lilla kultürlistan juli

juli-listan får bli en något decimerad version då jag förvisso fixat ett mobilt wifi för att hålla mig någorlunda uppdaterad, men är ändå långt från obegränsad data och streaming.

senaste filmen jag blev pepp på

ingen film, men däremot hbo-serien sharp objects! älskar ju gillian flynns stringenta dark places och sharp objects, till skillnad från gone girl som jag tycker är onödigt tjock och för pladdrig. lite osäker på om hbo ens har offline-läge och har inte orkat kolla efter men jag har av folks reaktioner hittilsl att döma något väldigt bra att se fram emot när jag kommer tillbaka från spenaten sen.

senaste boken jag läste

karen joy fowlers jane austen-klubben som jag hittade för en tia på myrorna i eskilstuna. älskade ju hennes we’re all completely besides ourselves när det begav sig. gillade också denna, men tror man hade haft mer utväxling av den om man också gillar jane austen (okej, svär  förmodligen i kyrkan här men tycker att jane austen ofta har för många karaktärer som introduceras samtidigt, vilket gör hennes böcker röriga och lite pladdriga).

annars är jag inne i ett stim. har läst klart the deep south, lyssnat färdigt på silvervägen av stina jackson (mycket bra, får norrland att kännas som usa = utmärkt!) ,gäddismmerskan av cecilia klang (vår egen produktion, lättlyssnad och charmig feelgood), för såna som oss av min kollega tiina nevala och henrik karlsson (mycket bra, passar dig som älskade one day av david nicholls. mirja turestedts inläsning av dialogen är för övrigt något av det bästa jag lyssnat på), nej och åter nej av nina lykke (ÄLSKADE denna! för dig som gillade gun-britt sundströms maken eller inger alfvén. välskriven, underbara karaktärer, hög igenkänning (jag är en blandning av inger till sättet och hanne i livssituationen) och bra inläsning. skrattade också gott åt jan, som är den siste att förstå vartåt hans liv barkar, trots att det är så uppenbart för precis alla andra).

senaste serien jag sträcksåg

glow säsong två är bättre än första, och då älskade jag säsong ett. här går vi mer in på karaktärernas utveckling, samtidigt som det såklart händer en massa roliga, rörande och konstiga saker.

senaste låten jag lyssnade på
lyssnade på en kortdokumentär på p1 om jackie shane, en trans-soulsångerska som lämnade amerikanska södern på 60-talet för kanada. låten any other way är så för-e-bannat bra!
https://open.spotify.com/embed/track/4zmDtYcImw2BMf7I6RMqGY

senaste restaurangen jag besökte
grekiska kolgrillsbaren i eskilstuna. hehe.

tre ställen jag vill rekommendera
på den här frågan vill jag nästan skriva ”pass”. jag befinner mig ute på landet och i eskilstuna så fantasin tryter en smula. men om jag hade varit kvar i stan hade jag nog passat på att rensa alla loppisbutiker på prylar. det är på sommaren det går att göra riktigt bra fynd i stan, konkurrensen är närapå noll. förutom möjligtvis på stadsmissionen på nytorget där man får fajtas med japanska, amerikanska och holländska turister.

vår nybyggda trapp är ett ställe jag kan rekommendera. passar lika bra till frukosthäng som till after bilskola-häng. enda problemet är alla getingbon under takpannorna till farstun. getingarna är dock väldigt slöa i värmen.

matpiraten i katrineholm är trevligt också. världens mest välsorterade matvarubutik med bra ekologiskt utbud och mat från all världens hörn. plus de har min favoritajvar <3.

Annonser

lilla kultürlistan juni

senaste filmen jag blev pepp på
inte en film, men väl en tv-serie. tv-adaptionen av dan simmons bok the terror. verkar så JÄVLA OBEHAGLIG.

senaste boken jag läste

är ÄNTLIGEN klar med gone with the wind! fortsätter på söderntemat och läser nu the deep south av paul theroux. jag gillar, kanske mest på grund av ämnet, för den är flyktig och stundtals väldigt generaliserande. också fascinerande att läsa hur en amerikan exotiserar en del av sitt eget land. fast jag är verkligen inte mycket bättre jag, men jag kanske är ursäktad eftersom jag bor i sverige?

annars har jag precis avslutat lyssningen på en av ”mina serier”: ögonvittnet av anna bågstam. är otroligt jävig, men satan vad bra den är. hehe.

lyssnar nu på silvervägen av stina jackson. får gillian flynn-vibbar vilket alltid är bra i min bok.

senaste serien jag sträcksåg
vi kollar på this is us som har tokhyllats i usa. jag tycker den trycker lite väl ofta på precis-här-är-det-tänkt-att-du-ska-gråta-knappen men likförbannat sitter jag och bölar så uppenbarligen funkar det.

senaste låten jag lyssnade på repeat
this is america med childish gambino.

senaste föreställningen jag såg
ska jag fortsätta med kulturlistan inser jag att den här rubriken ofta kommer eka tom. jag är helt enkelt inte så kulturellt bevandrad i teatervärlden.

senaste restaurangen jag besökte
efter att vår brf-stämma blev klar en och en halv timme tidigare än planerat firade jag och calle genom att gå på restaurang china på ringvägen. noterade att maträtterna blivit mindre och dyrare, men det är i alla fall fortfarande lika gott.

tre ställen jag vill rekommendera
bubbel på mälardrottningens däck. båten vid riddarholmen är ett sjukt bra aw-häng en minuts gångväg från jobbet. bra solplatser och du slipper trängas med folk, helt perfekt med andra ord!

öl på bleck. förr om åren fick man ju aldrig plats på deras uteservering, men nu har de byggt ut. fortfarande lika få toaletter men det är sånt man får smälla i sig när man väljer hipsterhak.

vin på vina. vinbar med köpenhamnsk feeling. gillar att sitta i baren eller på uteserveringen.
tre favoritgrejer
superduperdoftande mimosatvål på öob för en spottstyver.

mama’s ajvar, också från öob. tre gånger så dyr som vanlig ajvar, men tio gånger så god. jag är på riktigt besatt.

vinho verde. fy fan vad gott det är.

torparpremiär, kosläpp och loppisfynd

alltså, hörrni, jag vet att det är dödstråkigt att prata väder, men måste ändå säga: VILKET JÄDRA VÄDER VI HAR HAFT I MAJ!

vi skippade landetpremiären på valborg pga tio grader och regn, vilket kändes himla trist men nödvändigt eftersom vi inte fick sotat förra året (sotarn var sjuk den dagen och det var tydligen enda chansen på hela året enligt skorstensfejarmästarna). hade kanske inte varit en biggie om det inte var så att det inte hade blivit sotat på sexton år. elen är dessutom lite för klen för att klara ett element. men nu ska jag sluta tjata om våren som aldrig kom utan istället gå på om sommaren som kom med besked!

maj ute på torpet började med kosläpp. hade vi varit i tid så hade vi sett det som alla vallfärdar för att se, nämligen ystra kor som knashoppar ut ur ladugården. men vi var som vanligt ett par minuter sena och fick nöja oss med eftersläntrarna.



alla andra besökare var dock ute i tid. så sabla mycket människor alltså. till nästa år har vi en plan för hur vi ska outsmarta alla och få superbra platser, moahahaha.



sedan korsade vi vägen och gick in på julita gård för att hämta ut våra årskort. hett tips till er för nästa år: under kosläppshelgen är det gratis inträde på gården. ett annat tips: undvik caféet. de har fina grythyttanmöblemang men världens mest oinspirerade meny. och eftersom man inte kan äta stolar eller bord så kommer du bli fattig och otillfredsställd och kanske även lite fortsatt hungrig. har inga problem att betala mycket för god mat, men blir fan irriterad när matställen skriver ut checkar de inte kan lösa in på grund av noll konkurrens. man känner sig så sjukt lurad. käka istället på pizzerian i äsköping, som är mycket mer prisvärd.

så, dagens gnäll utfärdat. moving on!

ingen torpetpremiär utan loppisrunda, det är sen gammalt. loppisrundan var en extremt bra sådan skulle jag säga. metallskålen är perfekt för att ha två-tre flaskor vin eller bubbel liggande på en isbädd. vi kommer kunna tillgodose alla våra torpbesökares alkoholpreferenser och dessutom hålla dem nedkylda, det känns ju oerhört tryggt. den lilla morteln utan stöt är perfekt för flingsalt. blåvitt porslin som vanligt och fina tändsticksaskar för att kunna tända levande ljus med stil.

är extra nöjd med solliden-askarna. jag köpte två för att kunna ge bort en till min kompis jenny som har jobbat på skansen. på det hela taget en mycket bra torparpremiär!

lilla kultürlistan maj

senaste filmen jag blev pepp på

såg i, tonya i veckan. jävlarr vilken film alltså!

senaste boken jag läste
precis som i april harvar jag på med borta med vinden. jag började på den i september (med ett uppehåll dec-feb då jag var i usa och inte orkade kånka med mig den). är nu på sidan 550 nånting. det går framåt. annars lyssnar jag på niklas natt och dags 1793 men var lite ouppmärksam där i början och nu kan jag inte för mitt liv förstå vem av karaktärerna det är som har lungsot och vem det är som saknar en arm. eller är det en och samma person? ytterst oklart.

senaste serien jag sträcksåg

wild, wild country som handlar om hur bhagwansekten bygger en utopisk stad mitt ute i obygden i oregon. fantastiskt soundtrack förresten.

senaste låten jag lyssnade på
det blir en hel skiva, you don’t own me anymore med secret sisters. passar alla som gillar first aid kit skulle jag tro.

senaste föreställningen jag besökte
lyssnade på opera i guldfoajén på kulturnatten, räknas det?

senaste restaurangen jag besökte
pat’s place på folkungagatan som serverar thailändska tapas. mycket gott och hyfsat billigt.

tre ställen jag vill rekommendera


kattstallet stockholm. superkonstigt ställe inrymt i ett garage i vällingby. men de har katter, loppis och ibland temafika i sitt café. jag var där på afternoon tea och jag blev helt golvad av kvaliteten på alla godsaker. detta är godare än afternoon tea på grand hôtel, jag skämtar inte! dessutom till det sjukt facila priset 60 kr för te och tre godsaker. vill man lägga till något mer kostar det en tia styck. supermycket vegangrejer. kolla deras insta för temafika-tider.

vi går vidare på temat katter. har du vägarna förbi savannah i höst så kan du gå på kattvinbar! för femton dollar i timmen får du gosa med katter medan du sippar vin eller meowmosas.

jag och johanna funderade på att gå på puppy and pilates på djurbutiken woofgang bakery i savannah, men det föll på att vi inte hade några egna yogamattor.

det finns för övrigt sex stycken woofgang bakery i savannah. folk älskar verkligen hundar i denna stad.

vi frotterar oss (nästan) med kultureliten i savannah

jag trodde att jag uppnådde min kulturella topp år 2015 när jag fick gå på manillafesten. nu har jag också nått in på självaste kultursidorna i dn. i senaste boklördag finns ett himla fint reportage där bland annat jag och min kollega bia pratar om hur berättandet formas i takt med ljudbokens intåg och som belyser ämnet från flera intressanta vinklar.

men det här med att skrapa ihop kulturellt kapital är ju svåra grejer alltså. innan jag och calle åkte iväg till usa hade vi (eller kanske mest jag då) en önskan om att infiltrera kultureliten i savannah. jag såg framför mig hur vi skulle proffsmingla på förstklassiga cocktailpartyn och delta i spirituella konversationer med antikhandlare, konstnärer och superfräcka designers. och självklart skulle vi, i egenskap av Förläggare Från Europa Och Som Dessutom Kan En Massa Om Jättegamla Grejer respektive Sylvass Journalist Som Kan Jättemycket Om Politik Slash Skönlitterär Författare Som Skriver Om Avslöjanden i Maktens Korridorer, tas emot med öppna armar alltmedan det kulturella kapitalet ymnighetshornsprutade (ja, jag är ganska säker på att det är ett ord) runtomkring oss.

i realiteten lyste festerna förvånande nog med sin frånvaro. de flesta av våra konversationer med lokalbefolkningen gick ut på att beställa tacos, och de enda privata hem vi var hembjudna till var de hus vi hyrde. å andra sidan: tacos är gott och vi bodde fint så vi ska inte klaga.

men en gång hände det faktiskt att calle pratade med en annan författare under savannahs bokfestival. en annan gång minglade vi med Kulturella Personer och Lokala Makthavare på ett Väldigt Kulturellt Event, se bildbevis nedan!



det kulturella eventet i fråga var deFine art som arrangeras av scad, savannah college of art and design, och som de kulturkoftor vi är var vi såklart där. (dessutom var det gratis)

med en befolkning på 140 000 är savannah ingen gigantisk stad men både kultur- och restaurangutbudet kan mäta sig med långt större metropoler, till stor del tack vare scad. den onaturligt höga koncentrationen av amerikanska konstfackshipsters som glider runt på stan är också något som skyllas på scad. vogue påstår till och med att savannah är det nya brooklyn vilket torde resultera i hela södermalm vallfärdar dit inom en snar framtid. eller ja, det har väl redan börjat eftersom vi precis var där.

att lärosätet påverkat stadens utveckling i så stor grad har inte skett helt utan kontroverser. ägarnas entreprenöriella sätt att driva skolan kombinerat med en aggressiv plan för att köpa upp byggnader har gjort dem till en av de största fastighetsägarna i savannah och en kommersiell maktfaktor att räkna med. som en krönikor i lokaltidningen uttryckte det: vi kan inte enbart lita på att stans ekonomiska tillväxt ska vara beroende av turister och designstudenter.

men med ett litet glas vin i handen lärde vi oss att älska makten och konsten. ja, till och med stans hipsters.




och ja, hörrni, här är det ju på sin plats att varna för extremt arty bilder nedan. svartvitt och allt.


två av mina favoriter:
fotografen melissa spitz som dokumenterat sin mamma.

nedan ett interaktivt ljudverk som skapar en kakafoni av ljud och som mattas av och ökar i styrka beroende på hur många personer som befinner sig i närheten och hur skuggorna faller över högtalarna.


när denna rafflande kväll med kultureliten var till ända gick vi och käkade tacos.

tacohej!

lilla kultürlistan april

senaste filmen jag blev pepp på

fick tips om kansas city bombers i någon blogg jag läste (kommer tyvärr inte ihåg vilken), med raquel welch i rollen som rollerderby-drottning. fick såna härliga flashbacks från när jag, hanna och katarina gick på rollerderby.

senaste boken jag läste
har harvat på med borta med vinden ett riktigt bra tag nu. kan inte rekommendera pga extremt rasistiska stereotyper. dessutom: är på sidan 400 nu och undrar när den beryktade juicy kärlekshistorien mellan rhett och scarlett ska kicka igång. hittills har de kyssts en gång, that’s it. en sak är dock intressant och det är hur scarletts karaktär skildras. hon får lov att vara egoistisk, chockerande ointresserad av sitt barn och en riktigt dålig vän. misstänker att det finns en sedelärande tanke här och att att hon kommer utvecklas till en god och härlig människa lite senare i boken (har alltså inte sett filmen och vet vad som kommer att hända). men än så länge är det så befriande att umgås med henne så att det nästan blir läsvärt.

varvar mellan att lyssna på ett jävla solsken av fatima bremner om journalistpionjären ester blenda nordström och en sista utväg av frederico axat, den senare har vi till bokcirkeln jag är med i via jobbet. kanske inget jag skulle välja själv, men hittills är den spännande.

senaste serien jag sträcksåg

sist på bollen med big little lies, men jävlar i min lilla låda vad den är bra! skådespeleriet mellan nicole kidman och alexander skarsgård är magnifikt. bra grej med att vara sist på bollen: inte så lång väntan till ny säsong.

senaste låten jag lyssnade på repeat
ja, det är väl något skämmigt i plastcountryväg. besparar er en länk.

senaste föreställningen jag var på
har inte varit på teater på ett tag så pass på den. men jag och jenny väntar ivrigt på att biljetterna till drottningholms slottsteater ska släppas för säsongen (vilket jag såg nu att de hade). i år kan man välja mellan pygmalion och syskonen i mantua. tydligen kan man också boka ett picknickpaket i anslutning till föreställningen som man kan äta i engelska slottsparken, fantastiskt!

senaste restaurangen jag besökte
jag och jenny hade skärtorsdagsdejt på thielska där vi skulle kolla den nya utställningen om rackstadspionjärerna, fast det visade sig att ”öppet som vanligt i påsk” inte inbegrep skärtorsdagen. så vi tröstade oss med att gå att äta på kineskrogen aberdeen. bästa stället! ligger supercentralt men man får alltid ett båsbord och maten är helt ok.

tre ställen jag vill rekommendera
om nu netflix är ett ställe vill jag rekommendera följande:

paris is burning – den kultförklarade dokumentären om balkulturen i new yorks transgendercommunity på 80-90-talet.

… vilket ledde in mig på

the death and life of marsha p johnson

… till sist något helt annat som jag plöjde på påskdagen när jag var fruktansvärt bakis efter påskfirande. donald trump-tårtan i sista avsnittet är priceless!

tre favoritgrejer
påsken. fyra färgglada och våriga dagar där firandet kan få gå till lite hur som helst.

kulturnatt stockholm som detta år äger rum den 21 april. det bästa, hemligaste, roligaste i kulturväg händer när en massa kulturinstitutioner öppnar upp dörrarna för en kväll.

min favoritsysselsättning på lördagsmornar är att ligga kvar i sängen innan frukost, äta överblivet godis från fredagsmyset och läsa någon riktigt bra bok. hashtag vuxenrebell.

kultürlistan

minns ett tag när listor var det enda jag orkade publicera på bloggen men nu var det ett tag sen, så snor en lilla kulturlistan från elsa:

senaste filmen jag blev pepp på

three billboards outside of ebbing missouri. en kvinna tröttnar på polisens inkompetens och bestämmer sig för att ta saken i egna händer i jakten på hennes dotters mördare.

senaste boken jag läste

i’m thinking of ending things av iain reid. köpte den på den lokala bokhandeln enbart pga manusförfattaren till eternal sunshine of a spotless mind hade blurbat. berättelsen var inte bra. så nu har jag gått över till ett säkert lagt kort (pun intended, hehe) i form av joan didion och slouching towards bethlehem, ett gäng essäer från 60-talets kalifornien. läser precis essän som gett boken dess namn, om hippies i san francisco under summer of love 1967. tydligen var det vanligt att unga rymde hemifrån till san francisco under hippie-eran, så därför var hela stan översållad med lappar uppsatta av oroliga föräldrar och släktingar som ville ha tag på sina nära och kära. didion träffar två rymlingar och frågar varför de har rymt hemifrån. hon får svaret:

“My parents said I had to go to church,” Debbie says. “And they wouldn’t let me dress the way I wanted. In the seventh grade my skirts were longer than anybody’s — it got better in the eighth grade, but still.”
“Your mother was kind of a bummer,” Jeff says to her.
“They didn’t like Jeff. They didn’t like my girl friends. I had a C average and my father told me I couldn’t date until I raised it, and that bugged me a lot too.”
“My mother was just a genuine all-American bitch.” Jeff says. “She was really troublesome about hair. Also, she didn’t like boots. It was really weird.”
“Tell about the chores,” Debbie says.
“For example, I had chores. If I didn’t finish ironing my shirts for the week, I couldn’t go out for the weekend. It was weird. Wow.”
Debbie giggles and shakes her head. “This year’s gonna be wild.”
“We’re just gonna let it all happen,” Jeff says. “Everything’s in the future, you can’t pre-plan it, you know. First we get jobs, then a place to live. Then, I dunno.”

alltså, förlåt. det här är bara så provocerande. jag vill ju bara ta dem i örat och dra med dem hem till mamma och pappa. skärpning!

i alla fall, när jag är klar med den ska jag passande ta itu med south and west, som är baserad på anteckningar didion gjorde under en roadtrip i den amerikanska södern på 70-talet. didion ❤

senaste serien jag sträcksåg
klämde den tyska netflix-serien dark under jul och nyår. otippat bra! just nu kollar vi american crime som finns på amerikanska netflix och den börjar mycket lovande. ett mord begås och jakten på motiv och mördare är snart igång. när jag ser den tänker jag på brottet/forbrydelsen. man får följa anhöriga till både offren och de misstänkta förövarna och serien lyckas skildra alla de känslor som en familj i kris genomgår. tänker också på bloodline, där allt inte är så svart-vitt som man först tänker sig.

måste också bara nämna senaste filmen jag såg på bio för att få kultürometern att gå off the scales: den ihoppusslade och numera (nästan) helt kompletta utgåvan av metropolis.

senaste låten jag lyssnade på repeat
hehe. den här som gick varm på bilradion när vi åkte till jekyll island i helgen. älskar för övrigt zac browns låt chicken fried och speciellt de här raderna:

You know I like my chicken fried
Cold beer on a Friday night
A pair of jeans that fit just right
And the radio on

(… och precis där försvann mitt kulturella metropoliskapital … )

senaste föreställningen jag gick på
så länge skutan kan gå med sven-bertil taube på dramaten. vill tillägga att det var calles födelsedagspresent från mig, inget jag valt själv alltså.

senaste restaurangen jag besökte
cotton & rye, en restaurang som ligger i en gammal bank nere på habersham och 34rd  nära oss. köket är ett slags upphottad lowcountry-tjofräs. mat från södern är ju rätt stabbigt och inte jätteförfinat, det är mer ett slag i magen medelst frityrsmak samt grytor med en liiiiten hint av dy men här var smakerna spritsiga och distingerade. åt musslorna som var de största jag ätit (på gränsen till lite läskiga faktiskt), men de var lena och väldigt smakrika.

tre ställen jag vill rekommendera
the bowery boys podcast. två killar (varav en har en förkärlek för riktiga pappa-göteborgar-ordvitsar) gör en podcast om new yorks historia. intressant och roligt som ger en ny dimension till allas vår favoritstad.

när vi ändå är på temat new york-historia så har jag genom sagda podcast blivit närmast besatt av att besöka tenement museum i new york. museet ligger beläget i ett gammalt hyreshus på lower east side. i huset bodde och jobbade upp till 15 000 personer, mestadels immigranter, ihopträngda under vidriga förhållanden, och ofta i lägenheter utan fönster. en resa till new york får dock vänta ett tag, men under tiden kan man alltid läsa jacob riis klassiska reportagebok how the other half lives (1890) om new yorks fattigaste områden i slutet av 1800-talet. intas dock, som med alla historiska källor, med en rejäl nypa salt. boken är såklart ett barn av sin tid med stereotyper och annat som inte lajar så bra med ens 2000-talsglasögon. men det där med källkritik har ni ju såklart koll på själva.