spotify wrapped 2019 och ganska mycket om de poddar jag lyssnar på

det är dags för den årliga förnedringen, det vill säga spotify year in music, eller spotify wrapped som de verkar ha döpt om den till, där spotify listar ens användande under året.

en liten trevlig överraskning var att mitt musiklyssnande gått upp med nästan 5000 minuter sedan förra året. (gissar att det är 5000 minuter tillbringade i bil. nu när jag själv kör är det jag som är musikdiktator i bilen, moahahaa. en lite trist sak är att dessa 5000 minuter förmodligen bestått av slickproducerad nashvillecountry.)

min mest lyssnade artist var kacey musgraves. detta – till skillnad från en del skämskuddar som jag kommer visa längre ner – står jag helt och fullt för. hon är som en okreddig countryversion av lana del rey och jag älskar henne!

på andra till femte plats återfinner vi åtminstone en kreddig artist. resten är skämmig plastcountry. har du inte börjat lyssna på kali uchis än så är det dags nu.

tydligen har jag upptäckt mer än 600 olika artister i år. typiskt blandbandsbeteende alltså. så roligt förresten att spotify tror att jag upptäckt nouvelle vague i år. sanningen är att när jag jobbade i bokhandel spisade vi nouvelle vague till förbannelse så jag har blivit tvungen att ta ett typ tolvårigt uppehåll. tills i år då.

vad säger vi om de genrer jag lyssnat på i år då?

egentligen skulle man kunna ersätta allt med en stapel: gubbrock. indiemusiken som länge var mitt signum och stolthet är inte ens bevärdigad med en stapel detta år. från en hel onepiece av alternativ musik till det bidde ingenting. inte ens en tumme.

tydligen har jag lyssnat på musik från 49 länder, vilket borde vara ganska bra ändå va? och lite förvånande med tanke på att säkert 70% av det jag lyssnat på kommit från nashville.

eftersom min poddapp i telefonen har ballat ur har jag börjat lyssna på poddar i spotifyappen. det blev 742 minuter vilket kanske inte är så mycket egentligen? men så lyssnar jag ju till stor del på ljudböcker också, så det är ju trångt i öronen nuförtiden så att säga.

i alla fall, min mest lyssnade podd är the bowery boys, en podd helt tillägnad new yorks historia. den drivs av greg young och tom myers som startade den redan år 2007. jag gillar den för att det är ett både smalt och brett ämne på samma gång. jag har lärt mig allt om new yorks matkultur, hur invandringen till stan sett ut, hur new yorks järnvägslinjer var dragna en gång i tiden samt att en man vid boss tweed ligger bakom typ allt som hände i new york på 1800-talet.

jag gillar också podden för att programledarna (säger man det om poddar?) har genomtänkta pratmanus samtidigt som de gör spontana inpass så att det inte låter som att de läser rakt av. gillar man dessutom ordlekar och pappahumor får man sin beskärda del.

jag har lyssnat på nästan varje episod av poddens trehundra avsnitt. vill du börja lyssna kan jag rekommendera att börja med deras återkommande halloween-avsnitt på temat ”haunted new york”.

på andra plats kommer en relativt nystartad (och tyvärr kanske också nerlagd?) podd om country och artisterna bakom som heter cocaine and rhinestones. den drivs av taylor mahan coe (son till countryartisen david allen coe) och hans passion för countrymusik går inte att ta miste på. jag har lärt mig massor om ikoniska låtar som ode to billie joe och varför loretta lynns the pill förbjöds. vill du bli riktigt upprörd lyssnar du på avsnittet om spade cooley och hans fru. jag var så sjukt förbannad efteråt.

på tredje plats påstår spotify att jag har lyssnat på podden stuff you should know, men i själva verket är det systerpodden stuff you missed in history class som jag lyssnat på. den tar upp intressanta historiska ämnen, personer och strömningar och jag lär mig alltid något nytt för varje avsnitt. drivs av tracy v wilson och holly frey på stuff you should know-redaktionen. de är så himla härligt amerikanska! ibland blir det lite för mycket läsa rakt av från manus men jag tycker faktiskt inte det gör så mycket.

på fjärde plats kommer the ron burgundy podcast där ron ”the anchorman” burgundy intervjuar olika gäster, allt från hjärnforskare till ru paul. roligt, fånigt och ibland faktiskt ganska lärorikt.

men vem var varit min mest lyssnade artist det här årtiondet då?

jomenvisst va, en gubbe. som spelar gubbrock. det är illa. även om jag såklart inte kan låta bli att älska honom ändå. fantastiska låtar, fantastisk röst.

här hittar du min topp 100-lista:

orkar du inte med min plastcountrvurm kan du ju typ hoppa över de 25 första låtarna.

tidigare förnedring här:
2018
2017 – utgick av oklar anledning
2016 – finns en liten rad om musiken i min årssammanfattning
2015
2014 – utgick av oklar anledning
2013