vi närmar oss deadline och går jimmy carters fotspår

en helg för ett par veckor sen hyrde jag och calle bil och styrde kosan västerut. vår agenda för dagen var fullspäckad: besöka andersonville prison och national prisoner war museum samt jimmy carters födelsestad plains i georgia.

när vi kom till andersonville vräkte regnet ner, vilket i och för sig gjorde platsen rättvisa, men tanken på att gå runt på ett friluftsmuseum i ösregn kändes inte så härligt. som tur är älskar amerikaner att åka bil överallt så SJÄLVKLART kunde man låna en audioguide som guidade i en snitslad bilväg runt lägret.

i slutet av amerikanska inbördeskriget (som ibland kallas the war between the states i södern) levde här 45000 krigsfångar från nordstaternas armé i en inhägnad på 490×237 meter under alldeles mardrömslika former. från början vistades fångarna utomhus utan det minsta skydd mot sol och regn men lite senare fick de tillåtelse att bygga primitiva tält. lägret låg i en sänka och längst ner låg en bäck som var den enda vattenresursen i lägret. eftersom den tjänstgörande fängelsepersonalen använde bäcken för sina toalettbehov lite längre upp spreds sjukdomar vilket bidrog till att dödligheten var närapå 30% i lägret.
Andersonville Prison, GA_DSF1294 1
idag finns inga lämningar kvar av den ursprungliga träkonstruktionen. men om du tittar på bilden ovan visar raden med vita pinnar längst till vänster var det yttre planket sträckte sig. för att undvika att fångarna grävde en tunnel under planket eller klättrade över och rymde reste man ett inre staket. utrymmet mellan palissaden och det inre staketet blev en no go-zone och om man så mycket som lutade sig över staketet blev man skjuten. the deadline, som staketet kallades, är alltså pinnarna till höger i bild ovan.
Andersonville Prison, GA_DSF1270
och det är alltså härifrån uttrycket deadline kommer. på national prisoner war museum som ligger i anslutning till lägret finns en yttepytte träbit på 2×2 cm bevarad från deadline-staketet. det var en otroligt märklig känsla att se något så litet som i hög grad styr merparten av våra liv idag.
Andersonville Prison, GA_DSF1288
Andersonville Prison, GA_DSF1300 1
måste för övrigt verkligen rekommendera ett besök på muséet. stora delar av utställningen behandlar inte bara andersonville, utan även krigsfångar i modern tid. eftersom vi hade ett späckat schema hann vi bara gå en snabb tur men det belyste verkligen den mänskliga erfarenheten av krig på ett sätt som jag blev väldigt berörd av. kanske för att man också lät anhöriga (läs: merparten kvinnor) komma till tals. krig berör inte bara de som är ute på fältet utan de som väntar på besked hemma också.

sedan var det dags att åka vidare. en halvtimme senare befann vi oss i den sömniga småstaden plains där usa:s 39:e president föddes. (och fortfarande bor, SAMT undervisar i söndagsskolan!)
Jimmy Carter National Historic Site_DSF1308
jimmy carters high school har byggts om till museum.
Jimmy Carter National Historic Site_DSF1303 1
Jimmy Carter National Historic Site_DSF1307 1
carter anses vara en av usa:s svagare presidenter och förlorade stort mot reagan 1980, men efter att ha besökt muséet (och eventuellt hjärntvättats) kan jag säga att jimmy carter numera är min favoritpresident. han är så otroligt vanlig på ett sånt härligt helyllesätt. listar några anledningar nedan:

  • han är den första presidenten som föddes på ett sjukhus.
  • han är den enda presidenten som har levt i subventionerade bostäder.
  • han har i hela sitt liv arbetat aktivt för medborgerliga rättigheter, en inte helt lätt uppgift om man började sin politiska karriär i djupaste södern i georgia och var beroende av att få även rasisternas röster för att bli vald.
  • han deklarerade att han skulle ställa upp i georgias guvernörsval 1970 från en sunkbar i atlanta.
  • enligt vissa källor var det också från en sunkbar i savannah som han deklarerade att han skulle ställa upp i presidentvalet.
  • hans bror billy höll jimmy nere på jorden. billy ägde bensinstationen i plains och stod oftast med en öl i handen och luftade sina tankar om sin brors politiska tillkortakommanden för alla som ville höra. en pr-persons mardröm med andra ord. billy fick så småningom sitt eget öl, billybeer, men tyckte det blev pinsamt efter ett tag. inte för att det försvårade för sin brors politiska karriär, utan för att det var en äcklig öl. pbr var helt enkelt godare.
  • jimmy har uträttat mer efter sitt presidentskap än innan. efter att han förlorade mot reagan instiftade han the carter center som bland annat övervakar val, medlar i politiska konflikter och stärker världshälsan. bland annat har organisationens arbete nästan helt utrotat guineamaskinfektioner. från 3,5 miljoner fall årligen 1986 till 25 dokumenterade fall 2016. vilken annan president har lyckats utrota en sjukdom liksom?
  • han och hans fru driver en kombinerad bed & breakfast och antikbutik i plains. han ville starta hotell och hans fru ville starta antikbutik, detta blev kompromissen.
  • han är den enda president som hävdar att han sett ett ufo.

 

2 svar till “vi närmar oss deadline och går jimmy carters fotspår”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: