det är dags för den årliga musikförnedringen i vilken jag återigen konstaterar att jag får skämmas för mina musikval. detta år gjorde mig icke besviken. alltså icke besviken i att bli besviken.
det börjar rätt bra. 42 olika genrer.
tyvärr har ju plastcountry klättrat sedan förra året.
nu har jag kommit på varför plastcountry alltid toppar mina listor. eftersom jag lyssnar extremt mycket på musik när jag kör bil om somrarna är själva nyckeln de fem första låtarna i sommarens spellista. till nästa år får jag se till att inledningen INTE är plastcountry så borde jag klara mig.
det här var lite otippat ändå tycker jag. rolling stones på första plats.
är jag en fyrtiotalistgubbe eller är jag?
över till poddlyssnandet.
ett par gamla godingar i topp som vanligt. nummer tre, the system, är lite skämskudde pga en kardashian-doku, dock otroligt välproducerat. nummer fyra, sweet bobby, var en trevlig överraskning. eller ja, så trevlig som en smått spektakulär phisinghistoria kan vara.
att jag är smakprofil äventyraren kan jag för MITT LIV inte förstå? jag lyssnar ju på exakt samma låtar om och om igen.
tidigare år:
2021
2020
2019
2018
2016 (finns några rader om musik i årssammanfattningen)
2015
2013
nostalgifabriken 