nostalgifabriken genom linsen 2007, del 1

år 2007 var jag 27 år. det jag minns mest från detta år var att jag hade en hel del jobbångest. jag hade fått en tjänst som marknadsassistent på pocket shop (lite oklart vem jag var assistent till, låt oss kalla det arbetsgivarlogik). fast jag ville egentligen arbeta med det jag var utbildad till, nämligen som arkeolog. eftersom jag var väldigt dålig på och ointresserad av att gräva visste jag att jag antingen skulle bli tvungen att söka doktorstjänst eller bli skrivbordsarkeolog. när riksantikvarieämbetet flyttade till visby gissade jag att det förmodligen skulle hända saker med nya tjänster. problemet var att jag inte ville flytta till gotland. men det här året tog jag beslutet att stanna kvar i stockholm. hade jag flyttat hade nog mitt liv sett helt annorlunda ut.

livskris eller ej, jag fortsatte att klä mig skrikigt och samtidigt matchande, med ett överdåd av accessoarer.

johan hade äntligen suttit ting klart i ronneby och flyttade hem. väl värt en skål!

om 2006 var klubbhängets år var 2007 hemmafesternas år. här hos moa.

moa och jonas hade precis varit i brasilien och vi drack cachasa på burk. mycket classy.

förfest hos hanna. otroligt exotiskt att röka inomhus.

kenneth och evelina flyttade till grimsta och hade inflyttningsfest med tema mustasch.

det här tror jag är moas 25-årsfest. hon och några andra hade gemensam födelsedagsfest i en villa i nacka, tjugofem eller ej.

minns att jag var så imponerad av färgtemat – och chokladfontänen!

hanna var 70-talssnygg.

singstar. obligatoriskt på varje fest under det sena 00-talet.

om jag inte missminner mig hade monki precis öppnat året innan och alla var klädda i monkimönstrat.

som den sociala medier-skadade kvinna jag är kan jag bara tänka när jag ser dessa bilder igen: varför fanns inte instagram förrän 3 år senare?! totalt instagramvärdig fest alltså!

jag och tomas flyttade från aspudden till en vindsvåning i två etage i midsommarkransen. typisk dink-lägenhet asså! en mardrömsflytt enligt de som hjälpte oss att flytta. antalet småbord och stolar övergick deras förstånd.

vi hade i alla fall en rejäl inflyttningsfest med typ alla vi kände (förlåt grannarna).

hjälmen åkte fram.

2007 var inte bara fest. jag ägnade mig också åt en del stillsamma aktiviteter. boule med hanna, magnus, tomas, mia och hennes kille i vitabergsparken en kväll i april när träden var kala men då solen värmde. älskar såna här dagar, när våren liksom vinner över vintern.

fortfarande så fascinerad av mitt val av accessoarer.

lite oklart vad den här ryske gängmedlemmen gjorde på boulebanan dock.

dagen efter, den femtonde april, var det tydligen så varmt att det var dags för årets första parkhäng. i tanto såklart.

samt årets första uteservering.

stay tuned för 2007 del 2.

Annonser

nostalgifabriken genom linsen 2006

år 2006 var jag 26 år. jag jobbade på pocket shop med hanna och moa, var ute mest varje helg och det var sommar mest hela tiden. att somrarna var evighetslånga är faktiskt det jag kommer ihåg mest från den här tiden. på ett sätt var det extremt bekymmerslösa år, med stadig lön och betald semester och förmågan att gå direkt från efterfest till jobbet utan att se för jävlig ut.

vi firade midsommar hos moas kusins föräldrar på lidingö. vädret var traditionsenligt med ömsom sol, ömsom regn. tomas var med oss på dagen och sedan åkte han på eget midsommarfirande på kvällen. kommer ihåg att jag var väldigt irriterad på honom av den anledningen. också en av de där känslorna som jag idag tretton år senare, slash visare, tycker var ett riktigt slöseri med energi. man gör det man vill. punkt slut.

fast det kanske är lätt att känna idag då jag lever tillsammans med någon som gillar att umgås tillsammans under storhelger. jaja. i alla fall, vi badade i poolen.

och i badkaret. jag gillar verkligen den här bilden. den känns dekadent, lite som att jag var på en dagfest hos en filmproducent nånstans i los angeles på 1970-talet.

parkhänget fortsatte. oftast i tanto. kenneth och evelina var så unga här, nu är de tvåbarnsföräldrar ❤

precis som den här donnan.

när vi inte hängde i tanto hängde vi på debaser, med roggan bland annat. roggan hade vi lärt känna på spraydate. han är också extremt lik min kusin så de första trettio gångerna vi hälsade på varandra ute blev jag tvungen att nämna det för honom. otroligt charmigt, eh.

det här är typiska 2006-färgkombinationer skulle jag säga.

vid sällsynta tillfällen hängde vi också norr om slussen. här i humlegården i väntan på att depeche mode skulle spela på stadion.

mycket hinner hända på tretton år. kärleksrelationer tar slut, även om hannas dåvarande kille för ett par år sen helt plötsligt dök upp i ett helt annat sammahang som arbetskamrat till mina kompisar björn och mattias. stefan finns inte längre hos oss, det är fortfarande helt obegripligt. men jag är glad att hanna fortfarande finns kvar i mitt liv.

år 2006 hade hanna för övrigt den ultimata rocklooken. ingen kunde se så dekadent och samtidigt så snygg ut som hon.

så mycket obegripligheter som äger rum på denna bild.

det blev dags för vår tradition the annual white russian marathon, då vi drack vitryss i vinterviken och badade.

jag cyklade överallt och överanvände hjälm.

fikade på louie louie.

välkommen till den kommunistiska matklubben i aspudden, där vi diskuterar maos lilla röda över en bit mat varje vecka!

ibland tog vi oss till trädgården! 2006 låg det på fleminggatan, alltid lång kö in (hade inget trädgårdenkort) och alltid ännu längre kö till tjejtoan. men uppenbarligen roligt ändå. har för övrigt fortfarande kvar den där adidasträningsjackan. bra köp uppenbarligen.

på trädgården kunde man dansa, eller slåss.

efterfest hos moas kusin jonas till tonerna av obegripligt instrument (förlåt grannarna).

så här tretton år senare tycker jag att min klädstil var otroligt fascinerande. så skikig och samtidigt matchande på samma gång.

jag lärde min mobiltelefon alla fula ord jag kunde. inget att skämmas för, eh,

på tal om fyllo: jag hittade en förresten bild på klänningen som fick en fullgubbe att utropa: här kommer gb-gubben!

orange och 70-tal var ledorden i vår lägenhet i aspudden. besticken har jag för övrigt fortfarande kvar, om än i decimerad skala.

älskar tekniken här! här står vi och väntar på tunnelbanan in mot stan. en inte för avancerad gissning är att vi är på väg till debaser.

nattbad på långholmen en sommarnatt som aldrig ville ta slut.

#2018bestnine på instagram

december är ju som bekant summeringarnas tid i bloggvärlden och nu har vi kommit till de mest gillade bilderna på instagram. förra året fick alla mina nio bästa bilder över 100 likes, i år sprängde jag 200-likesgränsen. (intressklubben antecknar va?). allt som allt fick jag 11 077 likes fördelat på 139 inlägg.

9. på nionde plats kommer detta gröna hus i savannah, mitt näst sista foto innan vi satte oss på planet och åkte hem till stockholm. ett riktigt bra spanläge från verandan, skulle lätt kunna tänka mig att bo här. 125 likes.

8. på plats nummer åtta kommer detta 1/4 skillingmynt från 1807 som jag hittade när jag grävde i grönsakslandet på julita. vårt torp dyker upp på en karta från 1850 så det här är förmodligen en hälsning från den första familjen som bodde här. 128 likes.

7. boom shackalack, ja tack! det här rosa huset i savannah kan jag också tänka mig att bo i. 130 likes.

6. låt inte piffigheten lura er. detta var precis efter bokmässan och jag var helt slut. men uppenbarligen mycket nöjd över att ha överlevt bokmässan. 132 likes.

5. i februari blev det riktigt varmt i savannah och magnoliablommorna slog ut i forsyth park. 135 själar törstade efter våren och tryckte gilla.

4. katarina kyrka i vinterskrud, som jag tog förra veckan. 141 likes.

3. ”senaste gången jag bar randigt utbrast en fullgubbe: här kommer gb-gubben! vi får se vad som händer idag”. 148 likes.

2. min favoritbild från 2018. detta är jag i mitt naturliga habitat, på en veranda i amerikanska södern. 157 likes

1. #knytblus. 254 förkrossande likes.

vill man följa mig på instagram heter jag @nostalgifabriken

nostalgifabriken genom linsen 2004

jag har så sinnessjukt mycket foton som ligger och skräpar på allehanda hårddiskar. tidigare har jag tänkt att bilderna var tagna för inte så himla längesen. att jag umgås med samma människor och gör ungefär samma saker då som idag. men för ett par månader sen var jag på jakt efter ett specifikt foto och blev tvungen att gå igenom en massa bilder. det fick mig att inse att det visst har hunnit hända lite under de 14 år jag har fotat min vardag. (min andra tanke var ”herreguuud, jag har blivit gammal!”)

eftersom det är för mörkt för att fota vintertid så tänkte jag bjussa på ett par bilder från 2004. so here goes, the best of nostalgifabriken, 24 år.

år 2001 började jag hänga på internetcommunities, som det hette på den tiden. mestadels spraydate faktiskt – det här var ju i sociala mediers barndom så man fick ta lite det som erbjöds. i alla fall, det var där jag lärde känna ann (eller pluppie) och kenneth, som har tagit den här bilden utanför min första lägenhet på bergsundsdagatan (och vars namn på spraydate jag tyvärr glömt bort).

den här tiden har på många sätt format hela min bekantskapskrets. jag dejtade en del men allra mest lärde jag känna kompisar. bilden på min och ann är en gammal klassiker och var med i alla mina fotoalbum på de communities jag hängde på under alla år, först spraydate, sedan skunk och till sist helgon.

en suddig bild på lite white russian-ingredienser, jahaja, kanske inte så spännande. men år 2004 var året då en kär sommartradition skapades, nämligen annual white russian marathon, även kallad vitryssen. den infaller första lördagen i juli och då ses man tidigt på dagen i vinterviken för att dricka white russians och bada. originaluppsättningen var jag, kenneth och ann, men på senare år har vi lämnat över stafetten till andreas. senaste gången jag deltog var 2011, så nästa år får jag skärpa mig och börja dyka upp igen. notera förresten underläggen, ett tag var jag helt besatt av att lägga pärlplattor.

och på tal om andreas, här förbereder jag mig för andreas 30-årsfest på hasselbacken medelst oasis första skiva, en klassiker redan år 2004.

minns att jag var mäkta imponerad av att andreas hade hyrt lusthuset på hasselbacken för sin fest. alla jag umgicks med var äldre och hade fasta jobb med fasta löner medan jag evighetspluggade.

andreas är förresten också ett fynd från spraydate, fast på den tiden hette han motivated_slacker. själv hette jag oskuldens_hyena, efter den här låten:

låten spelades ofta på min stammisklubb sunkit, en klubb som första måndagen i månaden spelade sunkadelica, det vill säga äldre bradålig musik med fåniga texter. det känns onödigt att påpeka att det var många män på spraydate som missförstod referensen …

bjussar förresten på en annan sunkadelicafavorit, följ med mig hem av gunnar winald, som spelades många gånger på efterfest på bergsundsgatan 9 (förlåt i efterhand alla grannar). den innehåller bland annat den episka textraden ”åååh, ensamhet, jag bjuder på ett glas vin och en macka”:

jag och kenneth. en annan typisk accessoar från det tidiga 2000-talet: nyckelbanden. minns att jag var så sjukt nöjd över att ha kommit över ett p3-nyckelband. kanske man kunde lura någon att man jobbade på radion?

jag, kenneth och helena (eller kigis som hon hette på spraydate). ann och kenneth hade båda digitalkameror och jag var mäkta avundsjuk på dem. men ibland fotade jag med min analoga kamera ändå, som här i bastuparken.

jag kommer förresten aldrig att kalla bastuparken ivar los park. det heter bastuparken, punkt.

till sist: helvete vad jag längtar efter sommaren nu.

#2017bestnine på instagram

det är dags att summera instagramåret med mina nio mest gillade bilder på instagram.  förra året sprängde jag ju hundralikesgränsen och i år kan jag nöjt konstatera att alla mina mest gillade bilder hamnade över hundragränsen. känner mig fånigt förnöjsam över detta. men nog babblat om detta, låtom oss gå igenom bilderna istället!

9. på plats nummer nio har vi ett sensommarvisby med stockrosor gone wild. 113 likes.

8. jag gästbloggade på debutantbloggen och behövde en presentationsbild. tvingade andreas att ta ett kort på mig där jag såg ut att vara nere med kulturen men ändå ung. tycker iofs att jag ser ut  som min mormor på denna bild, så kanske inte så ung ändå … 114 likes.

7. även avsaknad av gröna fingrar kan leda till något bra. extremt dålig gallring i grönsakslandet resulterade i 116 likes.

6. ja, vad ska man säga. jag älskar smöriga spegelreflektioner. denna tagen på julita under joggingtur. 118 likes

5. person som begrundar lifvet utanför kallis i visby. 118 likes.

4.  samma upplägg på nummer fyra. har hittat ett vinnande koncept med andra ord. 120 likes.

3. oavsiktlig klädesmatchning inför sommarmingel på jobbet. 121 likes.

2. magisk skog på landet. 128 likes.

1. brände av min mest gillade bild redan den 4 januari i år. vintrig allé på katarina bangata. 129 likes.
på tal om snö har vi alltså åkt till andra sidan jorden bara för att bli förföljd av snö. igår när vi åt lunch var snöovädret (!) som just nu härjar i amerikanska södern det enda som personalen pratade om. vad är oddsen?!

jag har köpt en ny kamera!

min gamla trotjänare canon 5d tar ju fantastiska bilder men är rätt stor och bökig, så när en kompis uppgraderade sin kamera passade jag på att köpa hans gamla, en fuji x-e2. tyvärr ingick inte överföringssladd till datorn och har inte orkat sätta mig in i nymodigheten lokalt wifi som för över bilder till datorn utan sladd så har inte kunnat komma åt sommarens tagna bilder. men i veckan gjorde jag slag i saken och köpte en sladd.

ska jag vara helt ärlig så har inte fotoinspirationen funnits på ett tag. är inte ute i sociala sammanhang på samma sätt som jag var yngre, så kameran åker allt mer sällan fram. dessutom står jag och stampar rent bildbehandlingsmässigt, hoppar från stil till stil och är inte konsekvent i min bildbehandling. än så länge har jag bara kit-objektivet men planerar att köpa ett bra fast objektiv, så förhoppningsvis får jag en nytändning, annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra.

i alla fall, det här är vad jag har pysslat med under våren och försommaren enligt min kamera:


tagit bilder på menlösa blommor.



tagit bilder på otroligt viktiga blommor. eller ja, grönsaker om man ska vara petig. behold, om såhär tio år kommer vi titta tillbaka på detta och tänka: det var här som grunden till emmas jättegröna fingrar lades.
calle har haft en lite annan approach. istället för att anamma min filosofi (bara göra och hoppas på det bästa), så förkovrar han sig i hur man faktiskt gör när man beskär äppelträd och sånt där. men det är ju nästan som att fuska tycker jag.

hittat ett nytt härligt stadshäng: boule bar tanto. samt druckit aperol spritz en masse. vill dock utfärda en varning om ni hade tänkt att dricka aperol spritz på sjöfartshotellet: don’t! två spritzers för det facila priset 308 kr, att jämföra med den gamla trotjänaren mosebacke med i princip samma utsikt där två stycken går loss på det betydligt trevligare priset 230 kr.
billigast såklart är att göra hemgjorda. är man samtidigt på landet kan man dessutom strunta i att bära en stadsvärdig outfit.

har luftat katten, som hittills inte fått en endaste fästing. och när vi ändå är på temat djur: hur härligt har det inte varit med i princip myggfria kvällar i sommar?! även om det inburit täckjacka från tiotiden på kvällen eftersom det varit så kallt.

tagit en sur selfie i mockfjärd. de där mörka ringarna under ögonen säger ungefär hur arbetstempot i våras var.

ätit falafel på falafelbaren på ringvägen (som numera heter något annat. baren alltså, falafel heter ju fortfarande falafel).

fyndat på loppisar i stan. jag har sagt det förr och jag säger det igen: det är i stan alla bra loppisfynd görs på sommaren. konkurrensen är obefintlig eftersom alla tar sikte på landsbygdsloppisar (som dessutom höjer priserna på sommaren), moahahaha!

firat midsommar på landet. även om det var på håret.

såklart att det regnade en skvätt på midsommaraftonskvällen.

loppisfyndat utebord för 40 kr, läst och druckit gin och tonic istället för att måla sagda loppisfyndade utebord. och ungefär där började min semester, som jag tänkte att vi tar i ett separat inlägg.

en reseguide till havanna

jag måste erkänna att havanna inte stod högst på listan när vi i vintras pratade om vart vi skulle åka för att undkomma snö och slask. calle har velat åka dit länge och med tanke på att jag har fått bestämma destination till alla våra gemensamma resor kändes det inte mer än rättvist att det blev havanna. eller ja, lite mindre orättvist i alla fall.

mina topp tre favoritgrejer på semestern är att äta, data och shoppa. det tänkte jag att jag nog kunde glömma för denna resa. och även om mina farhågor inte helt besannades så blir det nog ingen repris. voilà en reseguide skriven av en som inte föll pladask, men plockat ett par russin ur kakan, allt för er skull!

internet och wifi i havanna

vi börjar med det viktigaste först: FINNS DET INTERNET PÅ KUBA? svar ja. på senare år har den kubanska staten lättat på restriktionerna och det finns wifi lite överallt i havanna, bland annat på vissa hotell, wifispottar på stan, fik och en del restauranger.

även om du hittar ett olåst wifi måste du köpa ett etecsa-kort för att kunna koppla upp dig på internet. det köper du i de statliga telekommunikationsbutikerna (etecsa centro de comunicationes) eller som vi gjorde, bo på ett hotell som säljer internetkort i receptionen. fördelen med att köpa kort på sitt hotell är att man slipper stå i (ofta lång) kö. ett kort med en timmes surfpott kostar 3 cuc (ca 27 kronor), en ganska saftig summa för en kuban med en medellön på 250 kronor i månaden alltså. facebook och instagram är tillåtet men inte snapchat. wifispottarna är populära ställen att hänga på som synes.

boende
vi bodde som sagt på hotell, men vill man ha en lite mer genuin upplevelse ska man bo på ett casa particular, dvs boende i privat regi. (plus att det kan vara trevligt att gynna privatpersoner). vi bodde på hotel saint john’s i stadsdelen vedado. hotellet är ganska sunkigt men ligger centralt vid den stora gatan la rampa, och med fantastisk havsutsikt. öronproppar rekommenderas pga disco på hotellet och dånande airconditioner. om jag någonsin åker tillbaka till havanna och bor på hotell skulle jag nog bo på hotel nacional där superkändisar hängt sedan trettiotalet och framåt.


pengar
kuba har två valutor, cup eller moneda nacional som kubaner använder, och cuc eller kubanska dollar som turisterna använder. en cuc motsvarar 25 cup. när man reser till kuba får man ofta rådet att försöka få tag på cup för att det blir billigare, men ärligt talat tycker jag det känns så jävla sniket och snålt, för det är inte jättedyrt på kuba.

en annan bra grej med att bo där vi bodde var att det fanns en bankomat med möjlighet att ta ut pengar från ett mastercard (inte helt vanligt än, det var först i somras som det gick att ta ut pengar med mastercard har jag för mig). se till att inte bli helt pank mellan uttagsvarven, ibland funkar inte bankomaterna pga oklar orsak.

göra
tio dagar i havanna är ungefär fem för mycket. om jag mot förmodan åker till kuba igen kommer jag nog åka ut på landsbygden. efter ett par dagar fanns det helt enkelt inte så mycket att göra. förutom att äta och dricka, som vi kommer till lite senare i guiden. nedan ett par höjdpunkter.

museo de la revolucion
allt du vill veta om den kubanska revolutionen och lite till, med autentiska kulhål i väggarna från revolutionen, inrymt i det gamla presidentpalatset. ett hederligt old school-museum med montrar i långa rader fyllda av text, foton och prylar. här kan du också beskåda granma, den båt som transporterade fidel, che och de andra mot kuba och den stundande revolutionen. otippat nog drack jag den bästa drinken på kuba på kafét i bottenvåningen, en färskpressad citronsak som var väldigt pigg och härlig.
calle refugio 1, habana

besök i en tobaksfabrik
ett solklart fall för hälsovårdsnämnden. vi skulle egentligen gå till romeo y julieta-fabriken, men den var visst stängd så vi blev anvisade till en fabrik i närheten. egentligen skulle man köpa biljett på den statliga turistbyrån, men det löste sig genom att vi betalade direkt till guiden. sedan smyghandlade vi cigarrer i omklädningsrummet av arbetare som får en del av lönen i cigarrer. vet inte hur många lagar som bröts där, men lite spännande var det.

havana club-museet

ganska turistigt men ändå intressant med en bra guide som berättade om rommens historia. plus att man fick pilla på spännande spritframställningsverktyg från 1600-talet.
avenida del puerto 262, esquina sol, habana vieja

strandhäng

en halvtimme med taxi från stadskärnan hittar du ganska överfulla, smått skräpiga stränder. men om du enbart fokuserar på solen, värmen och håller blicken stadigt på havshorisonten blir det en ganska trevlig upplevelse ändå. på vägen dit fick vår taxi punktering mitt på motorvägen. efter att ha ställt ut en triangel typ tio meter från bilen gav sig chauffören ut på mitt på vägen för att byta hjul. calle står bredvid och agerar nervöst lagd turist.
santa maria del mar, habana

museo nacional de bellas artes

fina lokaler, helt okej konst.
calle trocadero, esquina zulueta y montserrate

restauranger och barer
här ska du få ett ovärderligt tips: ta med dig engångsnäsdukar och handsprit ut på stan. många restaurangtoaletter är uthyrda till madamer som mot en liten kostnad städar och ger dig toalettpapper. men väldigt många har varken toapapper eller tvål. så, då var det sagt.

el cocinero
denna restaurang och bar ligger i en gammal fabrik där man tidigare framställde matolja. hipster-o-metern slog i taket direkt. baren ligger i själva skorstenen, som är nersläckt sånär på ett ljusspel, så sjukt coolt. bredvid ligger nåt slags konstnärsgrejs, men det var stängt när vi var där på grund av något event. kan inte nog rekommendera detta ställe!

//www.youtube.com/get_player

calle 26, entre calle 11 y calle 13

espacios
kan med fördel klämmas in under samma runda som el cocinero, det är bara att gå över bron och sedan svänga vänster efter ett tag. håll ordentlig koll på gatunumren och låt dig inte avskräckas av att det ser ut som ett vanligt bostadshus. vi var här vid 17.30 och det var redan fullt ös. fluffiga och gulliga hönor pickar på bakgården. pizzan är mycket bra.
calle 10 no 513, entre 5ta y 7ma, miramar

el chanchullero
litet hipsterställe i habana vieja som är lätt att missa. supertrevligt, superfullt. gå upp till takbaren.
teniente rey 457, entre bernaza y el cristo, habana vieja



el dandy
lite längre ner på samma gata som el chanchullero ligger denna supertrevliga bar. ägs av svenskar = hipstrigt.

304 o’reilly

vi åt en helt fantastisk hummer här, jättegod och väldigt fräsch mat! drinkarna är sjukt goda och stora.
o’reilly 304, entre habana y aguja, habana vieja

waoo snack bar
detta ställe är känt för sina bra drinkar, speciellt gindrinkar. jag drack en remarkabel gin och tonic med kanel där bartendern satte eld på en kanelstång innan hon sänkte ner den i drinkglaset (som påminde mer om ett kupigt rödvinglas). stången pyrde i glaset medan man drack så drinken fick en finfin rökighet. måste testa detta hemma!
calle 25, mittemot hotellet habana libre, vedado

la paila fonda
ett stenkast därifrån ligger la paila, en trevlig utomhusrestaurang. de serverar billig, god och rustik kubansk mat, dvs mycket grillat kött och bönor. calle blev helt galen i stället så det slutade med att vi gick dit två dagar på raken för att äta. inte mig emot då det sprang en massa katter i buskarna på uteserveringen.
esquina calle 25 y calle m, vedado

hemingway på kuba
trots att jag aldrig läst en rad hemingway känns det som om jag har jagat den stackars karln runt hela jorden. när vi var i florida keys besökte vi hans bostad och härjade loss på hans favoritbarer och nu i havanna gjorde vi ungefär samma sak.

bodeguita del medio och la floridita
hemingway har gjort dessa två barer odödliga genom uttrycket ”my mojito in la bodeguita, my daquiri in el floridita”. gillar man att trängas med turister och dricka mediokra drinkar så är det ett himmelrike.

som man tänker sig att det ska varat:

verkligheten:

la bodeguita: calle empredado entre cuba y san ignacio,  habana vieja
la floridita, obispo 557, esquina a monserrate, habana vieja

hotel ambos mundos
innan hemingway flyttade ut till sin finca bodde han i långa perioder på hotel ambos mundos. här påbörjade han bland annat for whom the bell tolls och för en liten peng kan man få en titt på hans hotellrum. ett tips är att ta en drink på takbaren efteråt.
obispo 153, habana vieja

finca vigia


en halvtimme med taxi tar det att åka till hemingways finca som ligger lite utanför havanna. har ju som sagt inte läst en enda rad hemingway men inredningsstilen är det ju sannerligen inget fel på. skulle säkert också kunna drämma iväg ett par nobelprisvärdiga berättelser om jag fick omges av detta dagarna i ända.
finca vigia, san francisco de paula