varken dricker kaffe eller te till frukost men gärna jos. det som toppas på bilden gissar jag är alkoholfritt bubbel. man tager vad man haver helt enkelt.

les guests var kanske föga förvånande richard och kristina. men icke desto mindre otroligt välkomna!

dags att servera kräftorna.

ett tankeexperiment: om du inte fotar kräftorna med din mobil innan maten, har du då sen ätit dem?

bäst att fota ännu lite mer. vill ju inte riskera att inte ha ätit kräftor när vi väl köpt svindyra sådana.

notera att även jag fick något i snapsglaset, nämligen swedish tonics alkoholfria snaps. jag var lite misstänksam mot gin-smaken innan jag testade men det visade sig faktiskt vara ett ganska trevligt inslag som bidrog till lite bett.

sen satt vi väl och gaggade loss om viktiga och oviktiga grejer i ett par timmar innan det blev dags att köra hem sällskapet.

på det hela taget en mycket angenäm kväll!

midsommarhelgen 2021

midsommarhelgen var ju en ytterst lågmäld och spontan tillställning. johanna hörde av sig dagen innan och meddelade att hon bokat en bil och att vi således kunde räkna med ett pop-up-besök lagom till lunch.

på midsommaraftons morgon hade jag hittat ett paket fryst chark i frysen. just nu har jag ju restriktioner på i princip alla mina basvaror i födointaget pga grossess (alkohol, kaffe, lakrits, ingefära, krämiga ostar och chark) och tycker oändligt synd om mig själv. men chark får man äta om man fryser det i minst fem dagar. vilket jag tydligen hade gjort till något annat tillfälle men råkat glömma bort. så traditionsenligt eller ej, denna chans till en plockbricka fick inte förgås!

johanna anlände och medan potatisen till sill-lunchen kokade upp rafsade jag igenom skafferiet och kylen i jakt på något som kunde ackompanjera charken. det blev tomater och nån hårdost, tiokronorschips och oliver i citronlag från matpiraten, något slags knäckebröd i form av dalahästar som mina föräldrar fått av någon men ratats och skänkts vidare (”det smakar hö”), samt inlagda portugisiska sardiner från hannas senaste besök. till detta dracks ett alkoholfritt aperol spritz-alternativ som spetsades med bourbon för de som drack alkohol. inte så pjåkigt ändå måste jag säga.

efter att det hade regnat på förmiddagen skärpte vädret till sig och vi fick äntligen ett svar på den stående midsommarfrågan: ”ska vi äta lunch inne eller ute?”.

silltallriken var i allafall grönklassad som mat värdig en gravid. ej på bild: butiksgravad lax, speciellt inköpt för den gravida men som glömdes att serveras i all hast. you win some, you lose some.

sen blev det lite brått, för vi skulle över till richard och kristina på middag i deras nya torp.

jag fattar inte riktigt hur vanligt folk hinner med såväl midsommarlunch som midsommargrill på kvällen, samtidigt som de också verkar hinna arbeta upp en hunger däremellan? iofs kanske de inte kanske drämmer till med en plockbricka innan lunch …

på bild ser det kanske ut som att vi hade oerhört tråkigt hos richard och kristina, men det hade vi alltså inte. om någon undrar alltså.

men vid ettrycket fick dock taxichauffören, dvs undertecknad, nog och skjutsade hem oss. nån måtta på festligheterna får det ändå vara.

på midsommardagen åkte johanna hem medan jag och calle återigen åkte över till richard och kristina på middag tillsammans med några av kristinas kompisar. varför ändra på ett vinnande koncept och så vidare.

annandag midsommar finns det inget som heter. men om det fanns det så befann vi oss hemma hos mamma och pappa för att vi skulle låna en stege och fika. plötsligt öppnade sig himlen och regnet vräkte ned. midsommarvädret ska aldrig underskattas.

det och fyrtiotalisters omättliga behov att röka oavsett vad som pågår runtomkring.

sammantaget mycket bra helg!

emmas husmorsskola pt III: ramslök till förbannelse

förra året fick vi nys om ett ramslöksställe i närheten av vårt landställe, så i maj detta år var det dags att undersöka sanningshalten i detta. och ja, man kan säga att våra förhoppningar infriades med råge.

vi anlände rätt sent på söndagseftermiddagen och hann inte plocka så mycket eftersom vi skulle tillbaka till stan på kvällen. men så här i efterhand var det kanske lika bra att vi inte hann plocka mer.

i en veckas tid åt vi ramslök till allt. otaliga pastor, omeletter, pajer …

jag picklade ramslöksknoppar och gjorde ramslökspesto. ramslök till förbannelse.

tack och lov för att ramslökssäsongen är över för denna gång!

emmas husmorsskola pt II: nässelpaj och nässelsoppa

förra året gjorde jag ju nässelsoppa. i år utökade jag mina strängar på nässellyran genom att också göra en nässelpaj. vet inte heller om det är rent önsketänkande, men jag tycker mig dessutom se en liten minskning av nässlelhavet i gräsmattan på landet.

som alltid med nässlor: det är sjukt viktigt att tvätta nässlorna ordentligt. att tugga jord och småsten fasen inte kul och dina tänder kommer att tacka dig för din noggrannhet.

jag utgick från under tians nässelpaj, men bytte ut kirskålen mot spenat, ökade på andelen feta och soltorkade tomater och tog bort svamp och sambal helt.

till pajdegen hade jag inget grahamsmjöl så körde bara på vete. jag tycker det var svårt att få ihop degen så jag la till lite mer olja, närmare bestämt olja från burken med soltorkade tomater. jag har personligen lite svårt för när en paj blir lite mer åt det brödiga hållet, så kan verkligen rekommendera pajskalet som blev tunt, sprött och magiskt gott. gissar att det är oljans förtjänst.

addera en matig sallad och du är hemma!

betyg: 5 irriterande hälsosamma tummar upp av 5.

sedan gjorde jag ju också nässelsoppa! adderade lite bacon och voilà en riktigt god soppa.

betyg: 4 icke fotogeniska ägg av 5.

emmas husmorsskola pt I: kanderade violer

ja, det där var ju en ytterst otippad rubrik för att komma från en teoretisk krusidulltant. men efter att södermannagatans martha stewart flyttat till portugal måste man ju dra sitt piffiga strå till stacken, här i form av kanderade violer.

i sann coronaprojekts-anda kommer jag också betygsätta mina insatser (ps, surdegsstarten ligger fortfarande i frysen. bara halvvägs kvar till 2022 nu!)

när jag ska göra en maträtt eller bakverk jag aldrig gjort förut brukar jag läsa ett par tre-fem recept och sedan bygga ihop mitt egna. kanderade violer är inte direkt matlagning på hög nivå: det som behövs är ett gäng violer som man doppar i lite lättvispad äggvita och sedan i socker (här finns det två skolor, antingen doppa eller strö över).

när man gör kanderade violer kan man antingen använda vanligt socker eller florsocker enligt källorna. jag råkade ha florsocker närmast till hands men vid närmare eftertanke skulle violerna nog blivit snyggare med vanligt socker. tyckte också att äggsmaken tyvärr tog över violsmaken.

betyg: 2 kejsarens blommönstrade kläder av 5 möjliga.

stay tuned för fler projekt!