#spotifywrapped2021

det är dags att sammanfatta musikåret. blir 2021 året då jag slipper plastcountryns förbannelse? det vore onekligen skönt att ha ett år med erkänt bra musik mellan plastcountry och, som jag förmodar, barnvisor av olika slag nu när man blivit förälder™. häng med på den nervkittlande resan för att få reda på hur det gick!

19 547 minuters lyssning är i runda slängar en förbättring från förra året med ca 4000 minuter. det motsvarar ungefär det antal minuter jag vanligtvis lyssnar på under andra år. kan detta ses som ett friskhetstecken? vi scrollar vidare och ser.

topplåten, en vemodig historia. men ingen plastcountry i alla fall, puh! anledningen till att den här ligger etta är nog en slump. det är första spåret i min lista där jag samlar nyupptäckt/återupptäckt musik för 2021.

på topp fem hittar vi inte heller någon plastcountry, hurra! även om rayland baxter förvisso kommer från nashville så klassas hans musik ändå som alternativ country, tur för mig. jag tycker för övrigt att chemtrails over the country club är en genial titel. och kanske också lana del reys bästa låt?

min ljudaura är förvånande nog hoppfull och transcendent. tror jag har plastcountry och klassisk musik (som jag lyssnar på när jag jobbar) att tacka för detta.

i år hade jag bara lyssnat på 140 genrer i jämförelse med förra årets 452. antingen har jag blivit väldigt ensidig eller så har spotify städat i sina genrer.

nästa bild visar mina mest lyssnade genrer. det är här det kommer avslöjas om jag lyckats bli av med mitt guilty pleasure-lyssnande.

BOOM, we are back on track! även om genrelistan ser ut som om det är min 76-åriga pappa som lyssnat istället. men ingen contemporary country så långt ögat ser!

årets enda podcast jag lyssnade på var true crime-podden your own back yard. känns som att true crime är helt dött nu va?

kacey <3. som förra året, och året innan det. kacey släppte ju nytt album i somras, men jag tycker det är svårlyssnat. det är en fantasilös och utsuddad produktion där hennes magiska röst och bitterljuva texter inte kommer till sin rätt. jag var så besviken faktiskt.

musikåret 2021 kan sammanfattas med ljuva stämmor och gamla godingar. det kan jag leva med. vill du lyssna på mina 101 mest lyssnade låtar finns listan här:

blev tvungen att göra en egen lista och kopiera in låtarna eftersom länken för spotifys egen lista av någon märklig anledning går till någon gothares topplista …

tidigare listor:

2020
2019
2018
2016 (finns några rader om musik i årssammanfattningen)
2015
2013

en väldigt festlig dag förra veckan

här står jag i blomsteraffären och ska precis skriva något käckt på ett kort.

vadan detta? jo, här ska gås på bokrelease!

i förra veckan var jag alltså på mitt första bokmingel sen pandemin startade. jag kan knappt tänka mig något mer välförtjänt att fira än just tillkomsten av en bok: hundratals timmars hårt arbete av självaste författaren men också av förläggare, redaktörer, produktionskoordinatorer, omslagsmakare, inläsare med mera med mera.

när jag jobbade på pocket shop var minglen vardagsmat. jag har firat böcker på i princip alla bokförlag, på fina restauranger, i obskyra bergrum, på ambassader, på skärgårdsöar, och givetvis på självaste nedre manilla. men när jag bytte jobb till förlag blev minglen färre (och till 90% med en själv som arrangör), och när pandemin kom avstannade de helt. men nu så!

jag var lite tidig innan jag skulle möta min kollega mia, så jag slank in på myrorna på adolf fredrik. provade en yllehatt men det blev inget köp.

är det förresten nåt jag saknar post-barn är att få gå på loppis ostörd och bara glo på saker. blir så lugn av detta. är det fler än jag som har detta som terapi eller är det tecken på en allvarlig störning?

om ni förresten undrar vad jag har gjort av mitt barn är så kan jag meddela att hon var hemma med sin far. min amning kom aldrig riktigt igång så nu blir det ersättning för hela slanten. fördelen är att man kan kvista iväg på såna här saker. nackdelen visar sig mitt i natten när man måste vakna ordentligt och gå upp och fixa i köket med ersättning för att mata.

karin blir intervjuad av sin förläggare ebba. jag var förläggare för karins debut tio platser du måste besöka efter min död när hon låg på vårt förlag, men idag firade vi tillblivelsen av karins tredje roman i befintligt skick. jag älskar böcker med premissen tilltufsad slash vilse person ramlar över ett spännande dokument och så nystas en hemlighet upp, och gärna något historiskt så att man kan googla loss och lära sig mer. här åker en kvinna till sin stuga i fjällen och hittar en berättelse från anarisolyckan, något som visar sig ha påverkat hennes familj mer än hon trott. detta är rakt upp i min gränd alltså!

jag tyckte så himla mycket om att jobba med karin och hennes texter. ska börja läsa hennes nya så fort jag läst ut den bok jag håller på med för tillfället (bonjour tristesse om nån undrar). tänker att jag varvar med ljudboken, dels för att det blir en hel del promenadtid men också för att min favorit frida hallgren läser in.

som jag har längtat efter detta!

skansen vintage

förra veckan fick jag ett mejl från skansen som berättade att de har börjat gallra ut kläder och andra tyger från sent 1800-tal och framåt. prylar som tidigare använts i verksamheten men som nu läggs ut till försäljning i skansenbutiken under namnet skansen vintage.

skansenbutiken är ju en av mina bästa butiker i stockholm (och ett av förra årets loppisledord), så vid lunchtid kastade jag mig på båten (prylar känns så mycket viktigare än mat om jag ska vara ärlig). under båtfärden byggde jag upp scenarier i huvudet att det var superlång kö in i butiken och att allt skulle vara utplockat när jag väl kom in. men som tur var visade det sig inte alls stämma, den enda besökaren i butiken var en japanska med munskydd som blev alldeles förskräckt när jag ångade in, alldeles svettig och andfådd. och när pulsen gått ner till det normala hittade jag så himla mycket fint.

kvinnan i kassan berättade att skansen planerat att ta uti med utgallringen i flera år, men att man inte riktigt fått tid till det. förrän nu. det var på något sett fint att höra, att man ändå hittar något positivt i allt elände som corona har inneburit. planen är att ha fler plagg och tyger till försäljning allteftersom de tar sig igenom samlingarna.

hon berättade också att hon fått reda på utförsäljningen tidigt i våras och att hon blev så himla GLAD när det sen visade sig att hon skulle jobba på dagen för lanseringen. och för varje plagg som jag plockat på mig sa hon ”åh, den HÄR är så himla fin, jag undrade precis vem som skulle välja den” och jag hörde att det verkligen var ett genuint påstående. så jag förklarade att allt kommer att älskas djupt hemma hos mig.

men nog prat, nu kollar vi på vad jag köpte!

en fantastisk underkjol i tjock bomull, eller är det kanske linne? oavsett vilket tycker jag den funkar att bära utan överkjol också!

en fin broderad duk. kanske har den en gång funnits i boktryckarbostaden, folkets hus eller kanske i någon av kolonistugorna på skansen?

ursäkta katten, det är liksom omöjligt att fota något utan att hon kommer och stör.

till sist: en superfin, superstor duk i tjock bomull eller linne.

jag passade också på att hämta ut mitt årskort på skansen. i dessa tider är det ju urviktigt att supporta kulturlivet, så har du ännu inte ett årskort på skansen är det bara gå in här och stödja stiftelsen på något av följande sätt.

med ett årskort får du dessutom 10% rabatt i skansenbutiken. kan meddela att den dragna rabatten var halva kostnaden för årskortet. ett besök till inför nästa släpp och jag har tjänat in hela årskortet, hehe.

lilla kultürlistan mars – the corona edition

under corontänen har min datoranvändning gått upp med 20% till smått fantastiska 18 h/dag. visste inte ens att det var möjligt?! i alla fall, här kommer lite random kulturplock anpassat till rådande omständigheter:

senaste filmen/tv-serien jag blev pepp på
en av de bättre läsupplevelserna jag haft de senaste åren är megan abbots coming of age-thriller dare me (med den något lökiga svenska titeln ”om du vågar”). ser nu att den kommit som tv-serie på netflix. trailen gör mig iofs inte så pepp, men denna måste ju ändå givetvis kollas upp!

senaste boken jag läste
lyssnar på nina wähäs testamente just nu. vet inte om jag överdoserat norrländska karga familjeberättelser, har lyssnat ungefär halva och tycker faktiskt den är lite småtrög. men den kanske ordnar till sig på slutet? och wähä är en fantastisk inläsare!

annars läser jag savannah-födda flannery o’connors novellsamling a good man is hard to find. har som projekt att läsa mer southern gothic, litteratur som skildrar amerikanska södern utifrån underliga karaktärer och märkliga händelser. inte helt lätta noveller att läsa, men de två första novellerna kan jag verkligen rekommendera. magstarka berättelser med småputtrig inramning som utvecklas till något helt halsbrytande. jag var inte riktigt beredd på det måste jag säga.

senaste låten jag lyssnade på repeat
dixie chicks har släppt nytt!

senaste restaurangen jag besökte
har dragit ner på utehänget till ett minimum på grund av, ja, nu vet vad, men beställde faktiskt hämtmat på pizzerian i vårt hus i förrgår.

senaste tv-serien jag sträcksåg
har klämt i princip allt på alla tjänster nu känns det som. men the outsider på hbo tyckte jag var bra. kanske för att stephen king inte lyckades förstöra slutet som han gör med alla sina berättelser? men kommer bli fett besviken om det inte blir en säsong två.

gillade också sex education mycket! som en brittisk skam. roligt, varmt och faktaspäckat på samma gång. önskar jag hade något sådant att titta på när jag var tonåring.

annars har vi gått tillbaka till gamla godingar (typiskt beteende i osäkra tider?). jag och kalle ser om den gamla hbo-klassikern carnivale (kanske inte fullt lika bra som jag kommer ihåg) och family guy (roligare än jag kommer ihåg).

senast inställda kulturevent jag var på (enligt devisen inställd spelning är också en spelning)
jag och mina kollegor skulle gå på lunchopera på operan i nästa vecka, men tyvärr är det inställt. annars har jag bokat in mig på vintuggs naturvinsprovning i slutet av maj, så hoppas vid gud att civilisationen finns kvar då.

månadens foto
guldbron kom till stan! jag och mina kollegor kunde följa spektaklet från första parkett från convendumhuset vid katarinavägen eftersom vi hyr lokaler där.

senaste teaterpjäsen jag såg
min kollega bia fyllde jämnt för ett tag sen och vi kollegor bjöd henne på pjäsen föddhora på teater brunnsgatan fyra, en slags mordhistoria om den före detta horan therese (fantastiskt gestaltad av lo kauppi) som letar efter sin försvunna vän marisol. precis innan föreställningen berättade en kvinna som tidigare varit prostituerad om sina torskar. man satte sig i teatersalongen med en stor klump i halsen efter det.

senaste filmen jag såg på bio
eh, kan det ha varit the green book? måste varit väldigt länge sen då. kan inte riktigt skylla på corona här känner jag. men gillade i alla fall mycket!

tre grejer jag vill rekommendera
så här i oroliga tider kan jag tipsa om intressant långläsning om 1500-talsprofeten mother shipton, englands svar på nostradamus, och hur hon blev ett mediafenomen som under århundradenas gång färgades av politiska skeenden och olika värderingar.

en essä av lite mer lättsam natur. tales from the boghouse, om historiskt klotter från englands offentliga toaletter.

hittade tips om denna på johanna bradfords blogg. 43 minuter mys när en härlig gudrunsjödén-tant visar upp sin villaträdgård i nacka. så himla vackert!

vi går på julmarknad och besöker drottningholms slottsteater

okej, nu tangerar jag gränsen för vad som kan anses okej att blogga om så här långt efter jul. alla julhatare får helt enkelt hoppa över det här inlägget. även om det inte är så mycket jul egentligen. mest en massa drottningholms slottsteater. ni kan väl scrolla lite snabbt och se om ni gillar det ändå?

here we go då: för ett par veckor sen mötte jag upp min kulturtantspartner in crime jenny för att spana in drottningholms julmarknad. fingrade lite på dessa grangetter, som onekligen hade något je ne sais quoi …

min blick hade också något je ne sais quoi …ordet galenskap ligger kanske närmast till hands för att beskriva.

jag har ju redan gnällt om att vädret inte var det bästa. och på vanligt svenskt manér skulle det bara bli värre. exemplifierat i denna stilstudie av blöta hundar.

som tur var slapp vi regnet ett litet tag eftersom vi hade biljetter till julvisningen av drottningholms slottsteater. den är inte bara världens bäst bevarade 1700-tals teater utan också den enda 1700-talsteatern i världen som fortfarande använder sig av originalscenmaskineriet regelbundet. rätt tufft.

vår förträffliga ciceron berättade om den lille parveln gustav III och hur han som liten brukade sätta upp diverse olika teaterstycken.

sidenote: jag älskar verkligen svenskt 1700-tal inredningsmässigt. gustavianskt kanske lite mer än rokoko (även om teatern verkar vara lite både och). färgstarkt men ändå lätt och luftigt liksom.

självklart tarvade splendören bilddokumentation.

och själva teatersalongen är ju så enastående grann.

scenens form är ganska ovanlig. den är väldigt smal och är med sina tjugo meter tydligen en av de djupaste i sverige.

jag och jenny bestämde oss att vi verkligen behöver se en föreställning här och det å det snaraste. fast vi får nog vänta tills att de släpper biljetter till säsongen 2020.

sen gick vi på loppis! berättar vad jag köpte i ett senare inlägg.

(jajädrar vilken cliffhanger va?)