det här med slow blogging är ju min paradgren. vanligtvis känns det ju sådär att blogga om min midsommar lagom till jul, men nu känns det ju oerhört passande när det inte är så mycket annat som händer i coronabubblan. så, i give you det nionde kapitlet om min och calles roadtrip i kalifornien förra november!
när mår jag som bäst? jo, när det ser ut såhär utanför bilfönstret och jag har en bra spellista, som denna nedan, i högtalarna.
på väg till joshua tree stannade vi till i ökenstaden mojave för lunch.
det kulinariska utbudet var inte stort, men primo burgers hade inte bara prima burgare utan även prima inredning.
snacksstopp på eftermiddagen i oklar liten håla.
lektyr för lastbilschaffisar, precis så som man tänker att den ser ut. we’re not in hipsterreservatet södermalm anymore …
vi anlände joshua tree i solnedgången. där hade vi bokat rum på joshua tree inn, som skrev in sig i musikhistorien år 1973 då gram parsons dog av en överdos morfin i rum nummer åtta.
men den bisarra historien slutar inte riktigt där, utan i cap rock i joshua tree national park där parsons manager phil kaufman eldade upp hans kvarlevor efter att ha stulit kroppen. parsons älskade joshua tree och berättade för kaufman att han ville bli begravd där. så när kroppen skulle flygas till begravningen hyrde kaufman en likbil, åkte ut till flygplatsen och övertalade personalen att överlämna kistan till honom. resten är makaber historia.
att elda upp gram parsons kropp är förresten inte det enda som kaufman är känd för. vid ett tillfälle satt han i fängelse där han lärde känna en annan fånge vid namn charles manson. efter avtjänat straff bodde kaufman tillsammans med mansonfamiljen på deras ranch. kaufman säger själv att han är den inom show business som haft sex med flest seriemördare. mmm, mysig kille.
cementplattan markerade tidigare platsen i nationalparken där kroppen kremerades, men har fått flytta till joshua tree inn.
vi bodde i rum sju. de hade såna här nyckelringar till salu. ångrar att jag inte slog till.
efter att ha hedrat denna bit av musikhistorien kurrade det i magen. så vi begav oss in mot stan i skymningen för lite mat. skymningsljuset som färgade ökenlandskapet var helt makalöst.
det blev dock en ganska tidig kväll ety vi hade mycket bilkörning på schemat dagen efter.
vi vaknade pigga och utvilade, efter lite frukost och bensinpåfyllning var vi iväg. <- olidligt hurtig mening.
det som gör joshua tree national park så speciell är att två öknar med olika ekosystem möts. den högre och bergigare mojaveöknen, med sina typiska joshua trees.
och den lägre, varmare colororadoöknen.
från bilen såg vi en coyote som sprang över vägen. hann inte fota, men det var en mäktig syn! i övrigt var det skralt med djur-iakttagelser.
vi nöjde oss med att gå en enda trail hike, hidden valley.
tydligen känd för att den hyser många olika sorters växter som inte förekommer tillsammans på andra platser i parken. vädret var helt perfekt. soligt men svalt. orkar inte ens tänka på hur varmt det är i parken på sommaren.
sen besökte vi cholla cactus garden. den här sortens chollakaktus är typisk för coloradoöknen och kallas teddy bear cholla för dess gosiga utseende.
den kallas också jumping teddybear. om man råkar nudda den går en bit av kaktusen av, fastnar i huden och vägrar att släppa. det är tydligen väldigt smärtsamt. källa: olika videos på youtube featuring dårar.
calle nöjde sig dock med att fota på behörigt avstånd. det tackar vi för.
sen drog vi mot palm springs!
2 svar till “roadtrip i kalifornien etapp nio: ökenhäng i mojave och joshua tree national park”
[…] men okej, nu börjar vi närma oss slutet på min och calles roadtrip i kalifornien i november förra året. (om du mot förmodan har missat allt detta hallaballo hittar du delarna här: ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio). […]
GillaGilla
[…] om min och calles roadtrip i kalifornien. de andra delarna finns här: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och […]
GillaGilla