påsken 2023

hej och välkommen till min påsk! den började på skärtorsdagen med att jag fyllde år. jag hämtade barn på eftermiddagen och slängde i mig middag för att sen slänga mig på tricken för att slänga käft med de här glada laxarna på bishops.

jag blev överraskad med ölprovning. fem av de konstigaste ölerna skulle vi dricka.

den här smakade chokladkaka. inte så gott. men absolut inte värre än den cookie beer jag drack i bryssel år 2014.

vi var rätt duktiga i början och betygsatte ölsorterna. fast sen var det ingen som orkade räkna ut vem som vann. oklart också hur skalan egentligen var. var det bra eller dåligt att få höga poäng?

sedan dracks det i allafall öl av den lite godare sorten, och vin. och sen vaknade jag mitt i natten och undrade om jag möjligtvis hade tagit en omedveten smitnota på det sista glaset vin. efter lite hjärtklappningsfunderande kom jag fram till att jag nog inte hade gjort det. nej, förmodligen inte. eller?

på fredagen städade vi. urtråkigt och tyvärr väldigt behövligt.

men ändå, titta så fint! och påskblomster ordnade jag ju också. guldstjärna från fröken danielsson till fröken danielsson.

det blev ingen påsklunch på påskafton som vi haft tidigare år. folk var bortresta och det ena med det andra. jag höll på att skriva att det var ju trist att inte få något festligt påskcontent till sin blogg, men i ärlighetens namn har ju de flesta av mina påskinlägg mest varit bilder på påskmat och folk som skålar med nubbe. så inte jätteupphetsande med andra ord.

känner mig därför TRYGG i att publicera annat inte så upphetsande content. så varsågod, här kommer en bild på när jag hämtade lite bröd i karma-appen från det lokala bageriet.

efter ärendet på det lokala bageriet var det faktiskt något riktigt roligt som inträffade. för det första, sol!

för det andra: jag mötte upp en av få vänner som har fått barn ungefär samtidigt som jag för lite parkhäng.

lisa är en av mina äldsta vänner. det känns aningens svindlande att våra trettonåriga jag inte visste om att vi trettio år senare skulle gå runt och dra barnvagn tillsammans i samma kvarter som vi växte upp. så mycket som hunnit hända under den tiden, men ändå inte.

våren kämpade på.

noterade också att blyglasmästeriet hade ett synnerligen vackert fönster i fönstret.

klipp till ny dag och ny lekplats.

märta vägrade ha sin overall på sig och jag fick känna på att skämmas över ens barns tunna klädsel. tur att hon i alla fall behöll skorna på så att jag fick behålla någon slags värdighet.

på annandagen uträttade vi ärenden. jag lämnade in ett par skor för omsulning och passade på att ta en secondhandrunda på kungsholmen. nuförtiden är det 50/50 om det blir skratt eller gallskrik i vagnen när vi är ute och spankulerar. men just den här dagen sov hon halva tiden och var synnerligen nöjd den andra halvan. även om det kanske inte syns på just den här bilden.

vi mötte upp johanna i gallerian och promenerade sen tillbaka mot söder.

den som är alert ser att jag bytt till vårjacka. mössan är dock på ett tag till, HATAR att frysa om öronen.

och det var den förnämliga påsken 2023!

(förhoppningsvis) en sista skvätt vinter

vi är i slutet av mars! tekniskt sett är mars en vårmånad tycker jag, även om vårvädret har en tendens att skämta en aprile. så, vad har jag pysslat med den senaste tiden då? jo, tackar som frågar, det här:

kände mig fin i läppstift. tror att detta kan ha varit när harpercollins lanserade sitt nya romanceimprint harperlove med ett mingel. själva resan dit var en odyssé med många hinder på vägen. först klappade tunnelbanan ihop mellan slussen och t-centralen så att jag fick byta till röda linjen och sen byta till grön igen för att ta mig vidare till fridhemsplan. sen gick jag till fel adress. sedan höll jag på att inte ens komma in för att jag var så försenad. när jag till slut kom innanför dörrarna halsade jag tre glas rosa bubbel och minglade stenhårt i 40 minuter innan det var dags att gå igen.

mer alkoholromantik. jag och anna käkade middag på morfar ginkgo. vi konstaterade att alla runtomkring oss var ungefär 23. har morfar gingko förvandlats till ett småttingställe? eller har jag inte varit ute på länge och lyckats förtränga att det är när man är ung som man går ut (med undantag för lilla riche på götgatsbacken) ?

fick en flash från föris som upplyste mig om min dotters val av frukt på fruktstunden.

mitt ständigt glada barn har förvandlats till ett ständigt ganska argt sådant. jag gissar (hoppas) att det är någon form av utvecklingssprång. men ibland är hon en solstråle och det måste ju givetvis dokumenteras.

garderoben. detta mitt återkommande mantra: ”men nu är vi snart klara. kanske till och med nästa helg.”

snyggt blir det i alla fall. trots att calle valde att måla den i pompejanskt rött. själva färgen i sig är det väl inget större fel på, men jag skulle bara vilja ha milda färger hemma att vila huvudet i just nu. mindre färg och en triljon färre saker hemma skulle jag må bra av.

kom hem till detta för några veckor sedan. vår fina gamla duschblandare håller på att klappa ihop och det här var något slags upplivningsförsök going on.

en morgon. nu är det ljust när jag åker till jobbet. (ja, jag har börjat åka buss till jobbet eftersom jag är på jobbet kl sju på morgnarna. jag orkar inte gå från hemmet redan kvart över sex, nån måtta får det faktiskt vara på hurtigheterna)

vi är ungefär världens sämsta föräldrar när det gäller att gå till parken med märta. men ibland händer det.

märta kör skiten ur lekplatsen. eller om det var tvärtom.

en morgon var det så fint väder att jag skyndade att klä på mig för att promenera till jobbet ändå. ser ni ljuset? alldeles gyllene.

gick på den årliga hälsokontrollen provided by min arbetsplats. passade på att få lite sol i väntan på bussen.

gick till frisören. mitt hår har ballat ur och blivit rätt lockigt efter graviditeten. fick klippa en ny frisyr på grund av detta.

på tal om hår tipsar märta om att mat är perfekta stylingprodukter. billigt, snyggt och med dubbla användningsområden.

här sitter vi och trycker på ett tomt bastard burgers efter att ha gått förbi ett smällfullt lily’s burger och konstaterat att det har blivit ett mcdonalds för medie-medelklassens barn. (är smärtsamt medveten om ironin att även vi planerade att ta med märta till lily’s burger.)

en lugn lördag. eller möjligtvis söndag. calle läser tidningen för märta med allvarsam röst. sånt gör mig alldeles varm. det är fint att upptäcka nya sidor hos en person man levt med i nästan tolv år.

försöker också upptäcka nya härliga sidor av vintern. det går sådär måste jag erkänna. snösmockan för ett par veckor sen hade jag gärna varit utan. det finns dock en bra sak med ett rejält snöoväder i stan och det är att bilarna lyser med sin frånvaro. snön bäddar dessutom in alla ljud.

jo, en bra grej med snön är att man kan dra sin dotter i en pulka till föris. den ömma fadern var måttligt nöjd när snön hade smält lagom till att märta skulle hämtas.

vanligtvis är det jag som hämtar. eftermiddagarna från hämtning till kvällens läggning är mitt ansvar. jag skulle ljuga om jag säger att det är harmoniska timmar. det är skrik och gråt och lågt blodsocker och trötthet, men ibland får man små glimtar som upplyser att detta inte varar för evigt. nattsömnen är det sådär med. märta vaknar ett par gånger varje natt och till skillnad från när hon var liten är det svårare att få henne att somna om nu. lägg sedan till att hon numera vaknar halv sex istället för sju, eller tom tio som hon ibland kunde sova till. men vi kämpar på, jag, calle och märta.

åt middag på bleckan med andreas, katarina och johanna. mycket förnämligt! det är smällfullt där från klockan 17 om dagarna, så man måste boka bord till och med för att få ett bord i ”matsalen” nuförtiden.

glad person på torpet för första gången detta år! hällde tricogarden mot hjortarna på de ställen där jag tror att jag har planterat tulpaner. snön låg tjock fortfarande så det var nog i tidigaste laget, men annars skulle det dröja för länge innan vi kunde komma ut igen så det var lika bra att passa på.

fikade med mamma och pappa på den lokala pizzerian, träffade grannarna som pratade om att de hitttat vargspår i närheten av torpet (tusen gånger hellre det än hjortar och vildsvin tänker jag) och sedan tog vi en sväng till calles mamma och man i eskilstuna innan det var dags att åka hem.

nu är jag oerhört redo för sopade gator, sneakers och vårjacka!

en näst sista skvätt sommar

sommaren är ju tyvärr slut men jag har ett ton bilder därifrån som jag måste hinna blogga om, åtminstone innan första snön faller.

vi kan väl börja här, på en grusväg utan slut och ett böljande vetefält. kulturlandskapet kring vårt torp är så enastående vackert. skulle vi någonsin få för oss att köpa ett landställe skulle det bli dyrt för jag har vant mig vid maffiga alléer, ekhagar och stora öppna fält. om ingen är snäll och ger mig ett par miljoner förstås, det skulle ju tacksamt tas emot.

quasimodo matar sitt barn. måste börja sitta mer upprätt …

jag fick besök på landet! av min urgamla kompis (som i att vänskapen går långt tillbaka alltså) lisa. det kan ju vara aningens svårt att sälja in en vistelse på landet utan rinnande vatten och andra faciliteter när man har en månadsgammal bebis, men hon och hennes helt galet bedårande son kom som ett skott.

glad tjeja. en vattendunk att leka med så är livet komplett. fler i världen borde ha hennes sorglösa inställning, mig inkluderad.

märtas första besök på en camping. kanske även den ömma moderns första om jag tänker efter. fiskeboda camping ligger i närheten av oss och efter en loppistur var vi hungriga så vi svängde in på deras servering. det var otippat bra mat faktiskt. jag åt någon slags bahn mi-macka som slank ner rasande fort, medan märta fick nöja sig med en banan.

skåda sommarens loppisfynd, två utomordentligt fina fåtöljer. känns lite danskt sommarhus va?

jag lämnade in kuddarna för omtapetsering och vips så kan man ta bort fynd ur ordet loppisfynd, åtminstone om man ser till det monetära värdet. men det känns så OTROLIGT skönt att veta att detta är ett projekt som kommer bli klart. annars hade de bara stått och samlat damm i en undangömd vrå i tusen år tills jag fått nog och skänkt dem vidare till en secondhandbutik.

en vrå på torpet. ej i bild: calle som rycker bort spont i andra delen av rummet för att återanvända till att barnsäkra trappan upp på övervåningen. (vi ska alltså ta bort all spont i vardagsrummet. tidigare fanns det också ett fräsigt klickgolv som täckte de breda fina golvtiljorna, men det rykte sekunden efter vi flyttade in för sex år sen. sponten har tagit desto längre tid på sig.)

klipp till frukostdejt med hanna och hennes son på petite france, inklusive tiggande hund. så mycket gulligare än de triljoner fåglar som omgärdade uteserveringen i hopp om att få en liten brödkant.

den här ovanifrånbilden var visst det närmaste jag tog en bild på hanna. vi hoppar vi till ett annat fikabesök där alla smajlar upp sig istället.

kanske inte världens charmigaste utsikt vid lilla skanstullsbron (har glömt vad den heter på riktigt?), men bageriet vid brofästet säljer sjukt goda frukostbullar. och bullar. och smörrebröd.

varning för lattemorsor på stan. skämskudden på när jag lever ut detta skällsord, mitt i lattemorsans epicentrum vid urban deli på nytorget dessutom.

en annan dag var jag och calle i vitabergsparken. sofia församling hade öppet hus i sina kyrkstugor och det ville vi spana in. eller ja, mest jag. 1,91 meter calle var mest fokuserad på att kbt:a bort sina klastrofobiska erfarenheter från när vi bodde i ett k-märkt hus på malmgårdsvägen med som mest 2,10 i tak.

det skulle visa sig att den här stugan hade en takhöjd på bara 1,70 kanske. jag fick alltså lajva hur det var att vara calle på malmgårdsvägen. en märklig känsla.

när jag ser det här köket drömmer jag mig tillbaka till mitt gamla kök på malmgårdsvägen som var stort, snyggt och praktiskt och kunde inrymma allt mitt porslin. ibland funderar jag på om det verkligen var värt att flytta ihop. jag menar, takmålningar i trapphuset, trädgård och lusthus från 1700-talet. kanske ändå skulle vara värt att vara särbo för? hehe.

efter kyrkstugan flanerade vi vidare. en solig promenad på fjällgatan på kräfva glace. denna kvinna ser också ut att kräfva sömn, att döma av påsarna under ögonen. och en klippning. lyckligtvis har hon ett jobb i alla fall så helt hopplös är hon inte.

notera hur vi matchar kläderna med våra glassar.

sommaren bjöd inte på värst mycket rajraj, men jag lyckades i alla fall träffa mina ex-kollegor på uteservering, plus en glad författare. vi var på plåtparken i årstaviken på södermalmssidan, en tillfällig uteservering i form av ett gäng containrar som stod uppställda på båtupptagningsplatsen.

en bra grej nu när jag inte jobbar med dem längre är att de ju blir uppgraderade till vänner.

vi lyckades knipa bästa bordet. solen försvann sakta från alla bord, men hos oss stannade den kvar. inte så konstigt med tanke på vilket panggäng vi är.

nu är vi ute på landet igen. hanna bjöd på grosshandlare och jag blev uppassad med snacks. UTAN BARN. ett golden moment så att säga.

en typisk morgonvy. ett onaturligt glatt nylle i fejset varje dag.

vi träffade vår kräftkran bernt som klagade på att kräftorna han fiskat hittills varit små. men det började ordna upp sig ändå, så han hade ändå hopp inför den fortsatta säsongen.

det blev ingen lappning och lagning och ommålning av trädgårdsmöbler den här sommaren heller. och nu kräver de stolar jag hittills hunnit måla ett varv färg till. ett jädra sisyfosarbete om du frågar mig.

precis som bloggandet av denna sommar. precis när man hunnit blogga klart är det sommar igen. jag har en allra sista skvätt bilder kvar, men nu tog blogg-orken slut så det tar vi en annan gång.

lite landet, lite stan, lite naket.

och lite ljug. denna pryda kvinna kommer givetvis inte förevisa något naket. men lite bara ben kan jag bjuda på, som här hos frisören.

min nöjda min beror säkert på att märta behagade sova middag under frisörbesöket.

ut i spenaten igen. en dag åkte jag till mina föräldrar för att tvätta. ett av livets mysterier: hur kan barnkläder som är så små skapa så stora tvättberg?

märta var glad, morfar en smula utsjasad. i feel you, old fart.

förlåt för att det inte är så rafflande saker som händer i mitt liv nu. ni får försöka hitta det stora i det lilla och så vidare. hänger ni med mig ett par år till så lovar jag att skaffa ett SPÄNNANDE LIV.

igen, höll jag på att skriva.

fast jag var ju faktiskt på boksläpp, för den matiga (höhö) thrillern nord som utspelar sig på en finrestaurang i jämtländska fjällen.

katarina lärde jag känna när jag var marknadsansvarig på pocket shop och hon var marknadsansvarig på månpocket. anna är en gammal kollega när vi båda jobbade på pocket shop. två stycken ständigt positiva och rediga personer, unnar dem verkligen alla framgångar.

vidare i vardagen. jag och märta socialiserade på kupans café. eller ja, märta sov vid det här tillfället, och i ärlighetens namn är det väl kanske mest märta som håller igång snacket när vi är där.

vaniljbullarna som serveras på kupans café är inte av denna världen. stark rekommendation.

ett glatt litet gäng på blecktornskällarens uteservering. ingen älskar kameran så mycket som märta.

utanför apoteket. säg att du bor på södermalm utan att säga att du bor på södermalm.

en lunch vid årstaviken.

märta sov och jag passade på att läsa i 20 minuter. som barnledig får man svart bälte i att utnyttja de små stunderna.

ny dag ny lunch, fast på kajsas i parken. märta var måttligt nöjd över de solglasögon jag införskaffat åt henne.

ny dag och ny bokrelease! den här gången för anna bågstams hemligheten. jag var ju förläggare för hennes debut, sedan medförläggare för hennes deckarserie om lerviken. nu är hon aktuell med ny bokserie. att vara förläggare är världens roligaste jobb, men ibland är det så lyxigt att bara få njutläsa.

boken har juristtema så självklart serverades vinet i lagboksbib.

inget kalas utan kras.

ja, och så blev det lite dekadent på kvällskvisten.

extremt trött men glad småbarnsmorsa på väg hem i sommarkvällen.

viktigt att påminna sig om att livet i framtiden kommer bestå av annat än blöjbyten och barnvagnspromenader.

fast än så länge består livet just nu till 99% av tvätthögar och borttappade barnstrumpor.

även om jag en kväll smet ner på brewdog i två timmar för att träffa per och kenneth …

… och zanna. per och zanna har jag inte sett sedan covid så det var otroligt trevligt att hänga.

det gäller att ta vara på de små pauserna och så vidare. skål!

under kastanjen

titeln på detta inlägg låter som en indie-musikfestival, och ja, man kan väl säga att ljuv musik uppstod när jag träffade den här prima kvinnan på a-kursen i historia för över tjugo år sen.

vi skulle gå på karin ferners utställning sax och papper i gamla stan!

så mycket fina saker! vi sneglade länge på ferners fina katt-tavlor, men det blev inget köp.

efteråt drabbades vi av akut fikasug. och turligt nog slumpade det sig så att det fanns ett ledigt bord på det finaste fiket i stan, det vill säga under kastanjen.

märta var pepp!

tjugo sekunder innan hon drog ner en hel latte i mitt knä.

MEN! eftersom jag har en skötväska som en schweizisk armékniv var det ingen större skada skedd. har fasen allt som kan tänkas behövas i den. hur tog man sig igenom livet innan skötväska undrar jag?

å andra sidan tillhörde det väl undantagen att få en hel latte i knäet pre barn.

av jenny fick jag också lite fröer från impectas samarbete med carl och karin-larssongården. en liten försmak av sommaren då vi åker till sundborn tillsammans! livin’ the kulturtant’s dream!