*bör tas med en nypa salt. författaren lever i dubbel exil, först på grund av pandemin och sedan på grund av barn. det lär förmodligen krävas långsam socialisering innan denna donna är redo för människobyn igen.
tiden efter förlossningen har varit seg som ketchup i en flaska. världen har blivit så liten och de händelselösa dagarna skvallrar inte om att man varit med om något livsomvälvande direkt. det är uppstigning klockan halv sju, sedan är det mat, blöjbyte, mat till vuxna, mat, blöjbyte, mys, mat, blöjbyte, promenad och korv på stående fot, hemkomst, mat och blöjbyte, middag, mys, mat, blöjbyte, mys, mat, blöjbyte, godnatt klockan nio, nattlig mat och blöjbyte. och sen börjar allt igen.
men så en vecka i december lossnade ketchupen och allt hände; fester, kollegialt häng, förevisning av barn för släkt samt utseendemässig förbättring.
men vi tar det i ordning:
här står jag och piffar mig fin i badrummet ety jag ska träffa kollegor! på fest! på lokal! utan barn! prioriterade tydligen piff framför att rengöra spegeln. helt rätt beslut givet omständigheterna.
mitt jobb hade fest på berns. detta givetvis innan restriktionerna slog till igen.
alla vet ju att det är på toaletten det är som roligast. åtminstone att döma av mina bilder där 90% visst utspelar sig på toa.
jag minglade som en dåre och vid elva var det dags att säga hejdå. för dagen efter var det nämligen dags för begivenhet nummer två: märta skulle träffa sin farfar för första gången. tycke uppstod direkt som synes.
jag vet inte om det är dödsstraff på att säga detta, eller om jag jinxar något nu, men jag tror att vi har världens lättaste bebis. sover som en stock nätterna igenom efter nattmatning och behöver bara se insidan på en bil för att hon ska somna. gnäller hon är det bara att göra något av följande: mata, byta blöja, rapa henne eller gå en konstrunda i lägenheten och visa upp diverse uppspikat på väggen. kanske ska visa vilka konstverk hon gillar mest i ett separat inlägg? (här råder ingen bloggtorka som synes, heh).
tillbaka till händelsefulla veckan: dagen efter farfarsbesök var det dags att åka till mormor och morfar. det sörmländska vädret var magiskt.
det var inte lika magiskt på väg hem i glashalka och superdimma. vi blev tvungna att köra i 50 på 90-vägarna och 70 på 120-vägarna. det kändes sådär att ha sin dyrbaraste last med sig …
men hem kom vi. och då mina vänner, var det dags för begivenhet nummer tre, nämligen märtas första besök i en bar. älskar att vi har så många smått bedagade gallerior på söder där det är lätt att undvika folk.
begivenhet nummer fyra var ett hett efterlängtat frisörbesök. utan barn.
jag tog med mig de fyra senaste numren av lantliv som jag inte hunnit läsa. tror aldrig jag har njutit så mycket av ett frisörbesök nånsin?
när jag satt där i frisörstolen spontanbokade jag en tid för vaccinering av säsongsinfluensan, som tydligen ska vara jävlig i år. att slippa få den får väl närmast betecknas som att gå på spa för en utnött morsa.
begivenhet nummer fem: gluhwein på half way inns uteservering med andreas.
och sedan utomordentligt god glögg på urban deli, även detta med andreas.
lägg sedan till utomhuslunch med tove på gildas så var veckan komplett. fast det hade jag tydligen inga bilder på. underbar vecka allt som allt!
2 svar till “veckan i december när allt* hände”
Gilla på att du tar med egna tidningar till frisören ❤
GillaGilla
min frisör är lite för cool för lantliv, hehe.
GillaGilla