… och barnledigheten går sin gilla gång

februari kom och gick. nu är jag nästan halvvägs i barnledigheten.

saker som har hänt sedan sist: jag får äntligen små glimtar av hur det kan ha varit att vara barnledig innan covid, även om föräldragrupperna lyser med sin frånvaro och munskyddstvånget fortfarande gäller på bvc. jag och en barnledig kompis har till exempel sajnat upp på baby-yoga. och även om jag får kanske aktivt får yoga i tre minuter av sextio är det så härligt och annorlunda att befinna sig i ett sammanhang med andra människor.

en dag tog jag mig till gärdet till mina fastrar.

så skönt med en annan promenadvy efter att ha gått sönder årstaviken under två års pandemi och ett par månaders barnledighet.

mina fastrar träffade märta för första gången. instant succé. eller kanske [drumroll please] infant succé, höhö.

vi är en del hemma också. där övar vi regelbundet på selfieminen och att ligga på mage. båda går väl sådär.

jag sålde min älskade gungstol på marketplace. nu när vi snart har en platsbyggd garderob i sovrummet får den inte plats. fick blodad tand av hur enkelt det var att sälja. nästa grej ut är mina stringhyllor som bara samlar damm i källarförrådet.

tambur store hade utförsäljning. vi stod i trehundra meter kö i en och en halv timme för att komma in. jag som vanligtvis är ordentligt kittad – nu när jag går tretimmarspromenader varje dag – hade missbedömt vädret och bar endast en tunn dunjacka på mig. höll på att förfrysa *rslet ute i kylan.

fler promenader. södermalm runt runt runt.

jag har varit på bokrelease också! för urbegåvade karin janson som släppt första boken i sin nya serie bh-bussen. genialiskt namn på serie btw, sticker ut och fastnar direkt i skallen.

köpte en fräck™ kepa till märta på loppis. den var lite för stor men kommer nog bli perfekt i sommar.

en lördag och en promenad med bagarn. vi hittade en sälstaty med avhugget huvud. avd saker man ramlar över på stan.

vad som ser ut som håglöst dagtidsdrickande på ben’s var i själva verket en öl som njutningsfyllt dracks med andakt då barnet sov gott i vagnen. jag som tidigare varit så mallig över att mitt barn sover nästan hela nätterna har bittert fått inse att det inte beror på att hon är ett a-barn utan för att hon föddes under årets mörka period. jahopp.

trots detta välkomnar jag ljuset. som här på promenad kring skeppsholmen (jag ber verkligen om ursäkt för enformigheten i den senaste tidens inlägg).

gick förbi ett spännande bostadsområde i häggvik under en loppisrunda. tydliga östblocks- slash parisisk förort-vibes. att få gå på kranskommunsloppis mitt i veckan på dagtid känns för övrigt väldigt lyxigt så det var det allra första jag gjorde när restriktionerna lyftes helt.

tog en selfie efter en särdeles hård natt när märta härjat järnet.

ville förmedla sliten spädbarnsmorsa med bilden men fick konstatera att jag ser snyggare ut än i 99% av mina selfies när jag varit perfekt utsövd. går således i bräschen för det nya skönhetsidealet sleepless chic. kom ihåg var ni hörde det först!

fotade en gullig hund på väg till lunch med kollegorna. precis innan pandemin skulle vi få lunchservering till självkostnadspris på jobbet. och nu har planerna äntligen realiserats. maten är alltså billigare än min korvlunch på stan och så sjukt god!

ja, ännu en promenad.

när märta förmiddagssover brukar jag precis hinna duscha, klä på mig och sminka mig. men en dag var hon tydligen väldigt trött och sov i över två timmar. vad göra av all denna tid?! tänkte jag exalterat. så jag kokade buljong av nyårsskaldjurs-skalen som sen blev en fisksoppa. jag tror jag börjar förstå varför föräldrar med småbarn kan vara så satans effektiva med sin tid. utan barn hade jag aldrig orkat ta fram skalen ur frysen men lyckan i att få göra något annat än direkt markservice åt sitt barn eller sig själv ska från och med nu aldrig underskattas.

vårtecken.

förlåt, men hur gulligt är inte mitt barn?

en bättre fredag. jag promenerade med bagarn och vi slank in på blecktornskällaren för lunch. vi ringde dit richard som hade sportlov och hamnade sen på …

… svea pizzeria där vi serverades små tilltugg. spontaniteten i det hela gjorde att det kändes nästan som att inte ha barn igen.

obs att jag älskar mitt barn men saknar att inte få bestämma helt över mig själv och min tid.

på promenad med johanna på skeppsholmen. märta har fyra gudföräldrar, varav två nog inte är informerade vid närmare eftertanke (de jag valde). johanna är i alla fall en av dem. den andra är hanna. så läser ni nu: jag återkommer till er om detta! hehe.

drack ett naturvin som luktade som en pensionärs urinvägsinfektions-kissblöja. fick flashbacks från när jag jobbade i hemtjänsten, brr.

det var allt från mig och märta.

tack och godnatt!

utan rubrik

jag brukar sällan vara särskilt politisk eller kommentera världsläget i den här bloggen (jag använder andra, mer passande forum för detta som inte är omringade av banala torpetbetraktelser och annat lull-lull). men kriget i ukraina gör mig så fruktansvärt ledsen.

jag brukar vara rätt bra på att distansiera mig. i ett annat liv hade jag nog kunnat bli en rätt bra moralfilosof eller kanske historiker. jag älskar att att läsa på om varför saker ser ut som de gör. följa ett tankeexperiment eller ett scenario och analysera tänkbara effekter och konsekvenser. utmana sig att se något utan att döma eller låta känslomässiga argument ta över. att se hur svartvitt sakta blir grått.

nu försöker jag läsa på bakgrunden till konflikten. jag vill förstå varför ryssland (eller kanske snarare putin) tycker sig ha rätt att göra det värsta tänkbara man kan utsätta en annan nation för.

men efter att jag fick barn är det som att någon vridit på en kran. jag kan inte värja mig.

så istället för en fördjupning hinner jag inte ens skrapa på ytan innan jag bryter ihop efter att ha sett en film med för tidigt födda barn som tas omhand i en sjukhuskällare istället för på en neonatalavdelning.

10 saker jag längtar till just nu

1. plocka den första lilla taniga vårbuketten.

2. ställa ut trädgårdsmöblerna på torpet.

3. promenera i ett vårigt stockholm.

4. den första uteserveringsölen.

5. plantera nya grejor i rabatterna …

… och kanske köpa en eller två blommor till balkongen.

6. åka på loppisar med kompisar.

6. konstatera att gräset behöver klippas, buskage röjas och ogräs rensas. men att strunta i alla måsten och sätta sig och läsa i solen istället.

7. hälsa på hanna och hennes familj i portugal.

8. visa märta fåren på torpet.

9. handla årets första pioner.

10. byta till vårskorna.

hänt sedan sist

eder bloggare stretar oförtrutet på med bloggcontent! läste i frida lunds blogg att hennes barnmorska rått henne att komma ut lite och umgås med folk, även om både corona och rs-viruset fortfarande härjar. efter fyra månader där sociala aktiviteter kan räknas på en hand är det kanske ett råd jag vill passa på att ge mig själv också. och igår lyftes ju restriktionerna tack och lov.

men vi börjar här, i kön till tredje sprutan.

eftersom jag var gravid förra året fick jag ju den första sprutan tidigare än min åldersgrupp. vilket gjorde att jag fick påfyllnads-sms för det tredje dosen redan i början av januari. jag firade med att stå i 80 minuter kö i minus tio på drop-inen på medis. men var så nöjd, både för sprutan men också för egentiden som jag tillbringade med att lyssna på ljudbok. ostörd!

sen får vi väl riva av ett par promenadbilder.

det känns som att vintern har bestått av varannan dag pangväder och minusgrader, varannan dag grått och plusgrader. hoppas ni antecknar detta.

dagar med plusgrader då man inte riskerar att dratta på änden pga is blir det babybjörn, till märtas måttliga lycka.

kan vi förresten prata om det faktum att min dotter har blå ögon och typ rödblonda fjun? jag var så övertygad om att mina mörka drag skulle dominera, så nu undrar jag vems barn det här är?

en dag hade jag promenadsällskap med jenny. jag tog inga bildbevis men det är alltid trevligt när någon kan fota en så att ni inte tror att det är en bot bakom denna blogg utan en människa av kött och blod.

en dag var mitt barn en mimare.

och en annan dag ett skogens skafferi.

och här var hon bara gullig.

här vet jag inte varför jag har så förnöjsam min i hissen. kanske att märta just den dagen inte gallskrek när jag satte på henne mössa. varför hatar barn mössor?

kolla noga på bilden nedan. ser ni?

de ska ju riva de där gamla sjuttiotalskontorshusen. måste vara en så härlig känsla att kunna hiva ut allt genom fönstret eftersom det ändå ska rivas.

inte förvånande tycker jag att det är synd att husen ska rivas. så många gånger som jag har cyklat hem i soluppgången efter en blöt kväll och stannat mitt på liljeholmsbron och sett solens rodnad som återspeglas i metallen på det mest makalösa sätt. och otaliga är de gånger jag har försökt att dokumentera detta men vaknat upp med en triljard bilder i mobilen som milt uttryckt inte motsvarat upplevelsen.

en bild på vårt dagliga bröd.

promenerade i hammarby sjöstad och gick förbi ett hus med solceller på taket. tycker att den här bilden säger mycket om hur svensk januari är.

när vi är hemma ser det oftast ut såhär. ej i bild: dator med tv-serie på i bakgrunden.

på helgerna har det sett ut så här.

långfrukostar som aldrig tar slut. men i helgen föreslog calle att vi kanske skulle klara av helgfrukostarna lite mer rappt. ”så man hinner göra något”. det har han ju helt rätt i. *kommer bli lika helgeffektiv som elsa billgren som hinner äta frukost och avverkar hela djurgården innan äggen har kokat här hemma.*

garderobsbygget går framåt. nu kan man ana hur det kommer se ut. ”som ett jättestort skafferi” som björn uttryckte det.

men sen gjorde jag lite sociala saker också. en kväll mötte jag upp herrarna björn och andreas på pizzeria svea, som alldeles nyligen fått alkoholtillstånd.

om ni nånsin letar efter ett ställe med happy hour på förmiddagen, look no further. här avnjuter du happy hour mellan 11 och 18. noterade dessutom att priserna inte förändrades efter happy hour-tider.

sedan spanade vi in barnets gudfar mattias nya lya och fick oss lite till livs.

sjukt goda pizzor på temat skogen, havet och staden.

sedan var jag på teater för första gången på nästan tre år! nedan skådas vaccinpassförvirringen innan vi blev insläppta. eftersom jag är ute så sällan har jag ju inte koll på när krogarna stänger eller vad som gäller för kulturevenemang. blev tvungen att ladda ner kivra illa kvickt i kön för att få mitt vaccinpass.

nu trillar det in e-fakturor och massa meddelanden i appen från pensionsföretag, elleverantörer och gud vet vad, men det får det väl vara värt.

glad kalv på grönbete.

vad vi såg? jo denna. rekommenderas varmt!

ja, och nu har vi bara februari kvar, sen banne mig är det vår!

vad jag gav mig själv i pushpresent

nu var det ju ett tag sen märta föddes men jag har ju inte visat vad jag gav mig själv i pushpresent.

jag budade hem ett musselmaletfat från royal copenhagen.

det blev alldeles för dyrt, speciellt eftersom jag råkade chippa det innan jag ens hann använda det. men jag funderar på att lämna in fatet och ett gäng andra på lagning. avd Viktiga Ärenden man hittar på för att ha en anledning att komma ut om dagarna.

så till present nummer två.

som sagt, mitt mobilscrollande har gått upp nåt enormt. i takt med att världen krympt har jag blivit ett lätt mål för instagramannonser, och när jag såg reklam för det svenska parfymmärket savour klickade jag hem ett prova-på-kit.

eftersom man ska vara restriktiv med parfymer när man har en liten bebis har jag än så länge bara testat november violet med doft av viol, morotsfrö och slånlav och steel by naim, också med doft av viol men också metall och vinbär. gillar båda riktigt mycket! parfym överlag brukar försvinna snabbt på mig, men en liten dutt av de här sitter länge.