summering av 2014: högtiderna, kulturkonsumtionen och projekten

så här på årets sista dag känns det inte mer än rätt att knyta ihop säcken på 2014. jag kommer göra det på ett synnerligen grandiost sätt genom en tematisk årssummering där jag går igenom högtiderna, kulturen och projekten. del två kommer handla om resorna, maten och prylkonsumtionen, men det blir i ett separat inlägg.

högtiderna

2014 var året då vi skulle fira alla högtider tillsammans med våra vänner, grannar och partners in crime, hanna och richard. jag tycker vi skötte oss ganska bra på den punkten, bortsett från att det aldrig blev någon annual white russian marathon eller kräftskiva. 
självklart firade vi in nyåret tillsammans!
new years 18 (small)
vi firade alla hjärtans dag.

valentine's party
och påsk.
IMG_2596liten
midsommar såklart! på hanna och richards landställe på julita.
IMG_3070liten
thanksgiving, en aning försenat. eller, ja, det var alltså maten som serverades sent.thanksgiving_liten
ej på bild: nyårsbrunch, diverse olika glöggmys och julfrukost.

kulturkonsumtionen

de två högvinsterna i årets bokläsning har varit:
1) we are all completely beside ourselves av karen joy fowlerbild-23_liten
välskrivet, gripande, lättläst och en riktigt bra couldn’t see that one coming-twist på sidan 77. läs inga recensioner i förväg!

2) flickornas handbok i jakt och fiske av melissa banksbild-9liten
ett par år innan jag började på pocket shop var det här en riktig snackis. idag finns den inte i tryck, men när jag råkade kommaöver denna på loppis blev jag himla glad. så här här har jag skrivit i min läsdagbok: alice munro möter sex and the city. relationer, igenkänning och bra personporträtt.

den vackraste beskrivningen av en annan människa hittades dock i the silent wife av a s a harrison.the silent wife_liten
ska dock tilläggas att jodi mördar sin man. (och du som upprört skriker SPOILER nu: detta avslöjas redan i baksidestexten på boken).

den enda konsert jag gick på i år var folkproggaren merit hemmingson (på bild förvandlad till ett mumintroll av min crappiga telefonkamera) på stockholms kulturfestival. måste. bli. bättre. på. att. gå. på. konserter.
merit hemmingson, kulturfestivalen 2014_liten
årets mest kulturella icke-händelse måste ha varit förkylningen som gjorde att jag inte kunde ta mig till bonniers fest på nedre manila. tack och hej. IMG_6032liten
vi besökte wira bruk en kall höstdag.
IMG_4463liten

musiken då? ptja, årets bästa låtar enligt mig hittar du i denna lista nedan.

projekten

mitt nyårslöfte var att fota mer analogt. bortsett från en rulle på nyår och tre polaroidfilmer har det inte blivit så mycket film i kameran. men det är i alla fall bättre än året innan då resultatet var noll.   polaroidbilderna blev fina, så fort jag scannat in dem ska jag visa!
IMG_5939_liten
ett annat projekt är vår hallrenovering, som just nu är inne på sin sjunde månad. låt mig säga som så att jag inte är helt nöjd med något som skulle ta max tio dagar. men jag får i alla fall ha fin tapet på väggen när det är klart! (william morris golden lily olive/charchoal för er som vill veta vad den heter).
bild-25_liten
ett projekt som dragit åt sig viss nyfikenhet är inte ett eget projekt, utan grannens. i slutet av sommaren var det tredje gången på ett par månader som gården såg ut så här. vad 17 pysslar de med egentligen? jag dööör av nyfikenhet!
my weird neighbours pt III_liten

återkommer snart med del två i denna rafflande årssummering, brb!

Annonser

emily dahls bloggjulkalender: en bild som bäst beskriver din december

sista veckan innan jul tror man alltid att man ska ha tid att trappa ner på jobbet inför julledigheten, såpskura alla golv samt ta itu med alla kolarecept man samlat på sig på pinterest under hela året. vilket såklart aldrig händer, så det är därför jukalendrandet fått stryka på foten tyvärr. men idag, på självaste julafton, är jag redo att ta itu med den sista luckan i emily dahls bloggjulkalender. detta fantastiska upplägg som har blivit en riktigt härlig bloggtradition och jag hoppas få fortsätta nästa år, och nästa, och året efter det.

lucka 24: en bild som bäst beskriver din december

rutan och tårtan älskar att fira jul. alla dessa spännande lukter, alla presentsnören man kan få tag på och äta, alla levande ljus man kan bränna svansen på, alla dessa saker man kan riva ner. julgranen tex. så min december har till ca 20% bestått av grubblerier över hur man kan få granen att förbli stående denna jul, speciellt nu när vi satsar på att ha en stor gran. jag trodde jag hade lösningen när jag kvistade förbi sekelskifte, som precis öppnat butik borta på karlavägen. där såg jag en julgransfot i massivt gjutjärn och tänkte att ja, den är dyr som sören, men den är ju så snygg. och den lär ju vara kattsäker.

men jag vågar inte riktigt lita på att julgransfotens stabilitet ensam ska ta hem det här. så jag har tagit det säkra före det osäkra och gjort en liten matta av aluminiumfolie (som katter hatar att gå på).

resultat: av min snordyra julgransfot syns intet. min catlady craziness är dock i allra högsta grad synlig. men håll tummarna, än så länge verkar det funka!
julgranen_litengod jul!

emily dahls bloggjulkalender: en bild på en person som får dig att skratta

i dagens lucka frångår jag uppdraget en smula och berättar om mina två vapendragare björn och andreas, som i kombination med varandra förmodligen är de festligaste personerna på denna jord. två helt olika personer med diametralt motsatta åsikter om det mesta. andreas är en man med principer, han är skötsam och väldigt plikttrogen. björn väldigt flummig och gör exakt det som faller honom in, till omvärldens stora nöje – och missnöje. ändå har de hittat varandra och umgås i stort sett nästan varje dag. det blir många intressanta och högljudda diskussioner när vi ses och jag kan alltid vara mig själv med de här två herrarna. björn och andreas_liten
puss och kram på er!

emlily dahls bloggjulkalender: en bild som du inte minns att du tagit

jag råkade visst simma ur bild med julkalendern denna vecka. inte mitt fel att december månad går så himla himla fort. i alla fall, idag går uppdraget ut på att visa en bild jag inte minns att jag tagit. extremt svårt uppdrag eftersom jag har väldigt gott minne när det kommer till tidpunkter och fotografering.

men den här bilden tagen med mobilen kvalar åtminstone halvt in. den är tagen i mockfjärd och jag är ute på morgonpromenad när jag plötsligt ser en … eh, ja, vad kan det vara för något. trana kanske?

som stadsråtta är det inte ofta man ser stora fåglar så jag drar upp mobilen och försöker fånga den med kameran. vilket går sådär, bilden blir så himla grå och tråkig och fågeln ser inte alls så där stor ut som den gör i verkligheten. så jag tänker att äsch, jag tar bort den sen när jag rensar bildbiblioteket. en sekund senare har jag glömt bort tranan.

ett par månader senare sitter jag och väntar på något och för att fördriva tiden flipprar jag runt bland mina bilder i kamerarullen. när jag ser den här bilden tänker jag att jag kan pröva att dra på ett vsco-camfilter för att se om det gör någon skillnad. och i t1-filtret är det som om något magiskt händer. fågelkonturen blir liksom större och framträder skarpt mot allt det gråa, som nu på något magiskt vänster blivit både gråare och färgstarkare.
mockfjärd_liten
jag tycker absolut att det här är en av mina bättre bilder jag tagit i år, med sin ödesstämning som är så mättad att den nästan går att ta på. ser du förresten att det åker en bil på vägen?

vi firar vår första thanksgiving på södermannagatan

jag kom på att jag har glömt visa bilderna från thanksgiving! på den här bilden ser ni vår matplanering. själva planeringen var det inget fel på, men utförandet blev lite si och så om man ska vara en aning kritisk i efterhand. jag hade en jobbrelaterad grej på dagen och föreslog att vi skulle göra all mat i förväg.
thanksgiving_liten
– snicksnack! sa calle, det här fixar vi lätt. kalkonen lagar ju sig själv.

 problemet var väl kanske att det andra inte lagade sig själv. som tex berget av potatis och sötpotatis.thanksgiving_liten
det enda som fanns att tillgå innan maten var kanderade popcorn, nötter, bubbel och vin. som tur var hann vi gå ut med informationen ”ät en stödkorv” innan gästerna anlände. dock sätter fyra timmars bubblande vissa spår i folk (inklusive kocken). å andra sidan var det en faslig bra feststämning när vi väl satte oss till bords något efter 23 på kvällen.
thanksgiving_liten
thanksgiving_liten
johanna – keeper of style, all väntan till trots.
thanksgiving_liten
jag vet inte vad etikettens riddare magdalena ribbing skulle säga om att servera efterrätt klockan 01.30, men vi som var kvar njöt i fulla drag av linda lomelinos chokladtårta med kolapopcorn signerad grannskapets martha stewart aka hanna.
caramel cake, thanksgiving_liten
den må se liten och gullig ut, men i själva verket var den ett monster och räckte till efterrätt för 12 personer + glöggfika dagen efter för 6 pers + 2 portioner doggybag.

emily dahls bloggjulkalender: en bild från i år som bäst beskriver din vardag

lucka åtta i emily dahls bloggjulkalender ägnar vi åt vardagligheter. det här är en himla mystisk och stämningsfull bild från katarina kyrkogård som jag fångade med mobilkameran på väg till jobbet en dimmig höstmorgon i år.
katarina kyrkogård_liten
den här promenaden genom kyrkogården är den mest vardagliga sak jag kan tänka mig. jag går här varje morgon på väg till tunnelbanan. och jag har gått den här sträckan under lång tid, faktiskt ända sedan nittiotalet när jag bodde på renstiernas gata och gick i skola på södra latin. sen hade jag ett litet avbrott på ett par år när jag bodde i hornstull, aspudden och midsommarkransen. men när jag flyttade tillbaka till rätt sida om götgatan började promenaderna på nytt.

på våren är det så grönt och vackert att hjärtat nästan brister och ljudet från fåglarna är helt öronbedövande. har man tur och inte går för snabbt kan man stöta på ett par kaniner också. på hösten är det dimmigt och mystiskt och på vintern gör snön att det känns som att sätta på sig ett par öronproppar. det känns aldrig läskigt eller obehagligt att gå här, bara mysigt och stämningsfullt.